Nahuatl-spansk kontakt

Nahuatl har varit i intensiv kontakt med spanska sedan den spanska invasionen 1521. Sedan dess har det blivit ett stort antal spanska lånord som introducerats i språket, lån som sträcker sig från substantiv och verb till adjektiv och partiklar. Syntaktiska konstruktioner har också lånats in i Nahuatl från spanska, genom vilket det senare språket har utövat typologiskt tryck på formen så att Nahuatl och spanska uppvisar syntaktisk och typologisk konvergens. Idag finns knappt några enspråkiga Nahuatl kvar, och språket har genomgått en extrem övergång till spanska, så att vissa anser att det är på väg att utplånas.

Språken Nahuatl och spanska har samexisterat i stabil kontakt i över 500 år i centrala Mexiko . Denna långa, väldokumenterade kontaktperiod ger några av de bästa språkliga bevisen för kontaktinducerad grammatisk förändring. Det vill säga, spanska verkar ha utövat ett djupgående inflytande på Nahuatl-språket, men trots den extrema varaktigheten av deras kontakt har Nahuatl först nyligen börjat visa tecken på språkskifte. Denna förändring fortskrider i en häpnadsväckande takt. Även om Nahuatl fortfarande har över en miljon talare, anses den av vissa lingvister vara hotad och på väg att utrotas. Precis som med regionala språk världen över, ersätts Nahuatl av ett "världsspråk" , spanska, eftersom andra små språkliga gemenskaper har övergått till språk som engelska och kinesiska . Världens förlust av språklig mångfald kan kopplas till dess förändrade ekonomiska och politiska förhållanden, eftersom modellen för industriell kapitalism under en kulturellt homogeniserande nationalstat spridd över hela världen och kulturen blir mer och mer global snarare än regional. Men vi vet inte alltid exakt varför vissa lokala eller "traditionella" språk hålls fast vid och bevaras medan andra försvinner mycket snabbare.

Kontakthistorik

spansk erövring

Kontakten på allvar mellan de två språken började tillsammans med början av den spanska erövringen av Mexiko 1519. Dessförinnan existerade Nahuatl som det dominerande språket i stora delar av centrala, södra och västra Mexiko, språket i den dominerande aztekiska kulturen och Mexica etnisk grupp. Även om spanjorerna försökte utrota mycket av Mexicas kultur efter deras nederlag mot Mexica Aztec i deras huvudstad Tenochtitlan 1521, spreds aztekisk kultur och Nahuatl-språket bland en mängd olika etniska grupper i Mexiko, av vilka några, som Tlaxcala , var instrumentella allierade till spanjorerna i deras nederlag mot det aztekiska imperiet. Eftersom en stor del av den överlevande ursprungsbefolkningen, som spanjorerna hoppades att kristna och assimilera, var en del av den nu fragmenterade aztekiska kulturen och därmed talare av Nahuatl, insåg de spanska missionärerna att de skulle fortsätta att behöva hjälp av sina Nahuatl-talande ursprungsbefolkning allierade och tillät dem en viss relativ autonomi i utbyte mot deras hjälp med att erövra och kristna resten av territoriet, i vilka delar av ursprungsbefolkningen förblev fientliga under hela 1500-talet. På så sätt var vänliga Nahuatl-talande samhällen värdefulla i sin roll som mellanhänder mellan spanjorerna och andra inhemska grupper.

Tilltagande marginalisering och framväxande förändring

Även om spanjorerna utfärdade många dekret genom århundradena som avskräckte användningen av modersmål, var sådana dekret svåra att genomdriva och ofta kontraproduktiva för målen för de missions- och militärstyrkor som faktiskt interagerar med ursprungsbefolkningen. Det är tidiga spanska franciskanska missionärer som trodde att ömsesidig förståelse mellan konverterare och konverterare var avgörande för en framgångsrik kristnande . Många sådana missionärer lärde sig Nahuatl och utvecklade ett system för att skriva för språket med det latinska alfabetet , vilket gjorde det möjligt för dem att transkribera många verk av klassisk Nahuatl-poesi och mytologi, och bevara de äldre varianterna av språket före kontakt. Tack vare ansträngningarna från dessa tidiga missionärer finns det dokumenterade källor till det klassiska nahuatlspråket som går tillbaka till 1540-talet, vilket har möjliggjort en systematisk undersökning av de förändringar som det har genomgått under århundradena under inflytande av spanska. Att lära sig Nahuatl gjorde det också möjligt för missionärer att undervisa amerikanska indianer om det kristna evangeliet med hjälp av evangeliska material som framställts på det inhemska språket och med hjälp av inhemska koncept, en teknik som vissa sekter, särskilt jesuiterna , trodde ofta möttes med bättre resultat.

Således, även om Nahuatl-användning avskräcktes officiellt, bevarades och uppmuntrades dess användning faktiskt av spanjorerna inom religiösa, vetenskapliga och civila sfärer in i slutet av 1700-talet, tills den spanska monarkin började ta en mer hård linje för att assimilera ursprungsbefolkningar in i staten. Vid tiden för 1895 års folkräkning fanns det fortfarande 659 865 mexikanska medborgare som rapporterade att de var enspråkiga Nahuatl-talare, vilken grupp representerade 32,1 % av den totala inhemsktalande befolkningen, men under nästa århundrade skulle antalet enspråkiga Nahuatl-talare minska. År 1930 fanns det enligt uppgift 355 295 enspråkiga talare, och från och med 2000 års folkräkning finns det bara cirka 220 000 enspråkiga kvar bland de 1,5 miljoner Nahuatl-talarna, av vilka den stora majoriteten är medelålders eller äldre. Vid denna tidpunkt var spanskan väl integrerad i de flesta mexikanska samhällen, och språkskifte skedde snabbt bland de yngre generationerna.

Syntaktisk förändring

När det kom att bli större och större grader av interaktion mellan indiska och latinamerikanska samhällen och med det större tvåspråkighet och språkkontakt, förändrades det mexikanska språket typologiskt för att konvergera med spanska och underlätta införlivandet av spanskt material. Under de första åren av språkkontakt bestod det mesta spanska inflytandet av Nahuatl i enkla lexikaliska lån av substantiv relaterade till det framväxande materialutbytet mellan de två kulturerna. Men där Nahuatls inflytande på mexikansk spanska till stor del stannade vid nivån av grundläggande lexikaliska lån, fortsatte Nahuatl att låna mer grammatiska ord: verb, adjektiv, adverb, prepositioner, bindande partiklar och diskursmarkörer . Införlivandet av sådant lånat material i modersmålet tvingade fram några grammatiska förändringar för att tillgodose strukturer som inte skulle vara möjliga inom klassisk Nahuatl. Nettoeffekten av sådana förändringar var att "Nahuatl 1700 eller 1720 hade blivit kapabel att i princip absorbera alla spanska ord eller konstruktioner. Resten har gjorts av fortsatt, ständigt växande kulturellt tryck, genom att få in fler ord och fraser när de två talargrupperna blev mer sammanflätade och tvåspråkigheten ökade.”

För att vara mer specifik har det funnits konvergens i ordordning, nivå av agglutination och inkorporering av spanska grammatiska partiklar och diskursmarkörer i Nahuatl-tal. Till exempel, medan Nahuatl hade en adjektiv-substantiv ordföljd Mexicano följer spanska i dess substantiv-adjektiv ordföljd. Detta kan bero på lån av fraser från spanska som innehåller den spanska partikeln de, i fraser av formen NOUN + de + ADJ, t.ex. aretes de oro som betyder "guldörhängen". Dessutom kan införlivandet av de i Nahuatl också ha påverkat en parallellförskjutning från modifierare-huvud till huvudmodifierare i possessiva konstruktioner. Det vill säga, klassiska Nahuatl hade en possessor-possessum/substantiv-genitiv ordning, men infiltration av den spanska partikeln de kan också ha drivit på övergången till possessum-besittare/genitiv-substantiv ordning. Medan tidigare possessiva substantivsatser i Nahuatl introducerades markant av en böjd possessum plus och adjunktor i och en possessor, eller omärkt helt enkelt av en possessor och böjd possessum (det vill säga att in-partikeln infogades framför det förskjutna elementet i en markerad ordföljd), har Nahuatl-talare analyserat lånet som fungerande på ett parallellt sätt till infödd i, och använt det för att skapa omarkerade possessum/besittare-konstruktioner på samma sätt som spanska, utan genitivböjningar.

Hittills har denna förändring bara spridit sig till konstruktioner med livlösa innehavare, men den kan sträcka sig längre för att konkurrera med och ersätta klassiska varianter och fullständig syntaktisk konvergens. Parallell inkorporering av spanska prepositioner i det tidigare postpositionella språket, tillsammans med mexikanska spanska diskursmarkörer som pero, este, bueno och pues har resulterat i ett modernt mexikanskt språk som kan låta slående spanskt vad gäller dess meningsramar, rytm och ordförråd. Slutligen har några agglutinativa tendenser hos Nahuatl bleknat i samtida dialekter. Till exempel, i Nahuatl fanns det en tendens att införliva substantiv i verb som sorters adverbialmodifierare, vilket tappar produktivitet. Man skulle kunna göra tortilla till exempel. Verb i allmänhet åtföljdes av en mängd olika objektiva, instrumentala, spännings- och aspektmarkörer. Man skulle vanligtvis agglutinativt indikera riktningssyfte, till exempel, men sådana konstruktioner görs nu vanligare med en perifrastisk spansk calque av formen GO + (bar) INF (a la ir + INF). Sådan upplösning av verbala modifierare i perifrastiska uttryck i analogi med spanska former indikerar en förändring mot en mer analytisk stil som är karakteristisk för latinamerikanskt tal.

Låneord

Låneord från Nahuatl till spanska

Huvudartikel: Lista över spanska ord med ursprung i Nahuatl

Se även

• Aztekiskt inflytande i Spanien

• Hill, JH; Hill, KC (1980). "Blandad grammatik, puristisk grammatik och språkattityder i modern Nahuatl". Språk i samhället 9 (03): 321–348.
•   Hill, Jane H.; Hill, Kenneth C. (1986). Speaking Mexicano: Dynamics of Syncretic Language in Central Mexico. Tucson: University of Arizona Press. ISBN 0-8165-0898-4 . OCLC 13126530.