Mogholspråk

Mogholi
Infödd till Afghanistan
Område Nära Herat-provinsen
Etnicitet 2 000
Modersmålstalare
200 (2003)
Mongolisk
  • Mogholi
Språkkoder
ISO 639-3 mhj
Glottolog mogh1245
ELP Mogholi

Moghol (eller Mogholi ; Dari : مُغُلی ) är ett kritiskt hotat eller möjligen utrotat mongoliskt språk som talas i provinsen Herat , Afghanistan , i byarna Kundur och Karez-i-Mulla . Talarna var Mogholfolket , som hade 2 000 medlemmar på 1970-talet. De härstammar från resterna av Djingis Khans mongoliska armé stationerad i Afghanistan på 1200-talet.

På 1970-talet, när den tyske forskaren Michael Weiers gjorde fältarbete om språket, talade få människor det, de flesta kunde det passivt och de flesta var äldre än 40. Det är okänt om det fortfarande finns talare av språket.

Språket har starkt påverkats av persiska i dess fonologi, morfologi och syntax, vilket fick Weiers att påstå att det ser ut som ett "äkta inre asiatiskt kreolspråk ".

Manus

Historiskt sett skrevs mogholspråket med en modifierad version av den perso-arabiska skriften . Befintlig Moghol-litteratur inkluderade islamiska texter, poesi, Mogholi-persiska ordförråd och Mogholi-grammatik.

ح چ ج ث ت پ ب ا
ش س ژ ز ر ذ د خ
ق ف غ ع ظ ط ض ص
ی و ه ن م ل گ ك

Grammatik

Moghol grammatik visar betydande inflytande från persiska språk, efter att ha lånat till och med ordklasser som inte finns i andra mongoliska språk: talets delar är substantiv, verb, adjektiv, pronomen, prepositioner, adverb och konjunktioner.

Substantiv är markerade för siffra och kasus. Verb är markerade för person, tal, tempus-aspekt och läge. Adjektiv böjs för den jämförande och superlativa graden med de persiska suffixen - tar och - tariin , men inte för tal och kasus.

Fonologi

Moghols fonologi är influerad av persiska . Den har ett system med sex vokalkvaliteter utan längdkontrast: /ieauo ɔ/ .

Konsonanter
Labial Alveolär
Postalveolar / Palatal
Velar Uvular Glottal

Plosiv / Affricate
tonlös sid t t͡ʃ k q ʔ
tonande b d d͡ʒ ɡ
Frikativa tonlös f s ʃ h
tonande z ʒ
Nasal m n
Ungefär l j w
Drill r ʀ

Prov

Weiers noterade följande dikt av Moghol-poeten Abd Al-Qadir.

Weiers Moghol-text:









Dotanamni dog baina Hawoi ukini aimag baina Nesoni ugunambi agar toni baiji Mota giri qara qurgani baina. Ekimni dard kina halmini geibe Bemoor boljambi kam khormini geibe Bemoor boljambi kam khormini khodai jaan Ena bemoreztu parwoimini geibe.

Engelsk översättning från Weiers tyska:









Inuti mitt hjärta finns ett sår. Flickan jag söker och längtar efter är av Aimaq-stammen Ett tecken jag ger dig, om du är nära henne. Vet att i hennes ger (jurt) finns ett svart lamm Mitt huvud gör ont, min tillståndet är dåligt Jag är sjuk och bryr mig inte Jag är sjuk, men min oro är Guds kärlek. Denna sjukdom ger jag (därför) ingen uppmärksamhet.

En annan Moghol-dikt eller sång av Abd Al-Qadir skriven i arabiska alfabetet (från Weiers):

Weiers Moghol-text:




Argun-i kulkah utalat Cingiz kulkah ulu'at Nirah-ci-du kulkah gahat ya gaut al-a'zam gar bari Karyas-du-ci kibah nudun lar-i dazam iz abatun Mun abd qadir gai urun ya gaut al-a' zam gar bari

Engelsk översättning från Weiers tyska:




Herrarnas Herre Arghun av forna tider, Djingis kungars kung Under ditt namn är allt gammalt o högsta medlare håll (min) hand I ditt staket (läger) kommer lidande vänners ögon vila. Samma Abd Qadir vilar fridfullt o högsta medlare håll ( min hand

Pronomen

Moghols personliga pronomen är:

person singularis flertal
1:a bi
bidah ~ bidat ( inklusive ); mån ( exklusiv )
2:a ci tå ~ tåd
3:a jag ~ ih tid ~ tit

De demonstrativa pronomenen är:

  • inah ~ enah 'detta'
  • inat ~ enad 'dessa'
  • mun ~ munah 'det'
  • munat ~ mutah ~ mutat 'de'

De frågepronomen är:

  • emah ~ imah ~ imas 'vad'
  • ken ~ kiyan 'vem'
  • kenaiki "vars"
  • emadu ~ imadu ~ emaji ~ imaji ~ emagalah 'varför'
  • emaula- 'att göra vad'
  • ked ~ keddu 'hur mycket'
  • keja 'när'
  • oshtin "hur"

De reflexiva pronomenen är:

  • orin "själv"
  • orindu-nah 'för sig själv'
  • usa-nah 'själv'

Siffror

Moghol-siffrorna är Janhunen (2003):

Engelsk glans Moghol Proto-mongoliska Moderna mongoliska
1 ett nikah ~ nika/n *nike/n neg
2 två qeyår ~ qiar *koxar ~ *koyar khoyor
3 tre ghorbån ~ qurban *gurba/n gurav
4 fyra dorbån ~ durba/n *dörbe/n döröv
5 fem tåbun ~ tabun *tabu/n tav
6 sex åsun ~ essun ~ jurghan ~ shish *jirguxa/n zurgaa
7 sju dålån ~ húft *doluxa/n doloo
8 åtta sålån ~ húshtu *na(y)ima/n naym
9 nio tåsån ~ nr *yersü/n yös
10 tio arbån ~ arban ~ dá *xarba/n arav

Anteckningar

Se även

Vidare läsning