Khalkha mongoliska

Khalkha
Infödd till	mongoliet
Område	mongoliet
Modersmålstalare	3 000 000 (2010 års folkräkning)
Språkfamilj	Mongolisk mongolisk Khalkha
Språkkoder
ISO 639-3	khk
Glottolog	halh1238

Khalkha -dialekten ( mongoliska : Халх аялгуу / Halh ayalguu / ᠬᠠᠯᠬ᠎ᠠ ᠠᠶᠠᠯᠭᠤ , [χaɬχ ajɮˈɢɢʊ aː] talade centralt på mongoliska dialekten . Enligt vissa klassificeringar inkluderar Khalkha-dialekten sydmongoliska varianter som Shiliin gol , Ulaanchab och Sönid . Eftersom det var grunden för den kyrilliska ortografin av mongoliska, är det de facto Mongoliets nationella språk. Namnet på dialekten är relaterat till namnet på Khalkha-mongolerna och Khalkha-floden .

Det finns vissa skillnader mellan normativ (standardiserad form av Khalkha) och talad Khalkha. Till exempel använder det normativa språket proximala demonstrativ baserade på ordstammen ʉː/n- (förutom nominativen i [i̠n] och ackusativen som tar stammen ʉːn- ) och uppvisar därmed samma utvecklingstendens som Oirat uppvisar . Å andra sidan använder sig det talade språket också av paradigm som bygger på stammarna inʉːn- och inĕn- . Detta verkar stämma överens med användningen på Chakhar-mongoliska . Detsamma gäller för den distala demonstrativa /tir/ .

Khalkha kan grovt delas in i Northern och Southern Khalkha, vilket skulle inkludera Sönid etc. Båda sorterna delar affricat depalatalization, nämligen /tʃ/ > /ts/ och /tʃʰ/ > /tsʰ/ förutom före *i, medan Southern Khalkha mönster med Chakhar och Ordos Mongolian genom att den uppvisar en dissimilerande deaspiration; t.ex. *tʰatʰa > /tatʰ/ . Men mongoliska forskare anser oftare att gränsen mellan Khalkha och Chakhar är gränsen mellan den mongoliska staten och Chakhar-området i södra Mongoliet .

Särskilt i yngre talares tal kan /p/ (eller /w/ ) > [ɸ] äga rum, som i Skriftlig mongoliska qabtasu > Sünid [ɢaptʰǎs] ~ [ɢaɸtʰǎs] 'omslag (av en bok)'.

En av klassificeringarna av Khalkha-dialekten i Mongoliet delar upp den i 3 underdialekter: Central, Western och Eastern. Ortografin av det mongoliska kyrilliska alfabetet är i huvudsak baserad på den centrala Khalkha-dialekten. Bland de viktigaste skillnaderna är uttalet av initialbokstaven х i feminina ord som i Central Khalkha uttalas som det skrivs, i Western Khalkha som h och i Eastern Khalkha som g; t.ex. хөтөл hötöl (Central Khalkha), көтөл kötöl (Western Khalkha), гөтөл götöl (Östra Khalkha). Initialbokstaven х uttalas i maskulina ord i västra Khalkha som /h/ (nästan inte hörd) om följande konsonant är tonlös , och uttalas som /ɢ/ (och devoiceras till /q/ ) i östra Khalkha; t.ex. хутга hutga [ˈχo̙tʰɵ̙q] (Central Khalkha), hутага hutaga [ˈhʊtʰəɣ] (västra Khalkha), гутага gutaga [ˈɢʊtʰəq] (östern Khalkha). Initial /tʰ/ är oaspirerad i östra Khalkha; t.ex. талх talh [tʰaɬχ] (Central Khalkha), талқ talq [tʰaɬq] (västra Khalkha), далх dalh [taɬχ] (östra Khalkha).

Gruppering av Khalkha-dialekter

I Juha Janhunens bok Mongoliska grupperar han Khalkha-dialekterna i följande 19:

• Yttre Mongoliet :
  • Central
    • Khalkha korrekt dialekt
      • norra Khalkha
      • södra Khalkha
      • Ulan Bator dialekt av Khalkha
  • Nordlig:
    • Khotgoit (Xotgaid) dialekten
    • dialekten Darkhat (Darxed).
  • Sydöstra:
    • dialekten Dariganga (Darygengg).
• Ryssland :
  • Tsongol (Tzonggel)
  • Sartul (Sartool)
    • officiellt klassificeras båda som "buryatiska" dialekter.
• Inre Mongoliet :
  • Ulan Tsab-dialekterna:
    • Chakhar (Tzaxer) dialekten
    • Urat (vår) dialekt
    • dialekten Darkhan (Darxen).
    • dialekten Dörben Huuhet (Deurben Xuuxed).
    • dialekten Muumingan (Moo Minggen).
    • dialekten Keshigten (Xeshegten).
• Shilingol (Shiilin Gol) dialekter:
  • Udzumuchin (Udzencem) dialekt
  • Khuuchit (Xooced) dialekt
  • Abaga (Abegh) dialekt
  • Abaganar (Abeghner) dialekt
  • Sunit (Seund) dialekt

Bibliografi

• Amaržargal, B. (1988): BNMAU dah' mongol helnij nutgijn ajalguuny tol' bichig: halh ajalguu . Ulaanbaatar: ŠUA.
• Birtalan, Ágnes (2003): Oirat. I: Janhunen (red.) 2003: 210-228.
• Bläsing, Uwe (2003): Kalmuck. I: Janhunen (red.) 2003: 229-247.
• Janhunen, Juha (red.) (2003): De mongoliska språken . London: Routledge.
• Janhunen, Juha (2003a): Mongoliska dialekter. I: Janhunen 2003: 177-191.
• Ölǰeyibürin (2001): Sünid aman ayalγun-u geyigülügči abiyalaburi-yin sistem. I: Mongγol Kele Utq-a ǰokiyal 2001/1 : 16-23.
• Poppe, Nicholas (1951): Khalkha-mongolische Grammatik . Wiesbaden: Franz Steiner.
• Sečenbaγatur, Qasgerel, Tuyaγ-a, B. ǰirannige, U Ying ǰe (2005): Mongγul kelen-ü nutuγ-un ayalγun-u sinǰilel-ün uduridqal . Kökeqota: Öbür mongγul-un arad-un keblel-ün qoriy-a.
• Street, John (1957): Språket i Mongolernas hemliga historia . American Oriental serie 42.
• Svantesson, Jan-Olof, Anna Tsendina, Anastasia Karlsson, Vivan Franzén (2005): The Phonology of Mongolian . New York: Oxford University Press.