Makedonska pronomen

Ett pronomen ( makedonska : заменка ) är ett substitut för ett substantiv eller en substantivfras, eller saker som tidigare nämnts eller förståtts utifrån sammanhanget. Det här är ord som јас 'jag', мене 'mig', себе 'själv, sig själv', ова 'detta', кој 'vem, vilken', некој 'någon', никој 'ingen', сите 'alla', секој ' alla'.

Makedonska pronomen avtar för kasus ('падеж'), dvs deras funktion i en fras som subjekt (ex. јас 'jag'), direkt objekt ( него 'honom'), eller objekt för en preposition ( од неа 'från henne' ).

Baserat på deras betydelse och funktionen i meningen faller pronomen in i följande kategorier:

Typer av pronomen	Exempel
Demonstrativa pronomen	ова (detta), тоа (det), овде (här), таму (där)
Obestämd pronomen	некој (någon), нешто (något)
Interrogativa pronomen	кој (vem), кого / кому (vem), што (vad)
Personliga pronomen	јас (jag), ти (du), тој (han), таа (hon), тоа (det), ние (vi)
Possessiva pronomen	мој (min), твој (din), нејзин (henne), негов (hans), наш (vår)
Relativa pronomen	кој (vilket), што (det), чиј (vars)
Reflexivt pronomen och reciproka pronomen	себе (själv, sig själv), се (själv)
Universella pronomen	сите (alla), секој (alla, var och en), сешто (allt), секаде (överallt)

Formella och informella "du"-pronomen

Huvudartikel: TV-utmärkelse

Användning av ти ( andra person singular informell ) är i allmänhet begränsad till vänner och familj och används bland barn. I formell användning förekommer endast Вие ( andra person singular formell) ; ти kan användas bland kamrater på en arbetsplats, men det är sällsynt i officiella dokument. Вие ska alltid skrivas med versaler när det används på detta sätt som ett tecken på respekt. Ти , som används när man hänvisar till Gud , ska också skrivas med versaler.

Personliga pronomen

Personliga pronomen
siffra	Person		Ämne Nominativ	Direkt komplement Ackusativ		Indirekt komplement
						ingen preposition Dativ		preposition
				full	kort	full	kort possessiv
Singularis	Först		јас	мене	jag	мене	ми	мене
	Andra		ти	тебе	те	тебе	ти	тебе
	Tredje	Maskulin	тој	него	го	нему	му	него
		Feminin	таа	nej	ја	нејзе	ѝ	nej
		Kastrera	тоа	него	го	нему	му	него
Flertal	Först		ние	нас	нѐ	нам	ни	нас
	Andra		вие	вас	ве	вам	ви	вас
	Tredje		тие	нив	ги	ним	им	нив

Possessiva pronomen

Possessiva pronomen
siffra	Person		Maskulin		Feminin		Kastrera		Flertal		Kort form
			obestämd	bestämd	obestämd	bestämd	obestämd	bestämd	obestämd	bestämd
Singularis	Först		мој	мојот	моја	мојата	мое	моето	мои	моите	ми
	Andra		твој	твојот	твоја	твојата	твое	твоето	твои	твоите	ти
	Tredje	Maskulin	негов	неговиот	негова	неговата	негово	неговото	негови	неговите	му
		Feminin	нејзин	нејзиниот	нејзина	нејзината	нејзино	нејзиното	нејзини	нејзините	ѝ
		Kastrera	негов	неговиот	негова	неговата	негово	неговото	негови	неговите	му
Flertal	Först		наш	нашиот	наша	нашата	наше	нашето	наши	нашите	ни
	Andra		ваш	вашиот	ваша	вашата	ваше	вашето	ваши	вашите	ви
	Tredje		нивен/нивни	нивниот	нивна	нивната	нивно	нивното	нивни	нивните	им

Interrogativa pronomen

Interrogativa pronomen ( прашални заменки ) syftar på en okänd person , objekt , kvalitet eller kvantitet och överensstämmer med substantivet de betecknar i kön och antal. Personliga frågepronomen har två kasus, nominativ och genitiv . Det finns också ackusativ- och dativformer : кого respektive кому . Den mer analytiska konstruktionen на кого är ett valfritt alternativ för dativformen. De används också med icke-mänskliga varelser (djur och föremål). Kvalitetsfrågande pronomen används för att be en att specificera ordet i fråga. De är översatta på engelska som what/what kind of/what sort of .

Interrogativa pronomen
Kön	Personlig				För kvalitet
	Nominativ	Ackusativ	Dativ	Genitiv
Maskulin	кој (vem)	кого (vem)	кому (на кого) (till vem)	чиј (vems)	каков
Feminin	која	кого	кому (на кого)	чија	каква
Kastrera	кое	кого	кому (на кого)	чие	какво
Plural (alla kön)	кои	кого	кому (на кого)	чии	какви

Det finns bara ett frågepronomen för kvantitet — колку och det är invariant för kön och antal. Det används före plural substantiv för att fråga om deras kvantitet (då översätts det som hur mycket/hur många ), och före ett adjektiv eller adverb för att fråga om omfattningen, graden , åldern etc. av något eller någon (översatt som hur ).

Demonstrativa pronominala adjektiv

	detta (nära högtalaren)	den (nära lyssnaren)	det (långt ifrån båda)
Maskulin	овој	тој	оној
Feminin	оваа	таа	онаа
Kastrera	ова	тоа	она
Flertal	овие	тие	оние

Reflexiva pronomen

Ackusativ		Dativ
Full	Kort	Full	Kort
себе	се	себе	си

En alternativ fullständig form, себеси , används för betoning.

Possessiva reflexiva pronomen
Full								Kort
Maskulin		Feminin		Kastrera		Plural (alla kön)
Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
свој	својот	своја	својата	свое	своето	свои	своите	си

• Ана ѝ ја даде нејзината книга на Марија. ( Ana gav sin [ Marias ] bok till Maria. )
• Ана ѝ ја даде својата книга на Марија. ( Ana gav sin [ Anas ] bok till Maria. )

Summativa pronomen

Summativa pronomen
Typ	Maskulin	Feminin	Kastrera	Plural (alla kön)
Personlig	секој	секоја	секое	секои / сите
För kvalitet	секаков	секаква	секакво	секакви
För kvantitet	сиот	сета	сето	сите

Negativa pronomen

Negativa pronomen
Kön	Personlig		För kvalitet	För kvantitet
	Nominativ	Genitiv
Maskulin	никој	ничиј	никаков	николку
Feminin	никоја	ничија	никаква
Kastrera	никое	ничие	никакво
Plural (alla kön)	никои	ничии	никакви

Obestämd pronomen

Obestämd pronomen
Kön	Personlig		För kvalitet	För kvantitet
	Nominativ	Genitiv
Maskulin	некој	нечиј	некаков	неколку
Feminin	некоја	нечија	некаква
Kastrera	некое	нечие	некакво
Plural (alla kön)	некои	нечии	некакви

Relativa pronomen

Relativa pronomen
Kön	Personlig
	Nominativ	Genitiv
Maskulin	којшто	чијшто
Feminin	којашто	чијашто
Kastrera	коешто	чиешто
Plural (alla kön)	коишто	чиишто

• Makedonska av Victor Friedman, 2001, sid. 29.