Leksvik
Leksvik kommune | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Norge |
Grevskap | Nord-Trøndelag |
Distrikt | Fosen |
Etablerade | 1 januari 1838 |
• Skapat som | Formannskapsdistrikt |
Nedlagt | 31 december 2017 |
• Efterträdde av | Indre Fosen 2018 |
Administrativt centrum | Leksvik |
Område (vid upplösning)
| |
• Totalt | 430,22 km 2 (166,11 sq mi) |
• Mark | 399,70 km 2 (154,33 sq mi) |
• Vatten | 30,52 km 2 (11,78 sq mi) |
• Rang | #230/426 i Norge |
Befolkning
(2017)
| |
• Totalt | 3,480 |
• Rang | #249/426 i Norge |
• Densitet | 8,7/km 2 (23/sq mi) |
Demonym | leksværing |
Officiellt språk | |
• Norsk form | Neutral |
Tidszon | UTC+01:00 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( CEST ) |
ISO 3166-kod | NO-1718 |
Leksvik är en före detta kommun i det gamla Nord-Trøndelags län (numera i Trøndelags län), Norge . Kommunens administrativa centrum var byn Leksvik . Andra byar i Leksvik var bland annat Vanvikan , Seter och Dalbygda . Norska Fylkesväg 755 är huvudvägen som förbinder hela kommunen från norr till söder.
Byarna Leksvik och Vanvikan var de två största tätortsområdena i Leksvik, kända för sina högteknologiska industrier som har utvecklats till att bli avancerade och efterfrågade. Områden med jordbruk var också utbredda, men större delen av kommunen var täckt av skog och berg där vilda djur härskade med djur som älgar och renar . Älgarna ses ibland i hjärtat av Leksvik och Vanvikan, där moderna centrumområden med kommersiella och bostäder växer.
Den 430 kvadratkilometer (170 kvadratkilometer) kommunen var den 220:e största till yta av de dåvarande 426 kommunerna i Norge vid tiden för dess upplösning. Leksvik var den 249:e mest folkrika kommunen i Norge med en befolkning på 3 480. Kommunens befolkningstäthet var 8,7 invånare per kvadratkilometer (23/sq mi) och dess befolkning hade minskat med 0,1% under det senaste decenniet.
Allmän information
Leksvik bildades som kommun den 1 januari 1838 (se formannskapsdistrikt ). Det var en av mycket få kommuner i Norge med oförändrade gränser sedan det datumet.
Leksviks kommun slogs samman med grannkommunen Rissa den 1 januari 2018. Den nya kommunen fick namnet Indre Fosen och ligger i det nyligen sammanslagna Trøndelags länet.
namn
Kommunen (ursprungligen socknen ) är uppkallad efter den gamla Leksviksgården ( fornnordiska : Lexuvík ) sedan den första Leksvikskyrkan byggdes där. Det första elementet är Lexa som är genitivfallet för ett flodnamn. Namnet på floden kommer möjligen från ordet lax som betyder " lax ".. Det sista elementet är vík som betyder " inlopp ". Historiskt har namnet också stavats Lexvigen eller Leksviken .
Vapen
Vapnet beviljades den 28 september 1990 och de var i bruk fram till den 1 januari 2018 då kommunen upplöstes (samma vapen återantogs för nya Indre Fosen kommun efter sammanslagningen av Leksvik och Rissa kommun den dagen) . Den officiella blazonen är " Per chevron embowed azure and argent point ending in trefoil " ( norska : I blått en innbøyd sølv spiss som ender i et kløverblad ). Det betyder att armarna har ett fält (bakgrund) som delas av en linje i form av en chevron med böjda sidor som möts vid en punkt. En trefoil är placerad ovanpå denna punkt. Bakgrunden ovanför linjen är blå och bakgrunden under denna linje har en tinktur av argent vilket betyder att den vanligtvis är vit, men om den är gjord av metall används silver. Den blå delen representerar Trondheimsfjorden och den vita/silver delen representerar landet, särskilt halvön Amborneset där kung. Sverre Sigurdsson utkämpade sitt sista sjöslag den 8 juni 1198. Det finns en klöver /trefoil design i slutet av silverdelen som representerar liv och tillväxt. Armarna designades av Einar H. Skjærvold.
Kyrkor
Norska kyrkan hade en sokn ( sokn ) inom Leksviks kommun. Det var en del av Fosen prosti ( dekanatet ) i Nidaros stift .
Socken ( sokn ) | Kyrkans namn | Kyrkans läge | År byggt |
---|---|---|---|
Leksvik | Leksviks kyrka | Leksvik | 1670 |
Stranda | Stranda kyrka | Vanvikan | 1897 |
Geografi
Leksvik låg på östra sidan av Fosenhalvön längs Trondheimsfjordens kust . Det finns två stora sjöar i Leksvik: Storvatnet och Meltingvatnet .
Regering
Medan den existerade var denna kommun ansvarig för grundskoleutbildning (till och med 10:e klass), öppenvårdstjänster , pensionärstjänster , arbetslöshet och andra sociala tjänster , zonindelning , ekonomisk utveckling och kommunala vägar . Under sin existens styrdes denna kommun av ett kommunalråd av förtroendevalda , som i sin tur valde en borgmästare .
Kommunfullmäktige
kommunfullmäktige bestod av 25 representanter som valdes för en fyraårsperiod . Partifördelningen i det slutliga kommunfullmäktige var som följer :
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 10 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 2 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 5 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 3 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 6 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 8 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 4 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 6 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 8 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 3 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 7 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 2 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 8 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 8 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 11 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 10 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 10 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 8 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 10 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 8 | |
Liberala partiet (Venstre) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 8 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 9 | |
Liberala partiet (Venstre) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 1 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 10 | |
Gratis väljarlista (Frie Velgeres Liste) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 1 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 9 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 6 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 2 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 7 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 5 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 9 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 5 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 7 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 8 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 4 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 13 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 5 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 15 | |
Totalt antal medlemmar: | 20 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 3 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 17 | |
Totalt antal medlemmar: | 20 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 3 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 1 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 16 | |
Totalt antal medlemmar: | 20 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 3 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 5 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 12 | |
Totalt antal medlemmar: | 20 | |
Obs: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunalråd förrän efter krigets slut 1945. |
Borgmästare
Leksviks borgmästare:
- 1838–1840: Johan Albricht Carl Dons
- 1840–1841: Nils Hjellup
- 1842–1845: Christopher Winther Scheen
- 1845-1846: Ole H. Krabseth
- 1846–1849: Petter A. Grande
- 1850–1857: Ole J. Moholdt
- 1858–1859: Ole Aalberg
- 1860–1863: Hans Bull Motzfeldt
- 1864–1865: Ole J. Moholdt
- 1866–1869: Ole Aalberg
- 1870–1871: Aage Casper Larsen Winge
- 1872–1883: Hans Bull Motzfeldt ( H )
- 1884–1888: Carl Ludvig Møller ( H )
- 1888–1893: Ole Moxnes ( V )
- 1894–1895: Hans Strand ( H )
- 1896–1897: Ole Moxnes ( V )
- 1898–1916: Hans Strand ( H )
- 1917–1922: Karl Myran ( Av )
- 1923–1925: Arnt Bye
- 1926–1937: Edvard Grande ( V )
- 1938–1941: PA Rosvold ( H )
- 1941–1945: Hartvig Dalsaune
- 1945–1947: PA Rosvold ( H )
- 1948–1949: Ole Graven ( V )
- 1950–1951: Ole Hindrum ( Bp )
- 1952–1960: Elias Grande ( V )
- 1961–1963: Johan Hindrum ( Sp )
- 1964–1967: Hans Kirkhus ( V )
- 1968–1979: Ingvar Sæther ( Sp )
- 1980–1983: Olav Moholdt ( KrF )
- 1984–1985: Ingvar Sæther ( Sp )
- 1986–1995: Ingebjørg Karmhus ( Sp )
- 1995–2003: Einar Strøm ( Sp )
- 2003–2007: Borghild Husdal Buhaug ( Sp )
- 2007–2015: Einar Strøm ( Sp )
- 2015–2017: Steinar Saghaug ( H )
Historia
De första invånarna tros ha flyttat till Leksvik för cirka 3 000 år sedan. De lämnade flera bitar av skärande verktyg som nu är placerade på museer . Men Leksvik förekommer inte i nedtecknad historia före vikingatiden då byarna Leksvik och Hindrem blev ganska viktiga i närområdet. I både Leksvik och Hindrem har man hittat stora gravar och ruiner av byggnader och långbåtar . På Borgen finns en kulle mellan Hindrem och Seter som kan ha varit en stor viking fästning , men det kan också vara spår som glaciärerna gjorde under den senaste istiden . Efter att digerdöden drabbade Norge 1349 blev Leksvik tyst i cirka 300 år.
I mer modern historia är Leksvik och Hindrem små och relativt isolerade byar, norr om Trondheimsfjorden . Här stod två kyrkor, en kyrka i Leksvik och en stavkyrka i Hindrem, men denna gick sönder 1655 och ersattes av en modern träkyrka. På 1800-talet revs Hindrems kyrka och den nya Stranda kyrka byggdes i Vanvikan. Leksvik blev välkänd för sina getter och hade 5 000 av dem som mest.
Under andra världskriget bosattes Leksvik av tyska trupper med huvudlägret på toppen av Våttåhaugen, en kulle norr om byn Leksvik. Men som en liten och isolerad by hände inget av större betydelse där under kriget, och det var mestadels lugnt även om bomber föll över Trondheim , på södra sidan av fjorden . Efter att elkraft först kom till Leksvik, grundade Bjørn Lyng den första industrin i Vanvikan och Leksvik. Efter att den första vägen äntligen var klar i början av 1960-talet, industrin växte snabbt och ersatte getterna.
Anmärkningsvärda människor
externa länkar
- Trøndelags reseguide från Wikivoyage
- Webbkamera som visar utsikten från Leksvik i riktning mot Frosta
- Europeisk aska norrut till Leksvik