Røros landsogn
Røros landsogn herred | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Norge |
Grevskap | Sør-Trøndelag |
Distrikt | Gauldalen |
Etablerade | 1926 |
• Föregås av | Røros kommun |
Nedlagd | 1 januari 1964 |
• Efterträdde av | Røros kommun |
Administrativt centrum | Røros |
Område (vid upplösning)
| |
• Totalt | 729 km 2 (281 sq mi) |
Demonym | Rørosing |
Officiellt språk | |
• Norsk form | Neutral |
Tidszon | UTC+01:00 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( CEST ) |
ISO 3166-kod | NO-1641 |
Røros landsogn (engelska: Røros rural parish ) är en före detta kommun i det gamla Sør-Trøndelag fylke i Norge . Den 729 kvadratkilometer (281 kvadratkilometer) kommunen omfattade den södra delen av det som nu är Røros kommun i Trøndelags län. Kommunen omgav nästan den lilla enklaven som var gruvstaden Røros och sträckte sig ända sydost till sjön Femunden och svenska gränsen. Kommunens administrativa centrum låg i staden Røros där Røros kyrka ligger.
Historia
Landsbygden i Røros socken etablerades som Røros kommun landsogn 1926 när den stora kommunen Røros delades upp i fyra separata kommuner: Glåmos (befolkning: 983), Brekken (befolkning: 1 098), Røros landsogn (befolkning: 701), och staden Røros (befolkning: 2 284). Under 1960-talet skedde många kommunsammanslagningar över hela Norge på grund av arbetet i Schei-kommittén . Den 1 januari 1964 återförenades de fyra kommunerna Glåmos (invånare: 700), Brekken (invånare: 964), Røros landsogn (invånare: 482) och staden Røros (invånare: 3 063) under namnet Røros.
Regering
Alla kommuner i Norge, inklusive Røros landsogn, är ansvariga för grundskoleutbildning (till och med 10:e klass), öppenvård , pensionärstjänster , arbetslöshet och andra sociala tjänster , zonindelning , ekonomisk utveckling och kommunala vägar . Kommunen styrs av ett kommunfullmäktige med förtroendevalda , som i sin tur väljer en borgmästare .
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige (Herredsstyre) i Røros landsogn bestod av 13 representanter som valdes för en fyraårsperiod . Partifördelningen i det slutliga kommunfullmäktige var som följer :
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 8 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 5 | |
Totalt antal medlemmar: | 13 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 6 | |
Totalt antal medlemmar: | 13 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 5 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) | 2 | |
Bondepartiet (Bondepartiet) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 6 | |
Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) | 2 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 5 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 | |
Notera: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunfullmäktige förrän efter krigets slut 1945. |