Bokcensur i Iran
Sedan den iranska revolutionen 1979 har artikel 24 i Islamiska republiken Irans konstitution tilldelats pressfriheten: "Publikationer och press har yttrandefrihet utom när det är skadligt för islams grundläggande principer eller rättigheterna. av allmänheten. Detaljerna för detta undantag kommer att specificeras i lag”. Som det står i artikeln bör två stora gränser styra yttrandefriheten: ingen skada på islams principer; och ingen skada på allmänhetens rättigheter.
Den juridiska koden eller systemet för att styra pressen såsom tidningar och tidskrifter finns detaljerade i presslagen från 1979 ratificerad av rådet för den islamiska revolutionen, presslagen från 1986 och lagen om ändring av presslagen från 2000 ratificerad av parlamentet.
När det gäller böcker har detaljerna i begränsningarna av yttrandefriheten definierats av de lagar som utfärdats av Kulturrevolutionens högsta råd . Den första förordningen i detta avseende godkändes av rådet 1988 och trädde i kraft av ministeriet för kultur och islamisk vägledning . Akten hade titeln Mål, riktlinjer och villkor för bokpublicering. Den reviderades 2010, nästan 20 år senare, och den nya titeln är Resolution of the Goals, Policys and Terms of Book Publishing.
Förbjudna bokämnen
Artikel 4 i resolutionen från 2010 introducerar 28 bokämnen som kan orsaka spridning av slöseri och störningar i allmänna rättigheter, och därför är förbjudna. Ämnena kan kategoriseras under tre huvudunderämnen och varje underämne innehåller minst åtta underteman. Förordningen kräver att ministeriet för kultur och islamisk vägledning slåss tillbaka mot dessa negativa aspekter av att publicera böcker. Som anges i resolutionen är följande några av de förbjudna teman som inte får förekomma i innehållet i böcker.
Religion och moral
1. Spridning av misstro, förnekande eller förvrängning av islamiska principer och koder, förvrängning av ansiktena på islams personligheter som respekteras och förvrängning av historiska religiösa händelser som i slutändan kommer att leda till förnekande av religiösa principer;
2. Förolämpa islams helighet och propagera mot läran om islams principer;
3. Spridning och främjande av perverterade, föråldrade, förvrängda och kätterska religioner och sekter;
4. Främja vidskepelse och undergräva islam;
5. Att nämna detaljer om sexuellt umgänge, synder, vulgärt och obscena så att det främjar prostitution;
6. Använda sexappeal och bilder på nakna kvinnor eller män som konstverk eller som någon annan titel;
7. Publicera bilder som dans, lushing och vicefester som leder till spridning av prostitution;
8. Främja filosofisk och etisk materialism och livsstilar som strider mot islamiska värderingar och etik;
9. Förvränga islam och sanna muslimer som en våldsreligion.
Politik och samhälle
1. Att förolämpa, mörda karaktärer eller förtala Imam Khomeini och den högsta ledaren, presidenten, maraji och alla andra vars respekt krävs religiöst eller lagligt;
2. Propaganda mot konstitutionen och den islamiska revolutionen och konfrontation med dem;
3. Anstifta samhället att göra uppror mot den islamiska republiken och den islamiska revolutionen;
4. Förkunna militanta grupper och kontrarevolutionära element, terrorister, sekulära system, kunglig monarki och pahlavi-monarki och rena deras negativa ansikten;
5. Propagera och förkunna beroende till auktoritära makter och motarbeta landets självständighet;
6. Propaganda mot nationella intressen och säkerhet, och felaktig framställning av den islamiska republiken som en dysfunktionell regering;
7. Att göra skada och skapa tvivel i den nationella enheten och landets territoriella integritet och skapa kaos, konflikter och dispyter mellan olika etniska grupper och religioner;
8. Undergräva och förlöjliga nationell stolthet, patriotism, vetenskapliga och praktiska förmågor hos iranier, nationell kultur och iranska etniska grupper;
9. Spridning och reklam för förlusten av självidentitet mot främmande civilisation och inplantering av känslan av efterblivenhet bland människor;
10. Propaganda för sionismen och andra former av rasism;
11. Förvrängning av viktiga historiska händelser i Iran och islam.
Allmänna rättigheter och kultur
1. Att förolämpa och förlöjliga språk, kultur och identitet hos etniska grupper och etniska och religiösa minoriteter;
2. Förkunna lagbrott och utsvävande;
3. Propagera mot familjen och undergräva dess värde och ställning;
4. Sprida hopplöshet, frustration, absurditet och negativa attityder i samhället och öka allmänhetens misstro;
5. Att håna och förlöjliga olika samhällsklasser;
6. Spridning av nationella och internationella kulturella och konstnärliga korrumperade människor;
7. Olagligt avslöjande av sekretessbelagda civila och militära dokument;
8. Förnedra det nationella språkets identitet.
Tryck- och distributionstillstånd för böcker
Iranska förläggare måste inte bara skaffa utgivningslicenser för att etablera ett bokutgivningscenter, de bör också ansöka om tryck- och distributionstillstånd från kulturministeriet och islamisk vägledning för varje bok som de planerar att ge ut. Som framgår av artikel 3 i stadgan om utfärdande av boktryckstillstånd (2005) gäller tillstånden för nästa omtryck så länge inga ändringar görs i innehållet och utgivaren inte har ändrats och/eller inte har fått något meddelande från ministeriet som kräver innehållsändringar.
Enligt artikel 2 i stadgan, för att få ett boktillstånd, tillsammans med bokens fil, skulle förlaget fylla i ett ansökningsformulär som kallas utvärderingsformulär och skulle inkludera bokspecifikationerna (såsom titel, författare, översättare , redaktör, upplaga, antal sidor, ämne ) och lämna dem till specialkontoret i ministeriet. [1]
Böcker förbjudna i Iran
I Iran är förbjudna böcker de böcker som är förbjudna av regeringen ( ministeriet för kultur och islamisk vägledning ) att tryckas och distribueras. Vissa böcker avvisas för att få tryck- och distributionstillstånd och vissa böcker får meddelanden som anger vilka raderingar och ändringar som måste tillämpas på innehållet för att få tillstånden. I vissa fall, efter distribution av boken, återkallas tillstånden för nästa upplagor. Det finns också fall där en bok inte får tillstånd under en period men samma bok är tillåten av Vägledningsdepartementet under en annan period.
Följande titlar är några av de böcker som antingen inte fått tillstånd eller vars tillstånd har återkallats efter en tid. Vissa av titlarna kan ha fått tillstånd senare.
Titel | Författare | Typ av litteratur | Referenser och anteckningar |
---|---|---|---|
ket āb-e sādeq-e hedāyat (Sadegh Hedayats bok) | Mahmoud Katiraie | ||
āyāt-e sheytāni ( De sataniska verserna ) | Salman Rushdie | roman | |
khodāyān doshanbehā mikhandand ( The Gods Laugh on Mondays ) | Reza Khoshnazar | roman | |
antari ke lutiyash morde bud (Apan vars ägare hade dött) | Sadeq Chubak | korta historier | |
sang-e sabur (Den tålmodiga stenen) | Sadeq Chubak | korta historier | |
azādārān-e bayal (Bayals sörjande) | Gholam-Hossein Saedi | korta historier | |
dandil (Dandyl) | Gholam-Hossein Saedi | korta historier | |
tars o larz (rädsla och darrande) | Gholam-Hossein Saedi | korta historier | |
tup (Bollen) | Gholam-Hossein Saedi | korta historier | |
Censurerar en iransk kärlekshistoria | Shahriar Mandanipour | roman | |
chashmhāyash (hennes ögon) | Bozorg Alavi | roman | |
sangi bar guri (En gravsten på en grav) | Jalal Al-e-Ahmad | roman | |
rowze-ye qāsem (Sörjande efter Qasem) | Amir Hossein Cheheltan | roman | |
mardi ke dar qobār gom shod (The Man Lost in Dust) | Nosrat Rahmani | poesi | |
majmue ash'ār-e ahmad-e shāmlu (En samling dikter av Ahmad Shamlu) | Ahmad Shamlu | poesi | |
dokhtari bā rismān-e noqrei (En flicka med ett silversnöre) | Jamal Mirsadeqi | kort historia | |
khāterāt-e delbarakān-e qamgin-e man (Minnen av mina melankoliska horor) | Gabriel García Márquez | novell | översatt till persiska av Kaveh Mirabasi |
aqrab ru-ye pellehāye rāhāhan-e andimeshk (Scorpion on the Railroad Stairways of Andimeshk, eller Blood's Dripping From This Train) | Hossein Mortezaeian Abkenar | roman | |
ādābe biqarāri ( Otålighetens ceremonier) | Yaghub Yadali | korta historier | |
tārikhe-e ejtemāiye irān (Irans sociala historia) | Morteza Ravandi | ||
ramz-e dāvinchi ( Da Vinci-koden ) | Dan Brown | roman | Översatt av Hossin Shahrabi |
buf-e kur ( Den blinda ugglan ) | Sadeq Hedayat | roman | |
shāhed bāzi dar adabiyāt-e fārsi (homorelationer i persisk litteratur) | Sirus Shamisa | litterär uppsats | |
zanān-e parde neshin va nokhbegān-e jowshan push (The Veiled Women and the Armored Elite) | Fatemeh Marnisi | historia | |
zahir (The Zahir) ) | Paulo Coelho | roman | Översatt av Arash Hejazi |
sāl-e sefr (Året noll) | Ardalan Sarafraz | roman | |
dāde bidād (Shout of No Shout) | Vida Hajebi | ||
Lektioner för att undvika aids | |||
faqr va fahshā (Fattigdom och äktenskapsbrott) | Masood Dehnamaki | ||
afyun (opium) | Shiva Arastooi | korta historier | |
jen nāme (The Book of Genies) | Houshang Golshiri | roman, | |
az shytān āmukht va suzānd (Han lärde sig av Satan och brände den) | Farkhondeh Aghaii | roman | |
zanān bedun-e mardān (Kvinnor utan män) | Shahrnoosh Parsipur | roman | |
ākharin vasvasehā-ye masih ( Kristi sista frestelsen) | Nikos Kazantzakis | ||
khorus (tuppkråka) | Ebrahim Golestan | korta historier | |
Det sociala kontraktet eller principerna för politiska rättigheter | Jean-Jacques Rousseau | ||
be su-ye sarnevesht (Mot ödet) | Akbar Hashemi Rafsanjani | ||
tubā va ma'nā-ye shab (Touba och nattens betydelse) | Shahrnush Parsipur | roman | |
shab-e howl (Night of Fear) | Hormoz Shahdadi | roman |