Veillonella

Veillonella
Vetenskaplig klassificering
Domän:
Provins:
Klass:
Beställa:
Vellionellales
Familj:
Släkte:
Veillonella

Prévot 1933
Typ art
Veillonella parvula
(Veillon & Zuber 1898) Prévot 1933
Art

Se text

Synonymer

" Syzygiococcus " Herzberg 1928

Veillonella är gramnegativa bakterier (Gram färgrosa) anaeroba kocker , till skillnad från de flesta Bacillota , som är grampositiva bakterier . Denna bakterie är välkänd för sin laktatjäsande förmåga. Det är en normal bakterie i tarmarna och munslemhinnan hos däggdjur . Hos människor har de varit inblandade i fall av osteomyelit och endokardit , till exempel med arten Veillonella parvula .

Veillonella dispar är den mest nitratreducerande bakterien i munhålan, som är fördelaktigt antibakteriell.

När Veillonella är ansvarig för kliniska infektioner hos människor bör man komma ihåg att mer än 70 % av stammarna är resistenta mot penicillin.

Jäsning

Laktat fermenteras till propionat och acetat genom metylmalonyl-CoA- vägen. Lite ATP produceras i denna jäsning. Hög substrataffinitet föreslås vara orsaken.

3 Laktat → acetat + 2 propionat + CO
2
+ H
2
O

En studie av Veillonella hos uthållighetsidrottare fann att ett relativt överflöd av bakterierna i tarmen är associerat med ökad prestanda på löpbandet. Denna effekt visade sig bero på organismens propionatmetabolit producerad av mjölksyra .

Fylogeni

Den för närvarande accepterade taxonomin är baserad på listan över prokaryota namn med Standing in Nomenclature (LPSN) och National Center for Biotechnology Information (NCBI)

16S rRNA-baserad LTP _01_2022 120 markörproteiner baserade GTDB 07-RS207

V. montpellierensis Jumas-Bilak et al. 2004

V. magna Kraatz och Taras 2008

V. criceti (Rogosa 1965) Mays et al. 1982

V. ratti (Rogosa 1965) Mays et al. 1982 emend. Kraatz och Taras 2008

V. caviae Mays et al. 1982

V. dispar (Rogosa 1965) Mays et al. 1982

V. infantium Mashima et al. 2018

V. tobetsuensis Mashima et al. 2013

V. parvula (Veillon och Zuber 1898) Prévot 1933 Mays et al. 1982

V. rogosae Arif et al. 2008

V. atypica (Rogosa 1965) Mays et al. 1982

V. denticariosi Byun et al. 2007

V. rodentium (Rogosa 1965) Mays et al. 1982

V. magna

V. criceti

V. ratti

V. seminalis Aujoulat et al. 2014

V. montpellierensis

V. caviae

V. atypica

V. tobetsuensis

V. denticariosi

V. rodentium

V. parvula

V. rogosae

V. dispar

V. infantium

V. nakazawae Mishima et al. 2020

Otilldelade arter:

  • " V. agrestimuris " Afrizal et al. 2022
  • " Ca. V. atypica" Drancourt et al. 2004 non (Rogosa 1965) Mays et al. 1982
  • " V. fallax " Afrizal et al. 2022
  • " V. intestinalis " Afrizal et al. 2022
  • " V. massiliensis " Togo et al. 2017
  • " V. variabilis " Magrassi 1944

Se även

Vidare läsning