Serbokroatisk släktskap
De serbokroatiska standardspråken ( serbiska , kroatiska , bosniska och montenegrinska ) har ett av de mer utarbetade system för släktskap ( srodstvo ) bland europeiska språk. Terminologin kan skilja sig från plats till plats. De flesta ord är gemensamma för andra slaviska språk , även om vissa härstammar från turkiska . De standardiserade språken kan känna igen något olika uttal eller dialektiska former; alla termer anses vara standard i alla språkstandarder, om inte annat markerats: [S] (serbiska), [C] (kroatiska), [B] (bosniska) och [M] (montenegrinska) nedan.
Det finns fyra huvudtyper av släktskap i familjen: biologisk aka blodsläktskap, släktskap enligt lag ( svärföräldrar ), andlig släktskap (som faddrar ) och juridisk släktskap genom adoption och omgifte.
Som är vanligt i många familjestrukturer på landsbygden kommer tre generationer av en familj att leva tillsammans i ett hem i vad antropologer kallar en gemensam familjestruktur , där föräldrar, deras son(ar) och barnbarn skulle bo tillsammans i ett familjehem.
Direkt härkomst och anor
Ord för släktskap upp till fem generationer borttagna – farfars farföräldrar och barnbarns barnbarns barn – är vanligt förekommande. Fjärde generationens termer används också som generika för förfäder och ättlingar. Det finns ingen skillnad mellan moder- och faderlinjen.
latin | Kyrillisk | Relation |
---|---|---|
čukununuka šukununuka [C] |
чукунунука шукунунука [C] |
barnbarnsbarnsbarn |
čukununuk šukununuk [C] |
чукунунук шукунунук [C] |
barnbarns barnbarn |
praunuka | праунука | barnbarnsbarn, ättling |
praunuk | праунук | barnbarnsbarn, ättling |
unuka | унука | barnbarn |
unuk | унук | barnbarn |
kćer kćerka ćerka kći |
кћер кћерка ћерка кћи |
dotter |
synd | син | son |
majka mater mati |
мајка матер мати |
mor |
mamma keva |
мама кева |
mamma |
otac | отац | far |
babo [B] ćaća [C] ćale [S] tajo [M] tata |
бабо [B] ћаћа [C] ћале [S] тајо [M] тата |
pappa |
baba baka nana [B] nona |
баба бака нана [B] нона |
mormor |
ded(a) deka [S] did(a) [C] dido djed đed [M] nono [C] dedo [B] |
дед(a) дека [S] дид(a) [C] дидо дјед ђед [M] ноно [C] дедо [B] |
farfar |
prababa prabaka |
прабаба прабака |
gammelmormor, anfader |
praded(a) pradid(a) [C] pradido pradjed prađed [M] |
прадед(a) прадид(a) [C] прадидо прадјед прађед [M] |
farfarsfar, anfader |
čukunbaba šukunbaka [C] |
чукунбаба шукунбака [C] |
farfars mormor |
čukunded(a) čukundjed čukunđed [M] šukundid(a) [C] šukundjed [C] |
чукундед(a) чукундјед чукунђед [M] шукундид(a) [C] шукундјед [C] |
farfars farfar |
predakinja [S] pretkinja [C] pređa [M] |
предакиња [S] преткиња [C] пређа [M] |
kvinnlig förfader |
predak | предак | manlig förfader |
Egen generation
Diminutiva former av syskon används för kusiner.
latin | Kyrillisk | engelsk översättning |
---|---|---|
brat | брат | bror |
sestra | сестра | syster |
bratić [C] | братић [C] | manlig första kusin |
sestrična [C] | сестрична [C] | kvinnlig första kusin |
brat od strica stričević amidžić |
брат од стрица стричевић амиџић |
manlig kusin (alltid första eller andra), son till fars bror (eller manlig första kusin) |
brat od daja brat od ujaka daidžić ujčević |
брат од даја брат од ујака даиџић ујчевић |
manlig kusin (alltid första eller andra), son till moderns bror (eller manlig första kusin) |
brat od hale brat od tetke tetić tetkić tetišnji |
брат од хале брат од тетке тетић теткић тетишњи |
manlig kusin (alltid första eller andra), son till mors eller fars syster (eller kvinnlig första kusin) |
sestra od strica stričevka admidžišnja |
сестра од стрица стричевићка амиџишња |
kvinnlig kusin (alltid första eller andra), dotter till fars bror (eller manlig första kusin) |
sestra od daja sestra od ujaka ujčevka daidžišnja |
сестра од даја сестра од ујака даиџишња ујчевићка |
kvinnlig kusin (alltid första eller andra), dotter till moderns bror (eller manlig första kusin) |
sestra od hale sestra od tetke tetišnja |
сестра од хале сестра од тетке тетишња |
kvinnlig kusin (alltid första eller andra), dotter till mors eller fars syster (eller kvinnlig första kusin) |
rođak | рођак | manlig kusin, släkting |
rođaka [S] rođakinja rodica [C] |
рођака [S] рођакиња родица [C] |
kvinnlig kusin, släkting |
Indirekta anor, ättlingar och rättsförhållanden
Det finns separata termer för morbröder och farbröder, men inte för mostrar. Dessutom har makar till farbröder och mostrar sina egna villkor.
latin | Kyrillisk | Relation |
---|---|---|
amidža adžo stric čiča čika ćić |
амиџа аџо стриц чича чика ћић |
farbror |
amidžinica adžinica strina |
амиџиница аџиница стрина |
farbrors hustru |
daidža / dajdža dajo ujak |
даиџа / дајџа дајо ујак |
morbror |
daidžinica / dajdžinica dajnica ujna |
даиџиница / дајџиница дајница ујна |
morbrors hustru; dvs moderns moster genom äktenskap |
hala tetka |
хала тетка |
moster (endast mammas eller pappas syster eller kusin) |
teča [S] tetak |
теча [S] тетак |
mosters man (där moster definieras som "tetka") |
bratanac | братанац | broderson (för kvinnor [S] , för män och kvinnor [C] ) |
bratanić bratić |
братанић братић |
broderson (för män och kvinnor) |
sinovac | синовац | broderson (för män [S] ) |
bratanica brataničina bratičina |
братаница братаничина братичина |
broderns systerdotter |
nećak | нећак | brorson |
nećaka nećakinja |
нећака нећакиња |
niece |
sestrić | сестрић | sororal brorson |
sestričina | сестричина | sororal systerdotter |
Svärföräldrar
Det finns separata villkor för en mans och en kvinnas svärföräldrar. Samma termer används dock ofta för svärsyskon och svärbarn. Det finns separata villkor för medsyskon. [ hur är det med svärförälderns sambo? ]
latin | Kyrillisk | Relation | engelsk översättning |
---|---|---|---|
svekar | свекар | makens far | svärfar |
svekrva | свекрва | makens mor | svärmor |
punac [C] smak [S] |
пунац [C] таст [S] |
hustrus far | svärfar |
punica [C] tašta [S] |
пуница [C] ташта [S] |
fruns mor | svärmor |
zet | зет | dotters eller systers man | svärson eller svåger |
nev(j)esta odiva [M] snaha snaja [C, S] |
нев(ј)еста одива [M] снаха снаjа [C, S] |
sons eller brors hustru | svärdotter eller svägerska |
šura(k) šurjak [C] šogor [C] |
шура(к) шурjак [C] шогор [C] |
fruns bror | svåger |
šurjakinja [C] šurnjaja |
шурјакиња [C] шурњаја |
hustrus brors hustru | svägerska |
svastika šogorica [C] |
свастика шогорица [C] |
fruns syster | svägerska |
svastić | свастић | hustrus systers son | svärson |
svastičina | свастичина | hustrus systers dotter | svägerska |
badženjak badžo d(j)ever đever [M] |
баџењак баџо д(j)евер ђевер [M] |
makens bror | svåger |
jetrva | јетрва | mans brors hustru | svägerska |
zaova | заова | makens syster | svägerska |
zaovac | заовац | mans systers man | svåger |
pašanac pašenog badžo |
пашанац пашеног баџо |
hustrus systers man | svåger |
prija | прија | barnets makes mor | svärmor |
prijatelj | пријатељ | barnets makes far | svärfar ; OBS att exakt samma ord betyder "vän" (allmänt ord) |
Stevsläktingar
Det finns makar till förfäder som inte är släktingar till blod och deras makes ättlingar, andra maken till fars eller mors syskon (faderns eller moderns styvtanter och styvfarbröder) och deras barn.
latin | Kyrillisk | Relation |
---|---|---|
očuh | очух | styvfar |
maćeha | маћеха | styvmor |
pastorak | пасторак | styvson |
pastorka pastorkinja |
пасторка пасторкиња |
styvdotter |
polubrat | полубрат | halvbror (genom endast en förälder) |
– brat po ocu | брат по оцу | halvbror (som delar samma pappa, olika mammor) |
– brat po majci | брат по мајци | halvbror (som delar samma mamma, olika fäder) |
polusestra | полусестра | halvsyster (genom endast en förälder) |
– sestra po ocu | сестра по оцу | halvsyster (som delar samma pappa, olika mammor) |
– sestra po majci | сестра по мајци | halvsyster (som delar samma mamma, olika fäder) |
Fostersläktingar
Fosterrelationer är viktiga och har dedikerade villkor.
latin | Kyrillisk | Relation |
---|---|---|
usvojenik | усвојеник | adopterad son |
usvojenica | усвојеница | adopterad dotter |
poočim | поочим | fosterpappa |
pomajka | помајка | foster mamma |
posinak usinjenik [S] |
посинак усињеник [S] |
fosterson |
po(k)ćerka | по(к)ћерка | fosterdotter |
Vidare läsning
- Mrđa, Željka (2 oktober 2017). "SURDEPAČ, PARĐPAČ, OŽMIKUR Ovo su srpske reči, a da li znate šta ZNAČE?" . Blic . Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017 . Hämtad 29 juni 2022 .
- Мирко Бaрјaктaровић (1986). Никола Пантелић (red.). "О сродничким називима код нас и њиховом делимичном нестајању" . Гласник Етнографског музеја у Београду књ. 50 . Etnografski muzej u Beogradu: 159–171. GGKEY:1Y5P116PDB9.