Santiago Apostol Church (Plaridel)

Plaridel Church
' Parokya ni Santiago Apostol ' Ang Bayan ng Magiting vid Mahimalang si Santiago ng Quingua
Fasad av Santiago Apostol Church i Plaridel, Bulacan
Plaridel kyrka Plats i Filippinerna
Plats	Poblacion, Plaridel, Bulacan
Land	Filippinerna
Valör	romersk katolik
Historia
Tidigare namn	Quingua kyrka
Status	Församlingskyrka
Grundad	27 september 1602
Invigd	4 april 1999
Kult(er) närvarande	St James den äldre
Reliker hålls	3:e klass silvermedalj från Compostela, Spanien
Arkitektur
Funktionell status	Aktiva
Arvsbeteckning	Med Marker från Nationalhistoriska institutet
Arkitektonisk typ	Kyrkobyggnad
Stil	Barock
Specifikationer
Material	Sand, grus, cement, murbruk, stål och tegel
Administrering
Distrikt	Västra distriktet (Vicariatet av aposteln Jakob (Plaridel))
Stift	Malolos
Dekanat	St. James (Plaridel)
Präster
Biskop(ar)	Dennis Cabanada Villarojo
Präst(ar)	Rev. Fr. Rufino L. Sulit
Assisterande präst(ar)	Rev. Fr. Menald S. Leonardo

Santiago Apostol Church , även känd som Plaridel Church eller Quingua Church , är en romersk-katolsk kyrka från 1400-talet under beskydd av aposteln Jakob och ligger längs Gov. Padilla-gatan, Brgy. Poblacion, i Plaridel , Bulacan , Filippinerna . År 1961 installerades en historisk markör på kyrkan av National Historical Committee (föregångare till National Historical Commission of the Philippines) .

Historia

Saint James the Great är skyddshelgon för Quingua Church.

Kyrkan Plaridel, eller Quingua, etablerades först som ett av besökarna i Malolos 1581 och Fray Mateo Mendoza OSA som administrerade Malolos-klostret började kristna Encomienda Binto y Quingua. Det var beläget i en barrio som nu kallas "Lumangbayan", missionskapellet överfördes snart till sin nuvarande plats över floden Quingua (nu känd som Angatfloden) på grund av frekventa översvämningar. På grund av det långa avståndet från Malolos-klostret till Visita i Binto gjorde bröderna att bli fysiskt utmattade, gjorde Augustinerprioren av Malolos Fray Roque de Barrionuevo upphöjningen av Visita av Binto till en kvasi-församling den 27 september 1602. Den 30 april , 1605 etablerades Quingua officiellt som en full pantförsamling med Fray. Diego Pardo OSA som dess första kyrkoherde under ledning av Santiago de Matamoro. En kyrka byggdes på den nya platsen från 1602 och tog 15 år att färdigställa. De adobestenar som användes i kyrkan var från staden Meycauayan medan tegelstenarna som användes gjordes vid Sitio Nabugtos vid Brgy. Sta. Ines. År 1612 hade Quingua redan ett eget kloster och 1 800 församlingsbor. Det sägs att församlingen inte var lika rik som andra kloster i Provincia de Bulacan under den tiden och att den var befriad från sina avgifter till Augustinska provinsen på Filippinerna som ligger vid San Agustin-kyrkan, Intramuros, från 1640 till 1704 . Kyrkan från 1605 raserades av eld efter att ha träffats av blixten. Som en följd av detta byggdes 1722 en ny kyrka av Fr. Tomas Quijano på samma sida. År 1772 raserades kyrkan ytterligare en gång av eld men byggdes snabbt upp igen. Under den brittiska invasionen på 1700-talet överfördes några av de skatter och dokument som ägdes av San Agustin-klostret i Intramuros till klostret Quingua. Kyrkan led oerhört mycket av en jordbävning 1863 men reparerades samma år. Enligt den historiska markören som installerats av National Historical Committee, tjänade kyrkan också som ett militärsjukhus och cuartel av amerikanerna 1899.

Under lång tid administrerad av ärkestiftet i Manila, den 11 mars 1962 med inrättandet av det romersk-katolska stiftet Malolos, överfördes Quingua-kyrkan och klostrets administration och ägande till stiftet Malolos, vilket gjorde Quingua-kyrkan till centrum för en av de ursprungliga nio vikarier av Malolos, Plaridels vikariat eller Santiago Apostols vikariat som omfattar församlingarna i kommunerna Calumpit, Balagtas (Bigaa), Guiguinto, Baliwag, Pulilan och Plaridel (Quingua).

Arkitektur

Den nuvarande sten- och tegelkyrkan är barock i ladugårdsstil blandat med morisk utsmyckning. Den första nivån av fasaden består av en dörröppning med trefoilvalv som flankeras av två nischer av helgon. Den andra nivån, med sina tre fönster, är tydligt prydd av fyra par pelare. Den spetsbågsformade frontonen (liknar en minaret) är å andra sidan rikt prydd med sniderier av keruber, helgon och andra utsmyckningar som omger oculus- eller rosenfönstret. På toppen av frontonen finns en snidning av Jesu genomborrade hjärta. Fäst till vänster om fasaden är det fem våningar höga klocktornet med en fyrsidig bas och åttakantiga övre nivåer och toppad av en konformad kupol. Det finns fem klockor i klockstapeln, varav den största är tillägnad Nuestra Senora de la Consolación.

Simborio kapell

Simborio kapell

Nära kyrkan finns ett åttakantigt kapell lokalt känt som Simborio-kapellet. Kapellet tros ha byggts på 1800-talet, men kan ha fungerat som ett bårhuskapell även om dess nuvarande läge i ett bostadsområde ligger några meter från den katolska kyrkogården. Kapellet har spetsiga bågfönster och halvcirkelformade nischer på basen.

Dotterförsamlingar

Dotterförsamlingar i Plaridel kyrka

Socken	Separationsår	Plats
S:t Isidore arbetarförsamlingen	1749	Pulilan, Bulacan
S:t Augustinus församling	1733	Baliuag, Bulacan
S:t Johannes av Guds församling	1750	San Rafael, Bulacan
St Ildephonse av Toledo församling	1809	San Ildefonso, Bulacan
S:t Mikael ärkeängelförsamling	1947	Dampol, Plaridel, Bulacan
Heliga änglar församling	1999	San Jose, Plaridel, Bulacan

Kapell dämpade

Kapell	Plats
San Clemente kapell	Parulan
San Isidro kapell	Sitio Sumilang
San Vicente Ferrer kapell	Bagong Silang
San Francisco & Sta. Clara kapell	Banga 2:a
San Padre Pio kapell	La Mirada Subd.
San Antonio de Padua kapell	Banga 1:a
San Roque kapell	Tabang Bungad
Santa Ines kapell	Sta. Ines Egentlig
Santa Ines kapell	Sta. Ines Bukid
Santa Krus kapell	Lalangan
Sto. Niño kapell	Sto. barn
San Roque kapell	Sitio Balante
San Isidro kapell	Agnaya
Banal na Krus (Santa Krus) kapell	Lumangbayan

Mandat organisationer

• Liturgikommissionen
  • Lekmanna eukaristiska ministrar
  • Församlingens musikministerium
  • Apostolado ng Panalangin
  • Lektor/kommentator
  • Legion av Maria
  • Ostiarates (masssamlare/usheretter)
  • Mother Butler Mission Guild
  • Cofradia delos Camareros de Quingua
  • Cofradia dela Virgen Consolacion Y Correa (den äldsta organisationen i socknen)
  • Broderskap av Saint James the Great - Quingua
• Kommission för familj och liv
  • Marriage Encounter Community
  • Gemenskapen Tipanan
• Kommissionen för sociala åtgärder:
  • Riddare av Columbus 6613
  • katolska damligan
• Kommission för bildande:
  • El Shaddai bönegemenskap
  • Kristi soldater
  • Heliga familjens bönegemenskap
  • Bibelns apostolat
  • PAndiyosesis na Sentro ng Katekista (PASKA)
  • Grundläggande kyrkliga gemenskaper (för närvarande: 70 plus buklod )
• Ungdomskommissionen
• kommissionen för social kommunikation
• kommissionen för tillfälliga varor

Församlingspräst (Sankt Augustinus orden)

• Rdo. P. Diego Vasquez
• Rdo. P. Diego Pardo
• Rdo. P. Luiz Gutierrez
• Rdo. P. Luiz Ruiz Brito
• Rdo. P. Geronimo Medrano
• Rdo. P. Luiz Gutierrez
• Rdo. P. Bartolome Alcantara
• Rdo. P. Bernabe de Leon
• Rdo. P. Antonio Mojica
• Rdo. P. Bernabe de Leon
• Rdo. P. Alonso Sandoval
• Rdo. P. Baltazar Herrera
• Rdo. P. Antonio Mojica
• Rdo. P. Tomas Velasco
• Rdo. P. Antonio Mojica
• Rdo. P. Baltazar Herrera
• Rdo. P. Alonso Coronel
• Rdo. P. Francisco Castillo
• Rdo. P. Antonio Carrion
• Rdo. P. Gaspar Serrano Padilla
• Rdo. P. Luis Herrera
• Rdo. P. Diego Gutierrez dela Fuente
• Rdo. P. Cristobal Marroquin
• Rdo. P. Pedro Cañales
• Rdo. P. Carlos Bautista
• Rdo. P. Ildefonso de Escos
• Rdo. P. Felipe Jaurigue
• Rdo. P. Juan de Peralta
• Rdo. P. Jose de Medina
• Rdo. P. Felix Bejar
• Rdo. P. Jose Zalduendo
• Rdo. P. Carlos Elloriaga
• Rdo. P. Jose Serrano
• Rdo. P. Carlos Elloriaga
• Rdo. P. Gaspar Garcia Sossa
• Rdo. P. Jose Nebot
• Rdo. P. Francisco Nuñez
• Rdo. P. Bernardo Iglesia
• Rdo. P. Tomas Quijano
• Rdo. P. Bernardo Iglesia
• Rdo. P. Miguel Vivas
• Rdo. P. Fernando Sanchez
• Rdo. P. Francisco Nuñez
• Rdo. P. Bernardo Sanchez
• Rdo. P. Francisco Bencuchillo
• Rdo. P. Juan Jaurigue
• Rdo. P. Manuel Zamora
• Rdo. P. Manuel Baceta
• Rdo. P. Manuel Cortazar
• Rdo. P. Francisco Cameselle
• Rdo. P. Manuel Baceta
• Rdo. P. Tomas Sanchez Parada
• Rdo. P. José de Leon
• Rdo. P. Domingo Beovide
• Rdo. P. Diego Perez
• Rdo. P. Bernardino Notario
• Rdo. P. Manuel Rivera
• Rdo. P. Juan Cuadrado
• Rdo. P. Dionisio de Sta. Maria
• Rdo. P. Santiago Villoria
• Rdo. P. Juan Crespo
• Rdo. P. Fulgencio Sainz
• Rdo. P. Juan Serrano
• Rdo. P. Manuel Cortazar
• Rdo. P. Servando De Bergantin
• Rdo. PSV Utor
• Rdo. P. Florentino Monasterio
• Rdo. P. Ängel Vesa
• Rdo. P. Pedro Ruiz
• Rdo. P. Emilio Mercado
• Rdo. P. Pedro Quiroz

Församlingspräst (filippinsk präst)

• Rdo. P. Victorino Lopez
• Rdo. P. Gabino Baluyot
• Rdo. P. Marcelino Fajardo
• Rdo. Mons. Honorio Resurreccion
• Rdo. P. Gonzalo Sarreal
• Rdo. P. Hermogenez Ersando
• Rdo. Mons. Serafin Riego de Dios
• Rdo. Mons. Roman O. Nocon
• Rdo. P. Anacleto C. Ignacio
• Rdo. P. Jose Dennis A. Espejo
• Rdo. P. Elmer R. Ignacio
• Rdo. P. Rufino L. Sulit

Kyrkoherde

• Rdo. P. Feliciano Palma
• Rdo. P. Luciano Paguiligan
• Rdo. P. Regalado San Pedro
• Rdo. P. Eliseo Carreon
• Rdo. P. Jose Aguilar, Jr.
• Rdo. P. Rafael Balite Jr.
• Rdo. P. Gabriel Jocson
• Rdo. P. Jose Vengco
• Rdo. P. Eugenio Marcelo
• Rdo. P. Protacio Gunggon (tidigare Antipolo-biskop)
• Rdo. P.Generoso Santos
• Rdo. P. Bienvenido Lopez
• Rdo. P. Deogracias Iñiguez (tidigare Kalookan-biskop)
• Rdo. P. Nicomedes Del Rosario
• Rdo. P. Cesar Suarez
• Rdo. P. Romeo Dionisio
• Rdo. P. Javer Joaquin
• Rdo. P. Flormonico Cadiz
• Rdo. P. Nicanor Castro
• Rdo. P. Alejandro Enriquez
• Rdo. P. Reynaldo Rivera
• Rdo. P. Benito Justiniano
• Rdo. P. Joey Buencamino
• Rdo. P. Lamberto Tomas
• Rdo. P. Gregorio Dazo, Jr.
• Rdo P. Jun Espiritu
• Rdo. P. Joselito Rodriguez
• Rdo. P. Francis Cortez III
• Rdo. P. Leopoldo Evangelista
• Rdo. P. Vincent Reyes
• Rdo. P. Ramon Bernardo
• Rdo. P. Alvin Pila
• Rdo. P. Renato Brion, Jr.
• Rdo. P. Daniel Sevilla
• Rdo. P. Edgardo Toribio, Jr.
• Rdo. P. Romeo Sasi
• Rdo. P. Menald Leonardo

St. James' Salubong-festival

Bilden av Santiago Apostol vid ankomsten till Quingua-kyrkan

En fiesta för hästälskare är det populära tvådagarsfirandet som kallas "Pintakasi ng mga Caballero" som hålls före nyårsafton i Plaridel, Bulacan. Dess främsta attraktion, som hålls den 29 december, är en färgstark parad av cocheros, jockeys och andra hästälskare, följt av ett tilbury-lopp (hästdragna vagnar för två), vars deltagare inkluderar filmstjärnor (särskilt medlemmar av den sena klanen). förre Bulacan-guvernören Jose Padilla, I), armaturer i provinsen och regeringstjänstemän.

Detta årliga firande gläder både lokala och utländska turister som fyllde 400 år i december förra året. Det är faktiskt den traditionella högtiden San Tiago Mata Moros i staden Plaridel.

Mängder av hängivna, som får sällskap av turister, flockas till Plaridel varje år, antingen för att bevittna eller delta i denna färgstarka ritual för att hedra San Tiago, eller aposteln Sankt Jakob, som har avbildats som en ryttare. San Tiago anses vara den inofficiella beskyddaren för cocheros och jockeys.

Aposteln Jakob är Kristi kusin. Hans bild, porträtterad ridande på en vit häst som trampar på hedniska figurer, förs i en procession från dess "hem" i Barangay Sipat och överförs till församlingskyrkan.

Fiesta-arrangörerna kallar ritualen som föregicks av en tidig morgonmässa den 29 december i kapellet i Barangay Sipat som "den traditionella salubong". Utvalda är rasshingstar och tålmodiga hästar av caritelas och tilburies med sina ägare som söker välsignelse under översättningen eller förflyttningen av deras skyddshelgon.

Processionen kallas salubong eftersom San Tiagos bild av grupper av trogna inklusive äldre kvinnor som bär kimona't saya och buntalhattar som utför en rituell dans möts av beskyddarens andra hängivna halvvägs från Sipat till Plaridel Parish Church, i stadens poblacion.

Lokala tjänstemän och nationella personer följer ofta med på de hängivnas sju kilometer långa vandring till församlingskyrkan. I det förflutna firandet, turistsekreterare Gemma Cruz Araneta; DOTC Sec. Vicente Rivera Jr., som kommer från Plaridel; Bulacans tidigare guvernör Josie Dela Cruz; och tidigare Bulacans viceguvernör Willie Villarama, stadens "adopterade son", ledde processionen.

Bilden stannar inne i församlingen för att ge de troende tid att hedra fram till följande dag, den 30 december, då bilden återigen bärs i en procession runt poblacion. Efter 14 dagar, när fiestafirandet är över, kommer bilden, i ytterligare en enkel procession åtföljd av fiestaorganisatörer och stadstjänstemän, att återföras till Sipat-kapellet, populärt känt som Hatid .

"Salubong"-ritualen går tillbaka till tiden för spanska munkar som grundade stadens församlingskyrka 1580, vilket gjorde St. James till skyddshelgon för staden. enligt en lokal bok om stadens historia lämnades den ursprungliga bilden av St. James på en vit häst som spanjorerna förde till Plaridel (då Quingua) på 1800-talet i vård av familjen Bernardo Sampana, en rebellisk hedning från Sepoy anor som blev en kristen konvertit. Bilden var inrymd i deras hem i Barrio Tabang. Sedan beordrades sampanerna av bröderna att lämna över den nämnda bilden till ägarna av Bahay na Bato i Barrio Sipat (som döptes om till Santiago), på grund av stadsbornas påstående att familjen påstods utöva trolldom.

När ägarna till Bahay na Bato dog, blev bilden ägo av Tandang Sitang vars hus så småningom förvandlades till ett barriokapell, närvarande hem för San Tiagos bild i Sipat.

San Tiago, eller aposteln Jakob, var en galileer och bror till evangelisten Johannes. Han beordrades dödad av Herodes Agrippa, kung av Judéen år 41 e.Kr. En historiebok av Philip Van Ness säger att St. Jakobs grav hittades i norra Spanien 718 e.Kr. Trettio år efter det bröt ett krig mellan spanjorerna och morerna ut. ut. När spanjorerna var i nära nederlag framträdde en uppenbarelse av St. James, beväpnad med ett svärd och ridande på en vit häst, "lika ljus som en stjärna" mitt i striden.

Uppenbarelsen gav liv åt de demoraliserade spanska soldaterna och ledde dem till seger över morerna, som i sin tur blev förblända av den bländande bilden av St. James. Detta "mirakel" förklarar förmodligen varför St. James blev skyddshelgon för dem som har affinitet med hästar, som de hängivna som varje år flockas till den färgglada Plaridel-ritualen.

Restaurering av takkonst

I slutet av november 2013 slutfördes arbetet med att restaurera delar av Santiago Apostol Church, inklusive dess takmålningar. Projektets förespråkare var församlingens kyrkoledning under ledning av fr. Dennis Espejo i samarbete med AADG Restoration Group. Enligt projektledaren Andrew Alto de Guzman syftade uppgiften till att främja uppskattningen av Quinguas arv. Projektet, som tog två år att slutföra, omfattade tre etapper. Det första steget, efter omfattande forskning om strukturen, var att avslöja kyrkstolarna, tiranterna eller dekorativa bjälkar och zapata eller konsoler som stödde det ursprungliga taket, som alla täcktes på 1970-talet när plåt och trä användes som kyrktaket. Det andra steget var att göra om trompe-l'œil- målningarna i taket baserat på arkivfoton. Bland bilderna som illustrerades var de av Kristus, Maria och de tolv apostlarna. Konstverken gjordes av lokala konstnärer Chris Pasco, Mark Villanueva, Roy Gutierrez, Joey de Guzman och assistenter. Den tredje fasen av projektet fokuserade på att applicera kalkputs på de övre delarna av huvudstäderna. Tillämpningen av palitada tillhandahölls av Escuela Taller. Även de murade rosenfönstren på kyrkans sidor var blottade.

Colegio de Santiago Apostol

Colegio de Santiago Apostol, Inc. har nu funnits i nio år, men att säga att existensen är en underdrift för Colegio har klättrat uppför för att möta utmaningarna från sin ödmjuka början 2010. Vägen stiger för att möta de kämpande men beslutsamma stegen av CSAI... och det finns ingen tillbakablick sedan dess. Med Guds fantastiska nåd och medlidande, och välsignad med engagerad och hårt arbetande administration, är fakultet och personal, för att inte tala om nästan alla styrelsepasserande; och verkligen så lyckligt lottade att ha föräldrar och vårdnadshavare med orubbligt förtroende och förtroende för oss, skolan, sakta men säkert förverkligar sitt uttalade uppdrag och vision och når sin dröm om en holistisk katolsk utbildning för ungdomarna i Plaridel och närliggande städer. Den 18 maj 2011, ett år efter inrättandet, beviljades vår Pre-Elem statligt erkännande och fem år senare, den 14 november 2016, beviljades fullständigt statligt erkännande av Department of Education till vår elementära avdelning. Det var också under detta läsår som Colegio de Santiago Apostol har tagit examen av sin pionjärgrupp av Graduate 6 Graduates. Under alla sina nio år har Colegio betonat skolans identitet som högsta prioritet. Framgången för deras ansträngningar visas i klassrum som utsetts av deras skyddshelgon när varje klass lär sig och firar helgonets högtid, den dagliga närvaron av präster i skolan, deltagande i kyrkans liturgiska och paraliturgiska aktiviteter och aktivt medlemskap i skolan och kyrkans organisationer. Skolan skryter också med en mycket låg eller ingen fakultet och personalomsättning varje år, vilket gör det möjligt för skolan att fortsätta bygga ett säkert, vårdande och stabilt skolklimat som verkligen är avgörande för ett effektivt och effektivt lärande. Ett bevis på detta var den sista BULPRISA (Bulacan Private School Association), som vår skolrektor, pastor Fr. Elmer R. Ignacio fick oss att gå med bara för att utsätta barnen för tävlingar utanför skolan för att utveckla deras självförtroende. Resultatet var överväldigande för eleverna tog hem baconet, så att säga, Colegio rankades plötsligt bland de konkurrenskraftiga skolorna och vann i akademiska och kulturella tävlingar. Colegios befolkning växer i ett aldrig tidigare skådat antal. Små helgon, gamla och nya, fortsätter marschera in..så behovet av ytterligare klassrum blir en stor utmaning. Fr. Elmer R. Ignacio, SThL., CSAI:s outtröttliga actionsuperhjälte, är ostoppbar i sitt byggarbete sedan dag 1 när han tillträdde kontoret i november 2014. Idag har skolan en trevåningsbyggnad med nio luftkonditionerade klassrum som står kl. hjärtat av Colegios område, ett påtagligt arv från Fr. Elmer till de unga elever som anförtrotts vår vård för närvarande och till kommande generationer. Förra året byggdes ett nytt datarum, bibliotek och ytterligare ett klassrum för att förbättra skollokalerna. I år är en ny trevåningsbyggnad på väg att resas som består av Science Laboratory, ytterligare klassrum och matsal. I år lades en täckt domstol till Colegios struktur, designad för elevernas fysiska och sociala aktiviteter. Tyvärr på grund av pandemin kan eleverna inte använda banan ännu för sina bollspel och idrottsaktiviteter.