Quercy Phosphorites Formation

Quercy Phosphorites Formation

Stratigrafiskt intervall : senaste Bartonian - Sen Oligocene ~ 38–25 Ma
Typ Bildning
Överlag Sprickfyllningar i karstifierade bergarter från jura och trias
Litologi
Primär Fosforit
Plats
Koordinater Koordinater :
Ungefärliga paleokoordinater
Område Occitanie
Land  Frankrike
Typ avsnitt
Uppkallad efter Quercy
Namngiven av Thévenin
År definierat 1903
Quercy Phosphorites Formation is located in France
Quercy Phosphorites Formation
Quercy Phosphorites Formation (Frankrike)

Quercy Phosphorites Formation ( franska : Phosphorites du Quercy ) är en geologisk formation och Lagerstätte i Occitanie , södra Frankrike . Den bevarar fossiler som går tillbaka till den paleogena perioden ( senaste bartonska till sen oligocen ), eller MP16 till MP28-zoner i den europeiska åldersklassificeringen för landdäggdjur, som sträcker sig från cirka 38 till 25 Ma.

Den kvalificeras som en Lagerstätte eftersom den förutom en stor variation av däggdjur , fåglar , sköldpaddor , krokodiler , flora och insekter också bevarar mjuka vävnader hos groddjur och squamater , förutom deras ledade skelett i vad som har kallats naturliga mumier .

Släktena Quercylurus , Quercymegapodius , Quercypsitta , Quercypodargus , Quercycerta och Quercygama , samt arterna Mosaicomeryx quercyi , Robiacina quercyi , Palaeophyllophora quercyi , Archaeomys quercy , Tartoicy quercy och Taro nomys quercynus , samt ödlorna Paraplacosauriops quercyi och Pseudolacerta quercyini och insekten Palaeortona quercyensis fick sitt namn efter formationen.

Beskrivning

De första fosfatavlagringarna i Quercy upptäcktes 1869 och publicerades av Daubré och Trutat oberoende 1871. De första fossilerna från formationen beskrevs av Delfortie ( 1872 ) och Gervais samma år och studerades omfattande av Filhol från 1877 och framåt. Den första geologiska undersökningen av formationen utfördes av Thévenin 1903, och bortsett från en beskrivning av Gèze 1938, studerades inte den paleontologiska rikedomen förrän ett team av forskare från universiteten i Montpellier och Paris besökte platsen 1965 .

De karstifierade fosfatavlagringarna finns från floddalarna Lot och Célé i norr till Aveyrons vänstra strand i söder och från Villefranche-förkastningen i öster till de lakustrina avlagringarna i Aquitaine-bassängen i väster. Bildandet finns i sprickor (karst) inciserande jura och trias vaggar öster om Cahors . Åldern på den fossila enheten, där nästan 12 000 exemplar hittades, sträcker sig från MP16- till MP28-zonerna i den åldersklassificeringen för landdäggdjur . Dessa åldrar motsvarar den senaste Bartonian till Chattian , från cirka 38 till 25 Ma.

Paleontologisk betydelse

Paleogeografi av sen eocen till oligocen med biologisk mångfald av Quercy-fosforiter
Exceptionellt bevarande av nerver, matsmältningsorgan och maginnehåll i den grodätande salamandern Phosphotriton sigei

Quercy Phosphorites Formation är en mycket fossilhaltig enhet betecknad som en Lagerstätte på grund av det utmärkta bevarandet av fossiler. Fosforiten bevarar upp till nerverna, matsmältningskanalen och maginnehållet, insektslarver och andra delar av paleobiologin i formationen . Nästan alla Quercy flugpuppor bevarades som isolerade endocasts, av vilka många fortfarande var täckta av puparium, den härdade huden från den sista larvstadiet. Formationen går också över Grande Coupure och visar mångfaldsförändringar (antal arter) av fossiler från grodor, salamander, ödlor och ormar över formationen. Det antas att Quercy-leddjuren fossiliserats genom en snabb fixering av fosfatrikt vatten följt av encrustation och mineralisering.

Fossilt innehåll

Följande fossil har rapporterats från bildningen:

Däggdjur

Primater
Apatotheria
Artiodaktyler
  • Bachitherium guirounetensis
  • B. lavocati
  • Cryptomeryx gaudryi
  • Dichobune sigei
  • Dichodon vidalenci
  • Iberomeryx matsoui
  • Mosaicomeryx quercyi
  • Paroxacron bergeri
  • Plesiomeryx cadurcensis
  • Prodremotherium elongatum
  • Pseudamphimeryx salesmei
  • Robiacina lavergnensis
  • R. quercyi
  • Tapirulus perrierensis
Carnivora
Chiroptera
  • Hipposideros (Pseudorhinolophus) sehlosseri
  • H. (P.) tassounius
  • H. (P.) zbrjdi
  • Leuconoe lavocati
  • Palaeophyllophora oltina
  • P. quercyi
  • Stehlinia bonisi
  • S. moll
  • Vaylatsia garouillasensis
  • Vespertiliavus gerscheli
  • V. gracilis
  • V. lapradensis
Creodonta
  • Paracynohyaenodon magnus
  • Parapterodon lostangensis
Euarchonta
  • Darbonetus aubrelongensis
Hyaenodonta
  • Paroxyaena pavlovi
Lipotyphla
  • Amphidozotherium cayluxi
  • Darbonetus aubrelongensis
  • D. tuberi
  • Myxomygale antikva
  • Saturninia beata
  • S. pelissiei
Pungdjur
Perissodactyls
  • Pachynolophus bretovense
Proeutheria
  • Pseudorhyncocyon cayluxi
Gnagare
  • Archaeomys intermedius
  • A. quercyi
  • Bernardia marandati
  • Blainvillimys gemellus
  • B. gousnatensis
  • B. langei
  • B. rotundidens
  • Elfomys medius
  • Eomys gigas
  • E. minus
  • E. quercyi
  • Eucricetodon atavus
  • E. quercyi
  • Gliravus garouillensis
  • G. itardiensis
  • Issiodoromys limognesis
  • I. pauffiensis
  • Palaeosciurus goti
  • Paradelomys spelaeus
  • Patriotheridcmys altus
  • P. altus neboulensis
  • P. sudrei
  • Pseudoltinomys gaillardi
  • P. major
  • P. phosphoricus
  • Sciuromys cayluxi
  • S. rigali
  • Tarnomys quercynus
  • Theridomys ludensis

Fåglar

Reptiler

Caprimulgiformes
  • Euronyctibius kurochkini
  • Quercypodargus olsoni
Krokodiler
  • Alligator gaudryi
ödlor
  • Ayalasaurus tenuis
  • Brevisaurus smithi
  • Cadurciguana hoffstetteri
  • Cadurcogekko piveteaui
  • Dracaenosaurus croizeti
  • Eurheloderma gallicum
  • Geiseltaliellus lamandini
  • Mediolacerta roceki
  • Necrosaurus cayluxi
  • N. eucarinatus
  • Omoiotyphlops priscus
  • Paraplacosauriops quercyi
  • Placosaurus rugosus
  • Plesiolacerta lydekkeri
  • Pseudeumeces cadurcensis
  • Pseudolacerta mucronata
  • P. quercyini
  • Quercycerta maxima
  • Quercygama galliae
  • Uromastyx europaeus
  • Placosaurus sp.
Ormar
Sköldpaddor

Amfibier

Grodor
  • Bufo serratus
  • T. gezei
  • Thaumastosaurus bottii
Salamandrar

Insekter

Flora

Bibliografi

Kartrapporter
  • Astruc, JG och T. Pellissié. 1988. Notice explicative de la feuille Cahors 1:50 000 , 1–39.BRGM. Åtkomst 2020-09-13..
Paleontology

Vidare läsning

externa länkar

Media relaterade till Quercy Phosphorites Formation på Wikimedia Commons