Ponor

Ponor Monte de Fóses
Dobrafloden kommer in i ett 17 km långt grottsystem vid Đulin ponor i Ogulin , Kroatien .

En ponor är en naturlig öppning där ytvatten kommer in i underjordiska passager; de kan finnas i karstlandskap där geologin och geomorfologin typiskt domineras av porös kalksten . Ponorer kan dränera bäck- eller sjövatten kontinuerligt eller kan ibland fungera som källor , liknande estaveller . Morfologiskt kommer ponorer i form av stora gropar och grottor , stora sprickor och grottor, nätverk av mindre sprickor och sedimentära, alluviala avlopp.

Etymologi

Namnet på karstformationen ponor kommer från kroatiska och slovenska . Det härstammar från det protoslaviska ordet nora , som betyder grop , hål , avgrund ; det engelska ordet narrow har förmodligen samma ursprung.

Flera platser i sydöstra Europa (Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Montenegro, Slovenien) bär namnet Ponor på grund av tillhörande karstöppningar.

Beskrivning

Medan ett sänkhål (doline) är en fördjupning av yttopografi med en grop eller hålighet direkt under, är en ponor en sorts portal där en ytbäck eller sjö flyter antingen delvis eller helt under jorden in i ett karstgrundvattensystem . Stadig vattenerosion kan ha bildat eller förstorat portalen i (huvudsakligen kalksten ) sten, i ett konglomerat eller i lösare material. Karstterränger är kända för ytvattenförluster genom små ponorer och dess återuppkomst efter att ha färdats genom stora underjordiska system.

Utbredning

Ponorer finns över hela världen, men bara i karstregioner. Hela Adriatiska vattendelaren i Bosnien och Hercegovina ligger på dinariska karst, med många utforskade och förmodligen många fler outforskade ponorer och underjordiska flöden. Det finns betydande geologiska ponorer i Karpaterna , Dinariska Alperna , Grekland, Turkiet och delar av södra USA. [ citat behövs ]

Dammar och reservoarer i karst

Reservoarer i karst är utsatta för förluster på grund av läckage genom ponorer. Byggandet av dammar för att fånga upp vatten i karstterräng kan innebära en stor ekonomisk risk trots inledande undersökningar och grundliga tätningsbehandlingar. Det var inte förrän på 1900-talet som de första dammarna i karst byggdes, varav en del misslyckades.

Se även