LIFE-programmet
LIFE-programmet (franska: L'Instrument Financier pour l'Environnement) är Europeiska unionens finansieringsinstrument för miljö- och klimatåtgärder. Det allmänna målet för LIFE är att bidra till genomförandet, uppdateringen och utvecklingen av EU:s miljö- och klimatpolitik och lagstiftning genom att samfinansiera projekt med europeiskt mervärde. LIFE startade 1992 och hittills har det funnits fem faser av programmet (LIFE I: 1992–1995, LIFE II: 1996–1999, LIFE III: 2000–2006, LIFE+: 2007–2013 och LIFE 2014–2020). Under denna period har LIFE medfinansierat cirka 4600 projekt i hela EU, med ett totalt bidrag på cirka 6,5 miljarder euro till skyddet av miljön och klimatet. För nästa fas av programmet (2021–2027) föreslog Europeiska kommissionen att höja budgeten till 5,45 miljarder euro.
Europeiska kommissionen ( GD Miljö och DG Climate Action ) förvaltar LIFE-programmet. Kommissionen har delegerat genomförandet av många komponenter i LIFE-programmet till verkställande organet för små och medelstora företag (EASME) fram till mars 2021 och till Europeiska verkställande organet för klimat, infrastruktur och miljö (CINEA) sedan 1 april 2021. Externt urvals-, övervaknings- och kommunikationsteam tillhandahåller stöd till kommissionen och CINEA. Europeiska investeringsbanken förvaltar de två nya finansiella instrumenten (NCFF och PF4EE).
Bakgrund
Under slutet av 1980-talet växte allmänhetens medvetenhet om miljöhot snabbt. Storskaliga miljökatastrofer som Tjernobyl -katastrofen fokuserade uppmärksamheten på behovet av högre nivåer av miljöskydd. Frågor som hålen i ozonskiktet över polerna och den globala uppvärmningen ledde till en acceleration i europeisk miljöpolitik och institutionsbyggande.
EU:s åtgärder på miljöområdet kan dock spåras tillbaka ännu tidigare. Finansiellt stöd från EU för naturskydd gjordes först tillgängligt i början av 1980-talet, efter initiativ som går tillbaka till 1970-talet. Från 1972 antogs åtgärder för att begränsa föroreningar och förbättra avfallshanteringen. Sedan 1979 antogs fågeldirektivet, som hyllades av Birdlife International som "en av de sundaste delarna av fågelskyddslagstiftningen i världen". Direktivet efterlyste samfinansiering för förvaltningen av särskilda skyddade områden som ägnas åt bevarande av fågelliv.
Detta erkännande av vikten av att tillhandahålla ekonomiskt stöd för livsmiljöskydd togs fram 1982 när Europaparlamentet lyckades införa en liten budgetpost för naturvård, som möjliggör finansiering av ett dussintal projekt. Denna finansiering förnyades 1983 och gav stöd till småskaliga, förberedande projekt som ändå fick en betydande inverkan. När det gäller de senare ACE-förordningarna (Action Communautaire pour l'Environnement eller EU Actions for the Environment), var detta stöd känt som pre-ACE.
ACE – Action Communautaire pour l'Environnement
Från mitten av 1980-talet utvidgade två förordningar räckvidden för EU:s miljöstöd genom att inrätta det finansiella instrumentet ACE. För det första gällde förordning nr 1872/84 från juli 1984 till juni 1987 och öppnade dörren för EU att bevilja ekonomiskt stöd till projekt inom tre områden:
- Utveckling av ny ren teknik ;
- Utveckling av nya tekniker för att mäta och övervaka den naturliga miljön; och
- Bidra till att skydda livsmiljöer för hotade arter av särskild betydelse för EU, enligt definitionen i direktiv 79/409/EEG.
Den första förordningen ersattes av förordning nr 2242/87 – ACE II – som gällde till juli 1991. Dess räckvidd breddades till att omfatta finansiering av demonstrationsprojekt inom områdena avfall, återställande av förorenade platser och åtgärdande av mark som skadats av brand, erosion och ökenspridning.
Sammanlagt finansierade ACE-programmet 53 naturskydds- och 55 projekt för ren teknik. Den totala kostnaden för dessa projekt under programmets löptid (1984–1991) var 98 miljoner ecu, där EU stod för 41 miljoner ecu, eller 44,5 procent av den totala kostnaden. Dessutom gjordes en annan budgetpost tillgänglig från 1988 och framåt för "brådskande åtgärder för utrotningshotade arter". Det stöddes inte av en förordning utan ingick i kommissionens årliga budget av Europaparlamentet. Totalt finansierades 50 projekt med stöd på totalt 3 miljoner euro under denna budget.
MEDSPA och NORSPA
Parallellt med ACE pågick två program som stödde miljöprojekt i två specifika regioner: MEDSPA (Medelhavet) och NORSPA (nordeuropeiska sjöfartsregioner). MEDSPA pågick från 1986 till 1991 och stödde 198 projekt till ett belopp av 38 miljoner ecu. De finansierade projekten omfattade vattenresurser, förebyggande av vattenföroreningar, avfallshantering och – mer än 25 procent av de stödda projekten – bevarande av livsmiljöer och hotade arter.
NORSPA hade en kortare livslängd, som sträckte sig från 1989 till 1991. Det var en särskild fond som inrättades som svar på särskilda farhågor om de nordeuropeiska sjöfartsregionerna och gav 16 miljoner ecu i finansiering till 38 projekt. Den prioriterade bevarande av marint liv och integrerad förvaltning av biotoper, med särskild tonvikt på internationellt samarbete och samordning. De finansierade projekten inkluderade ett program för återvändande av stora migrerande arter som lax till Rhen, som fick nästan 5 miljoner ecu, och återkolonisering av ålgräs i grunda kustvatten runt Danmark (EU-finansiering på 252 500 ecu).
ACNAT-mellanspelet
När ACE-programmet avslutades 1991 antogs en separat naturfond, Actions by the EU for Nature (rådets förordning 3907/91, känd som ACNAT). Detta utformades för att stödja genomförandet av det nyligen antagna habitatdirektivet i maj 1992 vid en tidpunkt då EU utökade sin kompetens inom området för bevarande av livsmiljöer . Avsikten med ACNAT var att åtgärder för fågelarter och fågelområden skulle kunna fortsätta att få stöd inom ramen för fågeldirektivet och dessutom skulle medel göras tillgängliga för bevarande av andra hotade arter och livsmiljöer.
I händelse av ersattes dock ACNAT snabbt av antagandet av en ny, allomfattande miljöfond som inriktades på fem huvudprioriterade områden. Med denna fond, och dess första etappbudget på 400 miljoner ecu, föddes LIFE I (rådets förordning 1973/92).
Skapandet av LIFE-programmet
Antagandet av Europeiska enhetsakten 1986, som för första gången gav EU:s miljöpolitik en fast fördragsgrund, tillsammans med det femte miljöhandlingsprogrammet, som godkändes 1993, öppnade verkligen dörren för LIFE-finansieringsmekanismen. Dessa två utvecklingar satte fart på miljöreformen för det kommande decenniet och LIFE-programmet var ett av EU:s viktiga miljöverktyg.
Organisation och funktion
Varje år lanseras en utlysning av projekt (publiceras på LIFE-webbplatsen), som består av två delar:
- Miljö: finansierar innovativa åtgärder på miljöområdet, såsom kontroll av vattenföroreningar, avfallsbehandling, etc. och omfattar även natur- och biologisk mångfaldsprojekt (inklusive Natura 2000-nätverket), samt miljöstyrning och information;
- Klimat: finansierar projekt för minskning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar, samt projekt för styrning och klimatinformation.
Tillvägagångssättet är underifrån och upp, det vill säga att det är projektledarna som ska starta sitt projekt och ansöka om LIFE-medel. De projekt som ska finansieras måste tillföra en fördel för Europeiska unionen, främja hållbar utveckling och tillhandahålla lösningar på stora miljöproblem.
Tidigare livsfaser
LIFE I (1992–1995)
Under sin första fas (LIFE I), som pågick från 1992 till 1995, hade LIFE ett antal komponenter:
- Främjande av hållbar utveckling och miljökvalitet (ny övervakningsteknik, ren teknik, avfallshantering, återställande av förorenade områden, planering och förvaltning av markanvändning, vattenföroreningar, stadsmiljö) – vägledande tilldelning: 40 procent av programmets budget
- Skydd av livsmiljöer och natur (skydd av hotade arter och hotade livsmiljöer; bekämpning av ökenspridning, erosion etc.; marin bevarande; bevarande av sötvatten) – vägledande tilldelning: 45 procent av programmets budget
- Administrativa strukturer och miljötjänster (samarbete och nätverksutveckling) – vägledande tilldelning: 5 procent av programbudgeten
- Utbildning, utbildning och information (yrkesutbildning, miljöutbildning och förståelse, spridning) – vägledande tilldelning: 5 procent av programmets budget
- Åtgärder utanför EU:s territorium (tredjelandsstöd) – vägledande tilldelning: 5 procent av programbudgeten
Andelen EU-stöd till projekt varierade från 30 procent för inkomstgenererande investeringar till 100 procent för tekniska stödåtgärder. För de flesta projekt i de två första kategorierna som beskrivs ovan var stödnivån begränsad till 50 procent av projektkostnaden. Dessa biståndsnivåer förblev på plats under efterföljande faser av LIFE.
Detaljerade prioriteringar fastställdes varje år. Till exempel, 1993, fokuserade den hållbara utvecklingen och miljökvalitetskomponenten i LIFE I på projekt relaterade till textil-, garveri-, pappers- och agro-livsmedelsindustrin; demonstrationsprojekt för avfallsminskning och återvinning; sanering av förorenade platser; hållbar utveckling inom jordbruk, transport och turism; stadstransporter; och modernisering av miljöövervakningsnätverk. Under sin livstid finansierade LIFE I totalt 731 projekt, vilket steg från 105 1992 till en höjdpunkt på 245 1994 (1995 finansierades något färre – 237 projekt).
LIFE II (1996–1999)
Den första fasen av LIFE efterträddes av LIFE II, som också löper under fyra år men med en ökad budget på 450 miljoner ecu , som täcker ett utvidgat EU (Österrike, Finland och Sverige gick med 1995). Med LIFE II delades programmet upp i tre kategorier – LIFE-Natur, LIFE-Miljö och LIFE-Tredje länder.
Den ändrade förordningen (förordning (EG) nr 1404/96) fastställde att 46 procent av programbudgeten skulle avsättas till naturvårdsåtgärder – denna programdel blev LIFE-Nature. Ytterligare 46 procent ägnades åt "andra åtgärder utformade för att genomföra EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning." Denna del av programmet blev LIFE-Miljö. En tredje del (fem procent av budgeten) handlade om åtgärder i länder vid Medelhavet och Östersjöns stränder – senare Life-Tredje länder – och kompletterande åtgärder och tekniskt bistånd (tre procent av budgeten).
Omfattningen av det omstrukturerade programmet var bred. LIFE-Miljö-projekt var tvungna att bidra till innovation eller genomförande av politik inom områdena miljöövervakning, ren teknik, avfallshantering, identifiering och återställande av förorenade områden, integrering av miljöhänsyn i stad och landsbygdsplanering, minskning av vattenföroreningar och förbättring av stadsmiljön.
Målet var att demonstrera nya metoder och tekniker som skulle ha potential för alleuropeisk tillämpning och som skulle bana väg för implementering av befintlig politik inom olika miljöområden, eller för framtida utveckling av politik. Till skillnad från LIFE-Natur förutsågs LIFE-miljöriktlinjer formellt i förordningen. Detta var en viktig förändring från LIFE I, under vilken prioriteringar fastställdes på årsbasis.
LIFE-Nature avser under tiden specifikt att bidra till genomförandet av fågel- och habitatdirektiven, särskilt Natura 2000-nätverket, som främjar bevarandet av naturliga livsmiljöer och livsmiljöerna för vilda djur och växter samtidigt som man tar hänsyn till de ekonomiska, sociala och kulturella krav och specifika regionala och lokala särdrag i varje medlemsstat.
Naturvårdsprojekt som bidrog till att bibehålla eller återställa naturliga livsmiljöer och artbestånd till en gynnsam bevarandestatus i den mening som avses i habitatdirektivet var berättigade till ekonomiskt stöd. Projekten måste inriktas på särskilda skyddsområden eller platser av EU-viktighet och de arter som anges i direktiven. Projekten valdes uteslutande på deras kvalitet och potentiella bevarandeeffekt och inte enligt nationella kvoter som säkerställde att endast de allra bästa projekten finansierades varje år.
Exempel på åtgärder som stöds inkluderar skydd av vargar, björnar och fladdermöss i Italien, restaurering av kustängar och våtmarker på öarna i Östersjön och avlägsnande av främmande arter som amerikansk mink från de skotska Hebriderna.
Målet för LIFE-Tredje länder var att bidra till utvecklingen av miljöpolitik och handlingsprogram i de tillämpliga länderna. Projekt måste vara av intresse för EU, främja hållbar utveckling och ge lösningar på stora miljöproblem.
När LIFE II avslutades 1999 öppnades deltagandet för EU-medlemsländerna. Först att engagera sig var Rumänien, följt av Slovenien, Ungern, Estland, Lettland och Slovakien. I juni 1999 hölls "LIFE-veckan" som samlade de som är involverade i LIFE-projekt. Detta var från början planerat som ett engångsevenemang men ansågs vara en sådan framgång att det ledde till att Europeiska kommissionen inrättade en årlig "Grön vecka" i Bryssel.
LIFE III (2000–2004) och förlängningen av LIFE III till slutet av 2006
Den tredje fasen av LIFE-programmet pågick under en femårsperiod, även om den genomfördes i fyra omgångar på grund av att den rättsliga grunden antogs sent. Dess budget höjdes till 640 miljoner euro. Inom LIFE-Nature fortsatte bevarandet av naturliga livsmiljöer och vilda djur och växter, särskilt Natura 2000-nätverket. Nya kompletterande åtgärder infördes för att uppmuntra fler multinationella projekt och nätverkande mellan projekt (detta var "startåtgärder" för att stödja förberedelser av projekt som involverar flera medlemsstater; och "samarbetsåtgärder" för att stödja utbyte av erfarenheter).
I september 2004, i och med offentliggörandet av förordning (EG) nr 1682/2004, förlängdes LIFE III med ytterligare två år (2005 och 2006), med en extra budget på 317 miljoner euro. Avsikten med förlängningen var att undvika ett rättsligt gap mellan slutet av LIFE III i slutet av 2004 och antagandet av EU:s nya budgetplan 2007. Förslaget om en förlängning av programmet baserades på den positiva bedömning som uppnåddes i en halvtidsutvärderingsrapport. Specifikt undersökte rapporten LIFE-programmets roll i genomförandet och utvecklingen av europeisk miljöpolitik och miljölagstiftning, och den faktiska förvaltningen av LIFE III.
Totalt, mellan 1992 och 2006, spenderade LIFE-programmet 1,36 miljarder euro på 2750 projekt som täckte 40 länder och territorier. Den totala beräknade kostnaden för projekt till vilka LIFE bidragit ekonomiskt representerade en enorm miljöinvestering i Europa och angränsande stater. Mellan 1992 och 2006 var den totala beräknade kostnaden för projekt som stöddes av LIFE 4,0 miljarder euro. LIFE stod därför för cirka 38 procent av den totala investeringen, vilket stimulerade ytterligare investeringar på över 2 miljarder euro fram till slutet av 2004.
LIFE+ (2007–2013)
Den fjärde fasen av LIFE-programmet, LIFE+, pågick från 2007 till 2013 och hade en budget på 2,143 miljarder euro. I början av 2011 framhöll de ansvariga för programmet att denna budget fortfarande var underutnyttjad av vissa länder (som Tyskland, Storbritannien och Frankrike).
Den rättsliga grunden för LIFE+ är förordning (EG) nr 614/2007. LIFE+ täcker både GD Miljös driftsutgifter och samfinansiering av projekt. Enligt artikel 6 i LIFE+-förordningen ska minst 78 procent av LIFE+-budgetresurserna användas för bidrag till projektåtgärder (dvs. LIFE+-projekt).
Under perioden 2007–2013 lanserade Europeiska kommissionen en utlysning av LIFE+-projektförslag per år. Förslag måste vara stödberättigade enligt en av programmets tre komponenter:
- LIFE+ Natur och biologisk mångfald
- LIFE+ Miljöpolicy och styrning
- LIFE+ Information och kommunikation.
LIFE+ Natur & biologisk mångfald
Komponenten Natur och biologisk mångfald fortsätter och förlänger det tidigare LIFE Nature-programmet. Det kommer att samfinansiera bästa praxis eller demonstrationsprojekt som bidrar till genomförandet av fågel- och habitatdirektiven och Natura 2000- nätverket. Dessutom kommer det att samfinansiera innovativa projekt eller demonstrationsprojekt som bidrar till genomförandet av målen för 2006 års gemenskapskommission "Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 – och därefter". Minst 50 procent av LIFE+-budgeten för medfinansiering av projekt måste ägnas åt LIFE+ natur- och biologisk mångfaldsprojekt.
LIFE+ Miljöpolicy och styrning
Komponenten Miljöpolicy och styrning fortsätter och förlänger det tidigare LIFE-miljöprogrammet. Det kommer att samfinansiera innovativa eller pilotprojekt som bidrar till genomförandet av den europeiska miljöpolitiken och utvecklingen av innovativa politiska idéer, teknologier, metoder och instrument. Det kommer också att hjälpa till att övervaka trycket (inklusive långsiktig övervakning av skogar och miljöinteraktioner) på vår miljö.
LIFE+ Information & Kommunikation
Denna nya komponent kommer att samfinansiera projekt som rör kommunikations- och medvetandehöjande kampanjer om miljö-, naturskydds- eller bevarandefrågor av biologisk mångfald, såväl som projekt relaterade till förebyggande av skogsbränder (medvetandehöjande, specialutbildning).
Urvalskriterier
Projekt som finansieras av LIFE+ måste uppfylla följande kriterier:
- Projekt måste vara av EU-intresse och ge ett betydande bidrag till att uppnå det allmänna målet för Life+.
- De måste vara tekniskt och ekonomiskt sammanhängande och genomförbara och ge valuta för pengarna;
- Om möjligt bör projekt som finansieras av LIFE+ främja synergieffekter mellan olika prioriteringar under det sjätte miljöhandlingsprogrammet och integration.
För att säkerställa ett europeiskt mervärde och undvika att finansiera återkommande aktiviteter bör projekten dessutom uppfylla minst ett av följande kriterier:
- Bästa praxis eller demonstrationsprojekt för genomförandet av fågel- och habitatdirektiven;
- Innovativa projekt eller demonstrationsprojekt med anknytning till EU:s miljömål, inklusive utveckling eller spridning av bästa praxistekniker, know-how eller teknik.
- Medvetandehöjande kampanjer och särskild utbildning för agenter involverade i förebyggande av skogsbränder;
- Projekt för utveckling och genomförande av EU-mål som rör en bred, harmoniserad, heltäckande och långsiktig övervakning av skogar och miljöinteraktioner.
Potentiella förmånstagare
LIFE+ är öppet för offentliga eller privata organ, aktörer eller institutioner registrerade i Europeiska unionen. Projektförslag kan antingen lämnas in av en enskild stödmottagare eller av ett partnerskap som omfattar en samordnande stödmottagare och en eller flera associerade stödmottagare. De kan vara antingen nationella eller transnationella, men åtgärderna måste uteslutande äga rum inom EU:s medlemsstaters territorium.
Lämnar ett förslag
Efter den årliga ansökningsomgången måste sökande till programmet lämna in sina förslag till den behöriga nationella myndigheten i den medlemsstat där den samordnande bidragsmottagaren är registrerad. Medlemsstaterna vidarebefordrar projektförslag till kommissionen, får fastställa nationella prioriteringar och kan utarbeta kommentarer om förslag, särskilt i samband med nationella årliga prioriteringar. Kommissionen strävar efter att säkerställa en sund geografisk fördelning av projekten genom att fastställa vägledande årliga anslag för varje medlemsstat. Dessa baseras på befolkningen och området för Natura 2000-områden. Förslag som skickas direkt av sökande till kommissionen kommer inte att accepteras.
Riktlinjer för sökande
Riktlinjer för sökande publiceras årligen tillsammans med utlysningen. Europeiska kommissionen anordnar också informationsworkshops för potentiella LIFE+-sökande i varje EU-medlemsstat, och ger värdefulla råd och vägledning om vad nationella myndigheter och kommissionen förväntar sig av projektförslag på nationella språk. Potentiella förmånstagare rekommenderas att om möjligt delta i en av dessa workshops, som vanligtvis äger rum i maj, juni och juli.
Svar på några vanliga frågor i samband med ansökningsprocessen finns på LIFE-webbplatsen
Projektval
De projektförslag som tas emot från de nationella LIFE+-myndigheterna registreras av kommissionen och en mottagningsbevis skickas till den samordnande bidragsmottagaren. LIFE-enheten vid generaldirektoratet för miljö ansvarar för utvärderingsförfarandet. Den kommer att verifiera tillåtligheten, uteslutningen och behörigheten, urvalet och tilldelningskriterierna och föreslå LIFE+-kommittén en lista över projektförslag för samfinansiering, enligt kriterierna som beskrivs i "Guide för utvärdering av LIFE+-projektförslag" ( som publiceras varje år tillsammans med utlysningen).
LIFE+-kommittén består av företrädare för de 27 medlemsstaterna och leds av kommissionen. Om denna kommitté avger ett positivt yttrande, och inom gränserna för tillgängliga medel, kommer kommissionen sedan att besluta om en förteckning över projekt som ska samfinansieras. Efter godkännande av Europaparlamentet skickas individuella bidragsavtal till varje framgångsrik samordnande bidragsmottagare för undertecknande.
Samfinansiering under LIFE+
Den maximala EU-medfinansieringsgraden för LIFE+-projekt är 50 procent av de totala stödberättigande projektkostnaderna. I undantagsfall kan en medfinansieringsgrad på upp till 75 procent av de totala stödberättigande kostnaderna beviljas till LIFE+ Nature-förslag som fokuserar på konkreta bevarandeåtgärder för prioriterade arter eller livsmiljötyper i fågel- och habitatdirektiven.
Vidare information
Den fullständiga texten till LIFE+-förordningen och information om varje LIFE+-komponent – inklusive hur man ansöker om finansiering, urvalskriterier för projekt och ansökningsformulär – finns på finansieringssektionen på LIFE- webbplatsen .
LIFE-hemsidan innehåller också information om LIFE III-programmet och projekten, inklusive en användarvänlig databas över alla LIFE-projekt som finansierats sedan 1992.
LIFE 2014-2020 förordning
LIFE 2014-2020-förordningen (EG) nr 1293/2013 publicerades i den officiella tidningen L 347/185 av den 20 december 2013. Genom förordningen fastställdes delprogrammen för miljö och klimatåtgärder i LIFE-programmet för nästa finansieringsperiod, 2014 –2020. Budgeten för perioden är satt till 3,4 miljarder euro i löpande priser.
LIFE-programmet bidrog till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen och målen i Europa 2020-strategin, EU:s sjunde miljöhandlingsprogram och andra relevanta EU:s miljö- och klimatstrategier och -planer. Dess mest kända åtgärd var grenen "natur & biologisk mångfald" som finansierade bevarandeåtgärder inom Natura 2000-området. Detta var den viktigaste finansieringskällan för sådana skyddade områden i Europa, även om det finns en växande mängd vetenskaplig litteratur som ber om en översyn av prioriteringen av finansierade åtgärder.
Inslaget "Miljö" i det nya programmet täckte tre prioriterade områden: miljö och resurseffektivitet; natur och biologisk mångfald; och miljöstyrning och information. Insatsen "Climate Action" omfattade begränsning av klimatförändringar ; anpassning till klimatförändringar ; och klimatstyrning och information.
Programmet bestod också av en ny kategori projekt, gemensamt finansierade integrerade projekt, som verkade i stor territoriell skala. Dessa projekt syftade till att genomföra miljö- och klimatpolitik och att bättre integrera sådana policymål i andra politikområden.
Förordningen fastställde också behörighet och kriterier för tilldelning samt en grund för urval av projekt. Programmet var öppet för deltagande av tredjeländer och möjliggör verksamhet utanför EU. Det gav också en ram för samarbete med internationella organisationer.
I juni 2017 genomförde Europeiska kommissionen en extern och oberoende halvtidsutvärderingsrapport och i december 2023 kommer den att slutföra en efterhandsutvärderingsrapport som täcker genomförandet och resultaten av LIFE-programmet.
LIFEs fleråriga arbetsprogram för 2021–2027
Den 1 juni 2018 föreslog Europeiska kommissionen en förordning om upprättande av ett nytt program för 2021–2027 som syftar till att:
- bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inklusive genom övergången till ren energi
- skydda och förbättra miljöns kvalitet
- stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och därigenom bidra till hållbar utveckling
Kommissionen föreslår 5,45 miljarder euro i löpande priser som ska öronmärkas till det nya programmet som innehåller två huvudportföljer, miljö och klimatåtgärder, och som omfattar fyra delprogram:
- Natur och biologisk mångfald
- Cirkulär ekonomi och livskvalitet
- Begränsning och anpassning av klimatförändringar
- Ren energiomställning
Det är 60 % mer än föregående period. 3,5 miljarder euro kommer att gå till miljöprojekt och resterande 1,9 miljarder euro kommer att tilldelas dem som arbetar med klimatåtgärder.
Europeiska kommissionen ökar finansieringen av LIFE-programmet med nästan 60 % för nästa period. LIFE kommer också att expandera till fyra nya delprogram: natur och biologisk mångfald, cirkulär ekonomi och livskvalitet, begränsning och anpassning av klimatförändringar och omställning av ren energi.
Natur och biologisk mångfald – det kommer att finnas fler LIFE-projekt för att hjälpa till att skydda Europas natur och därigenom bidra till en hållbar utveckling. Nya ”strategiska naturprojekt” planeras också. Dessa kommer att hjälpa till att integrera natur- och biologisk mångfaldspolitik i andra områden som jordbruk och landsbygdsutveckling. Detta delprogram stödjer implementeringen av EU:s fågel- och habitatdirektiv samt EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Det kommer också att bidra till att utveckla Natura 2000-nätverket och bidra till förordningen om invasiva främmande arter (IAS).
Begränsning och anpassning till klimatförändringar – att minska utsläppen av växthusgaser, öka motståndskraften mot klimatförändringar och öka medvetenheten om begränsning av klimatförändringarna kommer att förbli en högsta prioritet. Detta delprogram hjälper till att göra omställningen mot en hållbar, energieffektiv, förnybar energibaserad, klimatneutral och motståndskraftig ekonomi. För detta ändamål kommer LIFE-projekt att stödja kommissionens klimatmålplan och dess ambitioner om klimatneutralitet.
Cirkulär ekonomi och livskvalitet – LIFE-projekt kommer att utveckla teknologier och lösningar för att förbättra den cirkulära ekonomin. Projekt inkluderar återvinning av resurser från avfall och andra om vatten, luft, buller, mark och kemikaliehantering samt miljöstyrning. Dessa stöder EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi . Detta delprogram syftar också till att skydda, återställa och förbättra miljöns kvalitet, antingen genom direkta insatser eller via annan politik. Och den kommer att fortsätta att implementera, övervaka och utvärdera EU:s miljöpolitik och lagstiftning genom strategiska integrerade projekt (SIP).
Ren energiomställning – detta nya tillskott kommer att finansiera LIFE-projekt som ägnas åt energieffektivitet och småskalig förnybar energi för att stödja paketet Ren energi för alla européer. Det kommer att underlätta övergången till en energieffektiv, förnybar energibaserad, klimatneutral och motståndskraftig ekonomi. Och det syftar till att ta bort de marknadshinder som kan hämma den socioekonomiska omställningen till hållbar energi.