Kategori:Kvantkromodynamik
Sidor i kategorin "Kvantkromodynamik"
0–9
1/N expansion
A
ADHM konstruktion
AdS/QCD-korrespondens
Asymptotisk frihet
Atiyah-Jones gissningar
Axion
B
BPST instanton
BRST kvantisering
Banks–Zaks fixpunkt
Baryon nummer
Borel summering
Brun-Rho skalning
C
Chromo–Weibel instabilitet
Cornell potential
D
DGLAP evolutionsekvationer
Dubbelresonansmodell
E
EMC-effekt
Exotisk atom
F
Faddeev-Popov spöke
Fotonstrukturfunktion
Färg-glas kondensat
Färg-smaklåsning
Färg supraledning
Färgad-partikel-i-cell
Färginneslutning
Färgladdning
G
Gell-Mann matriser
Gell-Mann–Okubo massformel
Gitter QCD
Glueball
Gluon
Gluonfält
Gluonfältstyrketensor
Gluonkondensat
H
Hadronisering
Hagedorn temperatur
Heavy baryon kiral störningsteori
Hyperfärg (fysik)
Hård hadronisk reaktion
Högenergikärnfysik
I
Infraröd säkerhet (partikelfysik)
Instanton
Instanton vätska
Introduktion till mätteori
K
Kaoniskt väte
Kiral anomali
Kiral modell
Kiral störningsteori
Kiral symmetri bryts
Kiralitet (fysik)
Konform anomali
Konstighet och kvarg-gluonplasma
Kontinent av stabilitet
Kvanthadrodynamik
Kvantkromodynamik
Kvantkromodynamik bindande energi
Kärnkraft
L
Laddning (fysik)
Light-front beräkningsmetoder
Ljus främre holografi
Lund stråkmodell
Lätt frontkvantisering
M
MHV-amplituder
Meron (fysik)
Michigan Spin Physics Center
Mitt virvel
Mjuk-kollinjär effektiv teori
Modell med dubbla supraledare
N
Nambu–Jona-Lasinio modell
O
OZI regel
P
Parton (partikelfysik)
Peccei-Quinn teori
Periodiska ögonblick
Perturbativ kvantkromodynamik
Pion sönderfall konstant
Polyakov loop
Pomeron
Q
QCD fråga
QCD summa regler
R
Regge teori
Renormalon
S
SU(2) färgsupraledning
Sanford–Wang parametrisering
Seibergs dualitet
Semi-inkluderande djup oelastisk spridning
Skalär kromodynamik
Skyrmion
Smak (partikelfysik)
Spontant symmetribrott
Stark interaktion
Stokastisk vakuummodell
Strangelet
Summaregler (kvantfältteori)
Super QCD
T
Tetraquark
Theta vakuum
Thrust (partikelfysik)
Transversella momentumfördelningar
Tre-jet-evenemang
Tung kvarkeffektiv teori
W
Wilsonslingor
Y
Yang–Mills existens och massklyfta