Kaskinen

Kaskinen
 
  Kaskinen ( finska ) Kaskö ( svenska )
Stad

Kaskisten kaupunki Kaskö stad
Kaskinen
Kaskinen
Coat of arms of Kaskinen
Vapen
Location of Kaskinen in Finland
Kaskinens läge i Finland
Koordinater: Koordinater :
Land  Finland
Område Österbotten
Underregion Sydösterbotten
Grundad 1785
Regering
• Stadschef Markku Lumio
Område
(2018-01-01)
• Totalt 175,36 km 2 (67,71 sq mi)
• Mark 10,49 km 2 (4,05 sq mi)
• Vatten 164,87 km 2 (63,66 sq mi)
• Rang 312:e störst i Finland
Befolkning
 (2021-12-31)
• Totalt 1 288
• Rang 286:e största i Finland
• Densitet 122,78/km 2 (318,0/sq mi)
Befolkning efter modersmål
• Finska 68,1 % (officiell)
• Svenska 28,1 % (officiellt)
• Andra 3,9 %
Befolkning efter ålder
• 0 till 14 11,2 %
• 15 till 64 47,1 %
• 65 år eller äldre 41,7 %
Tidszon UTC+02:00 ( EET )
• Sommar ( sommartid ) UTC+03:00 ( EEST )
Kommunal skattesats 22 %
Arbetslöshet _ 65 %
Hemsida www.kaskinen.fi

Kaskinen ( finska: [ˈkɑskinen] ; svenska : Kaskö ) är en stad , kommun och ö i Finland . Det ligger i landskapet Västra Finland och är en del av Österbottensregionen . Befolkningen i Kaskinen är 1 288 (31 december 2021) och kommunen täcker en yta på 10,49 km 2 (4,05 sq mi) (exklusive havsområden) varav 0,16 km 2 (0,062 sq mi) är inlandsvatten (1 januari 2018). Befolkningstätheten är 122,78/km 2 (318,0/sq mi). Befolkningen är tvåspråkig med en majoritet som talar finska ( 68 %) och minoriteten svenska ( 28 %).

Kaskinen är den minsta kommunen i Finland med stadstatus. Staden ligger på en ö med två broar till fastlandet och dess enda gränsgranne är Närpes stad . Stadsbilden i Kaskinen består av enhetlig träkonstruktion. Även om den huvudsakligen är planerad som hamnstad, går Suupohjajärnvägen [ fi ] också från staden till Österbottens järnväg [ fi ] till Seinäjoki . Idag används dock järnvägen endast för godstrafik , främst för Kaskinens hamn.

Paddeln i Kaskinens vapen beskriver den utmärkta naturhamn som har påverkat stadens etablering i dess ställe. Lagerbladet kan ha varit avsett att syfta på blomning, men dess ursprung kan också vara i släkten Bladhs namn (svenska: blad , "blad") ; Två familjemedlemmar – far och son – förvärvade både stadsrättigheter och församlingsstatus för byn vid den tiden. Vapnet har ritats om av AW Rancken (1880–1954) baserat på det gamla vapnet, som ursprungligen bekräftades den 9 april 1793.

Etymologi

De äldre namnformerna av ön Kaskinen som finns i handlingarna är Kaskisöyen (1546), Casköö (1553), Kaskisöö (1573) och den senare Kaskin eller Kyperäsaari (1844). Även om det äldsta kända skriftliga omnämnandet av namnet Kaskinen för staden går tillbaka till 1863, är namnet på finska originalet. Detta tyder också på att i gamla svenska önamn är namnkroppen Kaskis -, till vilken har lagts den förklarande ändelsen -ö , som betyder ö på svenska. Den mest sannolika tolkningen av öns ursprungliga namn är Kaskisaari ("Slash-burn-ön"), eftersom slash-and-burn- jordbruket därför har utövats på ön i början.

Historia

Staden grundades 1785 på en ö av kung Gustav III av Sverige och har sedan dess varit en av Finlands viktigaste hamnar . På 1700-talet upprättades en stadsplan med långa, raka och breda gator för staden och planen förberedde för en klart större befolkning; Men även idag finns det fortfarande många obebyggda egendomar i staden, och tätorten sträcker sig knappast utöver det ursprungliga zonerade området.

Uppkomsten av den nya staden var långsam under 1800-talet, främst på grund av dåliga transportförbindelser. Bron till fastlandet stod klar 1828. Som sjöfartsstad hamnade Kaskinen efter Kristinestad och Vasa . Fram till 1800-talet var fiske och handel de viktigaste näringarna. Under den finska segelflottans storhetstid på båda sidor av mitten av 1800-talet exporterades särskilt tjära och timmer från Kaskinen. Stadens handelsflotta var som störst storleken på 12 segelfartyg. Efter segelfartygens tidevarv bedrevs kusttrafiken samt gods- och passagerartrafiken till Sverige i staden med ångfartyg .

Den 18 november 2019 röstade Kaskinen och Närpes för en kommunsammanslagning , men Kaskinens kommunfullmäktige röstade med 9-8 för att avslå sammanslagningen.

Ekonomi

2015 fanns det 479 jobb i kommunen. 5,2 % av dem var inom primärproduktion ( jordbruk , skogsbruk och fiske ), 39,7 % inom bearbetning och 53,7 % inom tjänster. Andelen förädling var högre än i hela landet (20 %). De företag som betalade mest bolagsskatt 2016 var Oy Sonnfish Ab, Kuivaniemen Kala Oy och Kaskitek Oy.

Till staden hör Kaskinens hamn, som sysslar med godstransport .

Demografi

Följande diagram visar befolkningsutvecklingen i staden vart femte år sedan 1990:

Kaskinens befolkningstillväxt 1990–2020
År Befolkning
1990
 
 1 780
1995
 
 1 596
2000
 
 1 564
2005
 
 1 482
2010
 
 1 429
2015
 
 1 285
2020
 
 1 278
Källa: Statistikcentralen .

Regering

Kaskinens rådhus

I slutet av 2017 valdes Minna Nikander till stadsdirektör för Kaskinen.

Politik

De två stora partierna i Kaskinen är SFP och SDP , som utgör majoriteten i val och i fullmäktige. Nedan följer procentsatserna för stöd till riksdagsvalet baserat på rösterna i det senaste kommunalvalet :

Kultur

Mat

Gubbe ronka eller gubbe runka , potatismos innehållande saltad strömming , serverad med mosade lingon och smält smör , utsågs till Kaskinens traditionella sockenrätt på 1980-talet.

Anmärkningsvärda människor

Galleri

  • Kaskinen Library

    Kaskinens bibliotek

  • Kaskinen Church

    Kaskinens kyrka

  • King Gustav Square (Finnish: Kuningas Kustaan aukio)

    Kung Gustavs torg ( finska : Kuningas Kustaan ​​aukio )

  • Old freight station of Kaskinen

    Kaskinens gamla godsstation

  • Sälgrund Lighthouse

    Sälgrunds fyr

Se även

externa länkar

Media relaterade till Kaskinen på Wikimedia Commons


Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kaskinen&oldid=1136488751 "