Kasen Koi no Bu

Fukaku Shinobu Koi , som 2016 satte rekordpriset för ett ukiyo-e-tryck som såldes på auktion till 745 000 €

Kasen Koi no Bu ( 歌撰恋之部 , "Anthology of Poems: The Love Section") är en serie med fem ukiyo-e- tryck designade av den japanska konstnären Utamaro och publicerade ca. 1793–94 .

Serietiteln parodierar avsnittsrubrikerna i waka- och kyōka -poesiantologier och tar temat kärlek. Kvinnorna som avbildas är inte kurtisaner eller andra anställda i nöjesdistrikten , som var typiskt föremål för ukiyo-e- porträtt av skönheter . Trycken trycktes av Tsutaya Jūzaburō med hjälp av lyxiga tekniker som att damma av bakgrunderna med rosa-färgad glimmer . Under 2016 satte trycket Fukaku Shinobu Koi rekordpriset för ett ukiyo-e-tryck som såldes på auktion till 745 000 € .

Bakgrund

Ukiyo-e- konsten blomstrade i Japan under Edo-perioden från 1600- till 1800-talen och tog som sina primära ämnen kurtisaner , kabuki- skådespelare och andra som var förknippade med den "svävande världen" livsstilen i nöjesdistrikten . Vid sidan av målningar var massproducerade träklosstryck en huvudform av genren. I mitten av 1700-talet nishiki-e- tryck i fullfärg vanliga, tryckta med ett stort antal träblock, en för varje färg. En framträdande genre var bijin-ga ("skönhetsbilder"), som oftast föreställde kurtisaner och geishor på fritiden, och främjade underhållningen i nöjesdistrikten.

Kitagawa Utamaro ( ca 1753 –1806) gjorde sitt namn på 1790-talet med sina bijin ōkubi-e ("storhövdade bilder av vackra kvinnor"), med fokus på huvudet och överkroppen, en stil som andra tidigare hade använt i porträtt. av kabuki-skådespelare. Utamaro experimenterade med linje-, färg- och trycktekniker för att få fram subtila skillnader i egenskaper, uttryck och bakgrunder för ämnen från en mängd olika klasser och bakgrunder. Utamaros individuella skönheter stod i skarp kontrast till de stereotypa, idealiserade bilder som hade varit normen.

Beskrivning och analys

De fem bijin ōkubi-e- bilderna i serien är nishiki-e flerfärgade träblockstryck i ōban -storlek, cirka 39 gånger 25 centimeter (15 tum × 10 tum). De publicerades c. 1793–94 av Tsutaya Jūzaburō med hjälp av lyxiga trycktekniker. Bakgrunderna är dammade med glittrande beni-kira , ett damm gjord av lepidolite , en rosafärgad typ av glimmer , som används för att betona kärlekstemat.

Kvinnorna i denna serie är inte kurtisaner eller andra anställda i nöjesdistrikten, som vanligtvis var föremål för ukiyo-e bijin-ga . Jämfört med Utamaros liknande tidigare serier Fujin Sōgaku Jittai och Fujo Ninsō Juppin , är ansiktena mycket mer nära och ansiktsdragen och uttrycken mer individuella och fint detaljerade. Genom att fokusera på temat kärlek i Kasen Koi no Bu utmanar Utamaro sig själv att uttrycka de inre känslotillstånden hos sina undersåtar. Trycken i denna serie har fått särskilt gynnsamt beröm bland Utamaros stora verk.

Karaktärerna i termen kasen ( 歌撰 , "diktantologi") är en neologism av Utamaro; det är tänkt att parodiera termerna kasen ( 歌仙 , "stor poet[s]") och senka ( 撰歌 , "val av dikter"). Koi no Bu ( 恋之部 , "Kärlekssektionen") parodierar avsnittsrubrikerna i waka- och kyōka -poesiantologier, som vanligtvis har avsnitt om kärlek, de fyra årstiderna och andra teman. Ukiyo-e-serier om ämnet de fyra säsongerna är vanliga, och Utamaro kan ha valt "kärlek" som ett medvetet svar på det. Utamaro hade en historia av att tillhandahålla illustrationer till diktsamlingar, såsom den Tsutaya-publicerade E-iri Kyōka-bon från ca. 1789–90 .

Mare ni Au Koi

Kvinnan i Mare ni Au Koi ( 稀ニ逢恋 , "kärlek som sällan möter") verkar ganska ung och skyddad; hon är förmodligen i tonåren. Hon bär en utsmyckad kushi-kanzashi -kamformad hårnål och sticker blygt ut fingrarna från ärmen på sin kimono. Titeln syftar inte på en kvinna som sällan träffar sin älskare, utan till en blyg ung kvinna som är oerfaren i kärlek, och hennes uttryck är det mest tillbakadragna i serien.

Mono-omoi Koi

Kvinnan i Mono-omoi Koi ( 物思恋 , "reflekterande kärlek" eller "ångestfylld kärlek") har sina ögonbryn rakade - tecken på en gift kvinna. Hon verkar vara den äldsta i serien – kanske till och med medelålders – och kommer från en rik bakgrund. Hon bär en elegant, dämpad kimono med ett mönster av plovers .

Kvinnan vilar sin högra kind lätt mot baksidan av sin högra hand och spänner ögonen i tankarna. I linje med seriens tema måste hon fundera över kärleken – kanske en oäkta älskare eller gamla minnen av kärlek. Vissa anser att det är det finaste exemplet från serien, och andra föreslår bildpar med Fukaku Shinobu Koi .

Fukaku Shinobu Koi

Kvinnan i Fukaku Shinobu Koi ( 深く忍恋 , "djupt dold kärlek") har svärtat sina tänder med ohaguro , som normalt betyder en gift kvinna, men hon saknar de rakade ögonbrynen som också skulle betyda att hon var gift; hon är kanske ännu ung och nyligen gift. Hennes utsmyckade kanzashi- hårnål har en blomdesign på sig. Hon tittar ner och håller en kiseru- tobakspipa i höger hand. Hon stirrar bort, axlarna höjda, ögonen är smala och små läppar sammandragna, som i en djup, känslosam suck.

Titeln antyder att kvinnan kanske funderar över en riskabel affär. Utamaro använder ett begränsat antal färger i trycket; den djupa svarta färgen i skyddskragen runt hennes kimono och hennes stora, rundade frisyr drar till sig uppmärksamheten, i kontrast till det vita i kvinnans ansikte och nacke.

2016 satte Fukaku Shinobu Koi rekordpriset för ett ukiyo-e-tryck som såldes på auktion till 745 000 € .

Arawaruru Koi

Arawaruru Koi ( あらはるる恋 , "uppenbar kärlek") presenterar det mest öppet sensuella trycket i serien. Den fylliga, sensuella kvinnan verkar bry sig lite om att hennes kimono är öppen och blottar ett bröst. Hennes frisyr är i oordning, kanzashi -hårnålen framtill håller på att falla av, och hon håller en av hårnålarna i sin vänstra hand. Hon ser ut att titta ner utanför ramen för trycket, kanske mitt i konversationen. Termen arawaruru koi syftar på en kärlek så helhjärtad att den uttrycker sig i motivets ansikte och manér.

Yogoto ni Au Koi

Kvinnan i Yogoto ni Au Koi ( 夜毎ニ逢恋 , "kärlek som möts varje natt") lyfter blicken av förtjusning när hon håller fram ett brev ur bröstfickan på sin kimono. Titeln antyder att den är från en älskare, kanske kallar henne till ett annat av deras nattliga försök. Utamaro ger sitt motiv en ädel luft och drag ägnar stor uppmärksamhet åt realistiska detaljer i hennes ansikte, som formen på hennes ögonbryn och lösa hårstrån som slingrar sig omkring.

Anteckningar

Anförda verk

• AFP–Jiji personal (2016-06-23). "Utamaro träblockstryck hämtar världsrekord €745 000 i Paris" . AFP – Jiji Press . Arkiverad från originalet 2016-06-24 . Hämtad 2016-12-06 .
•   Fitzhugh, Elisabeth West (1979). "A Pigment Census of Ukiyo-E Paintings in the Freer Gallery of Art". Ars Orientalis . Freer Gallery of Art, The Smithsonian Institution och Department of the History of Art, University of Michigan. 11 :27–38. JSTOR 4629295 .
•   Fujimura, Tadanori (2016). "歌撰恋之部". I Asano, Shūgō (red.). Utamaro Ketteiban 歌麿決定版 . Bessatsu Taiyō (på japanska). Vol. 245. Heibonsha. s. 22–25. ISBN 9784582922455 .
•   Harris, Frederick (2011). Ukiyo-e: Konsten att det japanska trycket . Tuttle Publishing . ISBN 978-4-8053-1098-4 .
•   Higuchi, Kazutaka (2014). "Kasen Koi no Bu: Mono-omoi Koi" 歌撰恋之部 物思恋 . I Ōkubo, Jun'ichi (red.). Nihon bijutsu zenshū 日本美術全集 [ Japanese Art Complete Series ]. Vol. 15. Shōgakukan. sid. 234. ISBN 978-4-09601115-7 .
•   Kobayashi, Tadashi (1997). Ukiyo-e: En introduktion till japanska träklosstryck . Kodansha International . ISBN 978-4-7700-2182-3 .
•    Takahashi, Katsuhiko (2016). Ukiyo-e kanshō jiten 浮世絵鑑賞事典 . Kadokawa Sofia Bunko. Vol. F-150-1. Kadokawa. ISBN 9784044001452 . OCLC 965486506 .

Vidare läsning

•   Yamaguchi, Keizaburō, red. (1991). Utamaro 歌麿 [ Samlade kända verk av Ukiyo-e ]. Meihin Soroimono Ukiyo-e (ja: 名品揃物浮世絵). Vol. 3. Gyōsei. ISBN 978-4-324-02488-1 .