Jean René Gauguin

Olympiskt medaljrekord
Konsttävlingar
	1924 Paris	Skulptur

Jean René Gauguin (12 april 1881 – 21 april 1961) var en fransk-dansk skulptör . Han vann en bronsmedalj för Danmark i konsttävlingarna vid olympiska sommarspelen 1924 för sin boxare .

Biografi

Det fjärde barnet i äktenskapet mellan Paul Gauguin (1848–1903) och Mette Sophie Gad (1850–1920), Jean René Gauguin föddes i Paris 1881. Hans familj flyttade till Köpenhamn 1884 där hans far kort och utan framgång försökte göra en lever som presenningsförsäljare . Sex månader senare lämnade hans far Köpenhamn för Paris och vidare för att fortsätta sitt liv i kreativitet och vandringslust. Jean René såg sin far senast vid tio års ålder när Paul tillbringade två veckor i Köpenhamn innan han åkte till Tahiti . De hade lite kommunikation eftersom Jean René inte talade franska vid den tiden och hans far talade ingen danska .

Jean René växte upp i Köpenhamn av sin mor Mette och morföräldrar. Om än från en borgerlig dansk familj växte han upp under mycket blygsamma omständigheter. Vid åtta års ålder ramlade han ut genom ett fönster på tredje våningen och fick svåra skador som han återhämtade sig från. Han lämnade skolan 1895 och genomförde ett 11 månader långt sjömansutbildningsprogram. Därefter gick han i lärling som snickare men hatade yrket och gick tillbaka till att arbeta som sjöman.

1904 kort efter Paul Gauguins död ärvde han tre av sin fars målningar som han omedelbart sålde. Med dessa medel reste han genom Europa, begav sig så långt som till Grekland , besökte museer och tittade på monument vart han än gick. Dessa resor inledde hans långa konstnärliga karriär.

Han älskade att resa och besökte sin födelseplats, Paris, flera gånger och lärde sig franska flytande. 1927 gav han sig ut på en extremt lång cykeltur i Frankrike. Med start i Lyon trampade han vidare till Montpellier , Lyon , Avignon , Narbonne , Toulouse , Orléans , Paris, Dunkerque och fullbordade bedriften med en retursträcka hela vägen till Köpenhamn. Han besökte Portugal 1930 och besökte Paris på nytt 1937. Trots sin vandringslust förblev hans liv och arbete rotat i Köpenhamn. Han var en frispråkig socialist, inte rädd för att göra sina politiska åsikter kända. I december 1913 gifte Jean René sig med Clara Federsen (1889–1966), från detta äktenskap föddes en son Pierre Sylvester. De bosatte sig på Nyhavn 33, Köpenhamn men separerade senare. Han gifte sig en andra gång 1935 med serietecknaren Sys Poulsen (1909–1999) och från denna förening föddes Lulu Gauguin 1937. Han ligger begravd med en enkel gravsten på Vor Frelser-kyrkogården i Köpenhamn.

Hans arbete

Jean René Gauguin var en aktiv och produktiv keramiker och skulptör från 1910 till strax före sin död 1961. Hans keramiska produktioner gjordes i samarbete med Sleiss of Gmunden ( Österrike ), Bing & Grøndahl , Köpenhamn och Manufacture nationale de Sèvres . Hans tidigaste verk var träsniderier, men dessa utvecklades snabbt till bronsgjutningar av idrottare, dansare, kentaurer och klassiskt inspirerade manliga och kvinnliga överkroppar.

1921 reste han till Gmunden, Österrike och arbetade på Sleissfabriken där han skapade tennglaserade keramiska figurer. Från och med 1923 började han arbeta för Bing och Gröndahls keramikstudior för vilka han fortsatte att skapa nya modeller under hela sitt liv. Hans första stora skulptur var en boxare (Col. Statens Museum for Kunst) skapad 1922 för OS i Paris 1924 . För detta arbete gav den olympiska kommittén honom en bronsmedalj efter en tävling som hölls på Grand Palais i Paris. Jean Rene Gauguin ställde ut flera verk skapade för B§G vid den framstående Paris "Exposition Internationale des Arts Décoratifs" 1925. Hans stora stengodsskulpturgrupper med teman från mytologin gav honom kritikerros och en artikel i oktobernumret av den inflytelserika revyn 'Art et Décoration'. För dessa verk belönades han med "Grand Prix de la Ceramique". Han visade likaså en massiv gillekalk i silver skapad i samarbete med Georg Jensen och Anton Rosen . 1927 arbetade han som gästkonstnär vid Sèvres porslinsverk. Ungefär vid denna tid fick han ett uppdrag att skapa en skulptur för Jardin des Tuileries . Kallas till som La Fontaine de Chine , inga tecken på denna struktur existerar idag och dess vistelseort förblir ett mysterium.

Den 6 april 1932 hoppade Jean René Gauguin av en tio meter lång hoppbräda ner i den gigantiska simhallen i semesterorten Havested. Detta var ett passande sätt att inviga hans största verk, Sea Horse . En enorm stengodskonstruktion byggd i denna studio av Bing § Gröndahl, Sea Horse var ett anmärkningsvärt företag. Inspirerad av myterna om Europa och Poseidon dominerade den en massiv offentlig simbassäng där den totalförstördes av en fallande ställning den 14 juni 1952.

Under hela 1930- och 1940-talen fortsatte hans arbete att växla mellan två huvudsakliga medier, brons och stengods. Å ena sidan producerade han stiliserade idrottare och djur gjutna i brons. Vid sidan av dessa uttryckte han sin fascination för havet och dess myter och det är monster som skapar en fascinerande keramisk opus av tritoner , nereider , undervattensvarelser, bläckfiskar och ovanliga skildringar av hästarna i Poseidon . De produktioner han skapade för Bing § Gröndahl var utförda i polykromglaserat stengods eller porslin för de mindre figurerna. Uttrycksfulla apor, vattenbufflar, tigrar och lejon i keramisk form befolkade också hans universum. I sina ateljéer valde han ofta oglaserat stengods med grov yta, bevittna hans imponerande urnor med kinesiskinspirerade tempelhundar som lockhandtag.

På 1950-talet blev hans keramik inspirerad från förcolumbianskt Peru hem till sin mormor. Han skapade en serie flaskformer med skulpturala skildringar. Under det sista året av hans liv utvecklades dessa till en surrealistisk serie av skrikande plågsamma keramiska kärl.

I intervjuer med journalister sa han tydligt att hans namne hade varit ett hinder för hans karriär. Även om hans verk aldrig skulle bli en pelare i modern konst som hans fars, var hans oeuvre helt originell och inte en pastisch baserad på ett igenkännligt namn. Han uttryckte att att bära Gauguin-namnet hade varit ett hinder för museer och konstkritiker att acceptera hans verk på allvar.

Hans arbete tolkade det livfulla ljusa färgspektrum som användes av skandinaviska målare under de första åren av 1900-talet på stengods. Hans formspråk skapade ett närmande mellan det erotiska och det fantastiska. I sin skildring av en undervattensvärld utmärkte han sig i illustrationen av det fantasmagoriska och groteska. Hans tekniska skicklighet med glaserade figurella stengods förblir oöverträffad till denna dag, liksom hans experiment i polykromt glasyrarbete. Paienne-kulturer som skiljer sig från Kina och Peru var bland hans många inspirationskällor. Med sin behärskning av den mänskliga gestalten väckte han liv till musiker, historieberättare, idrottare, dansare och jockeys, och hans fångst av djurrörelser vitaliserade en hel menageri av bestar, verkliga och inbillade.

Katalog över verk

Även om det till dags dato inte finns någon katalog raissoné över verk av Jean René Gauguin, upprättades en utmärkt listning av Weilbachs Kunstnerleksikon 1947. En stor katalogiserad utställning av hans verk hölls på Vejen Kunstuseum (Danmark) 2002–2003 med 176 foton av enskilda verk.

Samlingar

• Art Institute of Chicago. (katalognr 1971.815). Triton och Nereid
• The Metropolitan Museum of Art, New York U.SA, keramisk skulptur Surf , inventeringsnummer 46.94.1
• Royal Copenhagen Museum, Köpenhamn, Danmark, många keramik
• Fyns Kunsmuseum Odense bys Museer inv. JWL 188
• Arthus Kunsmeuseum inv. S72
• Statens Museum for Kunst inv. 5723
• Storströms Kunsmuseum, Maribo
• Det danske Kunstindustriemuseum

Listan ovan är ofullständig.

Bibliografi

• Revue Commerciale Danoise nr. 7 april 1925, publicerad av Ministère des Affaires Etrangères par les soins de la Danish Publishing Office, Köpenhamn
• Asger Bremer, Monografi Jean René Gauguin 1941
• Vejen Kunstuseum (Danmark) 2002–2003, katalog
• "Jean René Gauguin And The Underwater World" Annette Rosenvald i Ordrupgaard Focus , 02, Ordrupgaard Danmark 2007

Utställningar

Gauguin ställde ut över hela Europa såväl som USA med enmansshower och gruppvisningar av Bing § Grondahls keramikstudior. Hans monumentala verk skapade stort intresse och blev föremål för många pressartiklar. Weilbachs Kunstnerleksikon ger en mycket komplett lista över hans utställningar.

• Den frie Udst. 1911–12; Der Sturm, München 1913;
• Charl. Förår 1914, 1916–17, 1919–21, 1923, 1937–44, 1946;
• Høstudst., Kristiania (Oslo) 1915- 16;
• Grønningen 1915, 1921–22, 1926, 1929–33;
• da. udst., Liljevalchs, Sth. 1918–19;
• KE 1920–21, 1923;
• Nord. konst, Göteborg 1923;
• Olympiske Lege, Paris 1924;
• verdensudst., Paris 1925, 1937, Bruxelles 1935;
• Det da. Kunststævne, Forum 1929;
• Barcelona 1929;
• Salon des Artistes décorateurs , Paris 1930;
• Utställning. av måleri, skulptera. och Arch., Edinburgh 1934;
• da. udst., Amsterdam 1934;
• bien., Venezia 1936; da udst., Riga, Budapest, Bukarest 1936, Beograd 1937;
• Da.-norsk billedh.sammenslutn., Kunstnernes Hus, Oslo 1938; NY 1939;
• Den av. da. Kunstudst. i Oslo 1946;
• Ny Carlsbergfondets jub.udst. Charl.borg 1952;
• Charl. Eft. 1953, 1958, 1961 (mindeudst.);
• Deense beeldhouwkunst, Stadspark Groningen 1957;
• Carl Gruvemans konstsaml., Anneberg 1978;
• Erling Koefoeds saml. af maleri, skulp., grafik, Nikolaj, Kbh. 1980;
• Grønningen, de tidlige år, Glyptoteket 1990. Separatudstillinger: Oslo 1912, 1918;
• Bird, Eriksen & Ko., Vestervoldg., Kbh. 1913;
• Ja. Konsthdl., Kbh. 1918; Sèvres 1927; Sth. 1928; Konsthallen, Kbh. 1936;
• Chr. Larsens Kunsthdl., Kbh. 1938; Bing & Grøndahl, Kbh. 1941, 1943, 1951, 1981.

externa länkar

• Profil
• French National Television: Videointervju 23/09/60 med den franske journalisten Louis Pauwels (från arkiv från Institut Nationale de l'Audiovisuelle)
• Intervju med Ruth Hamilton 1937
• Weilbachs konstnerleksikon
• Jean René Gauguin i amerikanska offentliga samlingar, på webbplatsen för French Sculpture Census