Hayton av Corycus
Hayton av Corycus (även Hethum, Het'um och varianter; på armeniska känd som Հեթում Պատմիչ Hetʿowm Patmičʿ "Historikern Hetum" ; c:a 1240 – c:a 1310/1320, en medeltida Armenisk historiker och en medeltida Armenriograf.
Hayton är författare till La Flor des estoires de la terre d'Orient ("Österns historias blomma"; latin : Flos historiarum terre Orientis ), ett historiografiskt verk om Asiens historia , särskilt om de muslimska erövringarna och Mongolisk invasion , som han dikterade på begäran av påven Clemens V 1307, medan han var i Poitiers . Den gamla franska originaltexten spelades in av en Nicolas Faulcon, som också förberedde en latinsk översättning. Verket fick stor spridning under den sena medeltiden och var inflytelserik när det gäller att forma västeuropeiska perspektiv på orienten .
Biografi
Som en inflytelserik medlem av den armeniska Hethumiddynastin i Kilikien var Hayton son till prins Oshin (d. 15 januari 1265), herre av Corycus (Korikos) och yngre bror till kung Hethum I och Smbat Sparapet (d. efter 1298) krönikör och rikets konstapel (d.1276). Troligen född mellan ca. 1230 och 1245 gjordes han till guvernör i staden Corycus .
1299 gjorde han en pilgrimsfärd till Paris för att uppfylla ett Marialöfte . År 1305 anslöt han sig till premonstratensernas orden vid Bellapais Abbey på Cypern . Cypriotisk kronologi tyder på att Hayton tvingades i exil 1294 eftersom han konspirerade mot sin yngre kusin, kung Hethum II . År 1307 befann han sig i Poitiers , påven Clemens V :s huvudsakliga residens, som före det premonstratensiska klostret där. Det var här han dikterade sin historia på begäran av påven. Hans politiska mål i Poitiers var att få stöd för Amalric av Tyrus i hans tillran av Cyperns tron mot den impopulära kungen Henrik II av Cypern , och att förespråka ett nytt korståg i allians med mongolerna . Efter mordet på Hethum II 1307, återvände Hayton till Cilician Armenien, där han, efter att ha lämnat sitt klosterliv bakom sig, blev konstapel , befälhavare för de väpnade styrkorna. Datumet för hans död är okänt; han är senast registrerad som att ha varit vid liv 1309, agerande på uppdrag av Amalric. Förslaget (som gjorts av Charles Kohler i förordet till 1906 års upplaga av History ) att en Haytonus, Armeniorum dux generalis som registrerades som närvarande i rådet i Adana 1314 ska identifieras med Hayton av Corycus har inte funnits allmänt accepterat p.g.a. det armeniska namnet Haytons allestädes närvarande .
Haytons dotter Isabel (1282-1310) gifte sig med Oshin , son till Leo II , och kung av Cilician Armenien från 1307 till 1320. Hans son Oshin av Corycus blev regent av Cilician Armenien från 1320, vilket förmodligen tyder på att Hayton inte längre levde.
La Flor des estoires de la terre d'Orient
Medan han var i Frankrike, sammanställde Hayton en geografi över Asien, en av medeltidens första, La Flor des Estoires d'Orient (latin: Flos Historiarum Terre Orientis , "Blomman av Orientens berättelser"). Verket består av fyra böcker av olika längd, huvuddelen finns i bok 3, varefter hela verket ibland kallas "Tartarernas historia", vilket ger en historia om mongolerna och de mongoliska invasionerna .
För sin historia om mongolerna nämner Hayton en Estoires des Tartars ("Tartarernas historia") som sin källa för tiden fram till Möngke Khans regeringstid (1250-talet), medan han för nyare händelser förlitar sig på berättelserna av sin stora -farbror, kung Hethum I , och om hans egna erfarenheter. Han är också informerad av västerländska källor om korstågens historia och bygger troligen på Giovanni da Pian del Carpines och Marco Polos reseskildringar .
Bok 1 beskriver Asiens geografi som uppdelad i kungadömena Cathay (Kina), Tars ( uigurer ), Turkestan, Khwarazmia , Cumania , Indien , Persien , Media , Armenien , Georgien , Kaldeen , Mesopotamien , "Turkarnas land" ( Seljuks ) och Syrien .
Bok 2 ger en redogörelse för "Saracensernas herredømme", dvs. de muslimska erövringarna på 700-talet och de efterföljande kalifaten .
Bok 3, känd som "Tartarernas historia", ger en redogörelse för uppkomsten av det mongoliska imperiet och de senaste händelserna i Främre Orienten, särskilt med anknytning till historien om det armeniska kungadömet och dess interaktion med det mongoliska ilkhanatet , till vilken den hade varit biflod sedan 1236.
Bok 4 diskuterar en föreslagen allians av kristenheten med det mongoliska riket till slutet av ett förnyat korståg i det heliga landet . Arbetet avslutas med en plan för ett nytt korståg, som Hayton föreslog skulle organiseras i allians med Ilkhan. Haytons främjande av denna Ilkhanid-allians, och även hans koppling till vissa partier i samtidens komplexa armeniska och cypriotiska politik, gör detta arbete ganska tendentiöst. Således är Hayton alltid angelägen om att tillskriva motiv för mongoliska handlingar som skulle tycka om dem till hans påvliga publik, som med hans berättelse om Ilkhan Hülegüs ganska destruktiva invasion av Syrien (1259–60):
Khan ville åka till Jerusalem för att befria det heliga landet från saracenerna och överlämna det till de kristna . Kung Hethum I var mycket nöjd med denna begäran och samlade ett stort antal män till fots och till häst, eftersom kungariket Armenien på den tiden var i ett så gott skick att det lätt hade 12.000 soldater till häst och 60.000 soldater till fots.
Hayton dikterade sin text till en Nicolas Faulcon med det franska språket. Faulcon förberedde sedan en latinsk översättning av sin franska text. Verket avslutades och presenterades för påven Clemens V 1307. Faulcons text finns bevarad i ett flertal manuskript, totalt 18 av den franska texten och 32 av den latinska texten (två som inte är oberoende vittnen utan anteckningsböcker eller register över varianter). En del av dessa manuskript dateras fortfarande till första hälften av 1300-talet. För den franska texten: Turins universitetsbibliotek IV.30, Paris BNF nouv. acq. fr. 886 , Wiens nationalbibliotek nr. 2620; för den latinska texten: Paris BNF lat. 5515 och lat. 14693. Det finns en annan fransk text, översatt från Faulcons latinska text av en Jean le Long 1351 (bevarad i 3 manuskript). Dessutom finns det en aragonisk översättning gjord för Juan Fernández de Heredia, stormästare av Hospitallers, förutom en tidigare katalansk översättning som kanske har samma ursprung, och ett engelskspråkigt manuskript från 1500-talet, förmodligen gjort för Henrik VIII. Editio princeps utarbetades i Paris 1510, baserad på Faulcons franska text. Faulcons latinska text utkom i Haguenau (1529), Basel (1532) och Helmstedt 1585, Jean le Longs franska version i Paris (1529).
En engelsk översättning (oberoende av den engelska manuskripttexten) av Richard Pynson trycktes i London på 1520-talet. Andra översättningar inkluderade tyska (Strasbourg 1534), holländska (Antwerpen 1563), italienska (Venedig 1559, 1562, 1562) och spanska (Córdoba 1595) versioner.
En modern upplaga av texten utarbetades (med modern fransk översättning och kommentarer) av Jean Dardel 1906 för Recueil des historiens des croisades .
Anteckningar
- Demurger, Alain (2009). Den siste tempelriddaren: Jacques de Molays tragedi . London: Profil. ISBN 978-1846682247 .
- Jackson, Peter (2005). Mongolerna och västerlandet: 1221-1410 . Longman . ISBN 978-0-582-36896-5 .
- Grousset, René (1935). Histoire des Croisades III, 1188-1291 (på franska). Editions Perrin. ISBN 2-262-02569-X .
- Mutafian, Claude (2001) [1993]. Le Royaume Armenien de Cilicie (på franska). CNRS-utgåvor . ISBN 2-271-05105-3 .
- Richard, Jean (1999). Korstågen: c. 1071-c. 1291 . Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-62566-1 .
- Runciman, Steven (1987) [Publicerad första gången 1952-1954]. En historia om korstågen 3 . Penguin böcker . ISBN 978-0-14-013705-7 .
- Stewart, Angus Donal (2001). Det armeniska kungariket och mamlukerna: Krig och diplomati under Het'um II:s (1289-1307) regeringstid . SLÄTVAR. ISBN 90-04-12292-3 .
externa länkar
- Jackson, Peter (2016). "HAYTON" . Encyclopaedia Iranica .
- Flowers of the Histories of the East av Hayton of Corycus (engelsk översättning)