Bibelöversättningar till serbiska
Det finns många översättningar av Bibeln till serbiska och serbokroatiska språk.
Historia
Bland de första översättningarna på serbiska finns den berömda Codex Marianus (skriven med glagolitisk skrift ) från 1000-talet och Miroslav Gospel (skriven med kyrillisk skrift ) från 1100-talet.
År 1561 grundades South Slavic Bible Institute för att publicera protestantiska böcker översatta till sydslaviska språk. För denna uppgift anlitade ordföranden för detta institut Primož Trubar Stjepan Konzul Istranin och Antun Dalmatin som översättare för kroatiska och serbiska . Den kyrilliska texten var Antun Dalmatins ansvar. Typen för att trycka de kyrilliska texterna gjuts av hantverkare från Nürnberg . Det första försöket att använda den misslyckades, och typen måste rekonstrueras. År 1561 i Tübingen trycktes tre små böcker (inklusive Abecedarium och Catechismus ) på kroatiska i den glagolitiska skriften . Samma böcker trycktes också i Ulach på serbiska med den rekonstruerade kyrilliska typen. Under en avsevärd tid försökte institutet anställa en viss Dimitrije-serb för att hjälpa Istranin och Dalmatin, men utan framgång. Så småningom lyckades de anställa två serbiska ortodoxa präster - Jovan Maleševac från det osmanska Bosnien och Matija Popović från det osmanska Serbien.
I början av 1700-talet översatte Gavrilo Stefanović Venclović cirka 20 000 sidor gammal biblisk litteratur till folkspråksserbiska.
Det första serbiska evangeliet trycktes 1537 i tryckeriet Rujnoklostret och i Belgrads tryckeri 1552, och även i tryckeriet Mrkšina crkva 1562. Trots de bevarade arkaiska formerna och vokabulären var dessa texter begripliga för folket. Samtidigt var den första moderna tryckta bibeln av Atanasije Stojković (utgiven av det ryska bibelsällskapet i Sankt Petersburg , 1824) men skrevs inte på det serbiska språket , utan var en blandning av kyrkoslaviska och serbiska. Stojković översatte senare Nya testamentet till serbiska 1830. En mer populär översättning av Nya testamentet av Vuk Karadžić publicerades i Wien 1847 och kombinerades med översättningen av Gamla testamentet från 1867 av Đuro Daničić i Belgrad , tryckt tillsammans i 1868.
Andra efterföljande översättningar är följande:
- Lujo Bakotić, 1933, komplett bibel
- Dimitrije Stefanović, 1934, Nya testamentet
- Emilijan Čarnić, 1973, Nya testamentet; Psalmer, 1985.
- Serbisk ortodox synod, 1984, Nya testamentet
- Aleksandar Birviš, Matthew genom John, 1987; Psalms, 1990; Genesis, 2003; Hebreerbrevet, 2003; Lamentations, 2005; Jesaja, 2006
Jämförelse
| Översättning av | Första Moseboken 1:1 – 3 | Johannes 3:16 |
|---|---|---|
|
Đuro Daničić , lingvist (Gamla testamentet 1867), och Vuk Karadžić , lingvist (Nya testamentet 1847) |
У почетку створи Бог небо и земљу. А земља беше без обличја и пуста, и беше тама над безданом; и дух Божји дизаше се над водом. И рече Бог: Нека буде светлост. И би светлост. |
Јер Богу тако омиље свијет да је и сина својега јединороднога дао, да ни један којин гавјен ма живот вјечни. |
|
Lujo Bakotić , lexikograf (1933) |
У почетку створи Бог небо и земљу. Земља беше пуста и празна; над безданом беше тама, и дух Божји лебдијаше над водама. Бог рече: Нека буде светлост. И би светлост. |
Јер Бог толико љуби свет, да је и Сина свога јединорођенога дао, да ни један који у њега верид, ма живот вечни. |
|
Dimitrije Stefanović, serbisk-ortodox präst (1934) |
Endast Nya testamentet | Јер је Бог тако заволео свет, да је и Сина свога јединорођенога дао, да ниједан који верујег, och а има живот вечни. |
|
Emilijan Čarnić , serbisk-ortodox teolog (1973) |
Endast Nya testamentet | Јер Бог је тако заволео свет да је свог јединородног Јер Бог је тако заволео свет да је свог јединородног Сина дао, да сваки - ко верује у његан - родног ни живот. |
|
Serbisk-ortodox synod (1984) |
Endast Nya testamentet | Јер Бог тако завоље свијет да је Сина својега Јединороднога дао, да сваки да је Сина својега Јединороднога дао, да сваки који вјерујего ида ма живот вјечни. |
Se även
Källor
- Lubotsky, Alexander; Schaeken, J.; Wiedenhof, Jeroen (1 januari 2008). Bevis och motbevis: Baltoslavisk och indoeuropeisk lingvistik . Rodopi. ISBN 90-420-2470-4 .
- Društvo (1972). Bibliotekar . Društvo bibliotekara NR Srbije.
- Sakcinski, Ivan Kukuljević (1886). Glasoviti hrvati proslih vjekova: niz zivotopisa . Naklada "Matice hrvatske".
- Breyer, Mirko (1952). O starim i rijetkim jugoslavenskim knjigama: bibliografsko-bibliofilski prikaz . Izdavački zavod Jugoslavenske akademije znanosti i umjetnosti.
- Balkanologie (1977). Zeitschrift für Balkanologie . R. Trofenik.
- Матица (1976). Genomgång av slaviska studier . Matica srpska.
externa länkar
-
Verk relaterade till Gamla testamentets översättning av Đuro Daničić och Nya testamentets översättning av Vuk Karadžić på Wikisource -
Verk relaterade till Översättning av Traduction œcuménique de la Bible av Tomislav Dretar på Wikisource
- Komplett översättning av Đuro daničić/Vuk Karadžić
- Nya testamentets översättning av Emilijan Čarnić , Belgrad, 1992
