Belägringen av Sziget
Belägringen av Sziget eller The Peril of Sziget ( ungerska : Szigeti veszedelem , latin : Obsidio Szigetiana , kroatiska : Opsada Sigeta ) är en ungersk episk dikt i femton delar, skriven av Miklós Zrínyi 1647 och publicerad omkring 1651 års slut. hans farfarsfar Nikola IV Zrinski (även Miklós Zrínyi på ungerska) mot osmanerna 1566.
Dikten berättar på ett episkt sätt om slaget vid Szigetvár , där en kroatisk - ungersk armé var i överväldigande antal försökte stå emot en turkisk invasion. Slaget avslutades när kapten Zrinskis styrkor, efter att ha varit mycket uttömda, lämnade fästningens murar i ett berömt angrepp. Ungefär fyrahundra soldater rusade in i det turkiska lägret. Eposet avslutas med att Zrinski dödar Sultan Suleiman I , innan han skjuts ner av janitsjarerna . Att vara i den episka traditionen, specifikt modellerad på Iliaden och Gerusalemme Liberata , inleds med en åkallan av en musa (i detta fall Jungfru Maria ), och innehåller ofta övernaturliga element; Amor förekommer till och med i del XII. Zrinski jämförs flera gånger med Hector i texten.
Kenneth Clarks berömda historia Civilization listar Szigeti veszedelem som en av de viktigaste litterära landvinningarna på 1600-talet. Medan John Miltons Paradise Lost ofta krediteras för att återuppliva det klassiska eposet, publicerades det 1667, hela sexton år efter Veszedelem . Petar Zrinski , författarens bror, publicerade en kroatisk version av eposet 1652. Den första engelska översättningen publicerades 2011.
Titel
Boken är idag mest känd under sin långvariga ungerska titel, Szigeti veszedelem , bokstavligen "The Peril of Sziget". Zrinskis ursprungliga latinska titel var dock Obsidionis Szigetianae , bokstavligen " Belägringen av Sziget." Denna diskrepans förklaras av det faktum att 1600-talets ungerska inte hade något distinkt ord för "belägring:" (bristen på nutida ungerska ordförråd beklagas faktiskt av Zrinski i eposets förord) den moderna "ostrom" ( belägring") togs från den tyska sturmen vid något senare tillfälle, vid vilken tidpunkt "veszedelem" fick den exklusiva betydelsen av "fara", och därigenom ändrade titelns skenbara betydelse. Den engelska översättningen släpptes som The Siege of Sziget , från det ursprungliga latinet snarare än den senare ungerska.
Sammanfattning
Prolog
Boken inleds med en kort introduktion i prosa. Författaren vill först placera sin text i Homeros och Vergilius tradition. Även om han förklarar att hans verk inte är jämförbart med deras, var de först och främst poeter, och han är en krigare som bara har lite fritid att ägna sig åt litteratur. Han uppger också att han inte en enda gång har korrekturläst eposet. Han fortsätter sedan med att göra en kort förklaring av verket, där han först konstaterar att han har blandat legend och historia, och att skillnaden borde vara uppenbar för den kräsna läsaren. Han berättar hur han undersökte sultan Suleimans död, och att det är hans övervägda åsikt, baserad på historisk konsensus, att sultanen dog i Zrinskis hand. Vidare försvarar han sin användning av romantik som tema och säger att han själv har drabbats av kärlek tidigare, och att till och med Mars längtade efter Venus.
Delarna I–II
Berättelsen börjar i himlen och beskriver Guds vrede mot ungrarna för att de hade övergett sin tro. Han bestämmer sig för att skicka ärkeängeln Mikael till helvetet för att väcka Alecto, en raseri , för att skickas in i Sultan Suleimans hjärta. Alecto dyker upp i en dröm för sultanen, utger sig för att vara hans far och uppmanar honom att föra krig mot ungrarna. Suleiman vaknar och börjar genast samla ihop sina arméer och bästa soldater från när och fjärran, inklusive trollkarlen Alderan, den oerhört starka Demirham och den berömda saracenen Deliman. Deliman är kär i sultanens dotter Cumilla, som dock är förlovad med en annan. Samtidigt ber kapten Nikola Zrinski Gud att ta sitt liv innan han blir gammal och svag. Gud hör hans bön och ser hans fromhet och lovar honom att han inte bara kommer att uppfylla sin önskan, utan också ge honom den ultimata belöningen av martyrskap . I en stor förebådande handling dekreterar Gud att Zrinski kommer att belönas för sin hängivenhet genom att dö i den kommande striden, men inte innan han tar livet av sultanen.
Delarna III–V
När den turkiska invasionsstyrkan marscherar mot sin destination Eger , skickar Suleiman en basha till Bosnien . Han blir överfallen av Zrinskis män på vägen och totalt besegrad av. Den oväntade förlusten övertygar sultanen att avleda mot Szigetvár istället. Detta tjänar främst som en illustration av Guds vilja, eftersom han får Suleiman att ändra sina ursprungliga planer för att uppfylla Guds större plan. I del IV leder viss uppståndelse i det turkiska lägret under natten till missuppfattningen att Zrinski har attackerat. Två hastigt förvrängda turkiska styrkor strider av misstag mot varandra, vilket leder till stora turkiska förluster. Zrinski samlar samtidigt sina styrkor, vilket leder till ytterligare en litania av hjältar. Huvudpersonen bland dessa är Deli Vid, en skenbar turkisk konvertit som kämpar tillsammans med ungrarna. Zrinski, som förväntar sig att han kommer att dö i den kommande striden, skickar iväg sin unge son , poetens farfar, till säkerheten vid kejsarens hov. Szigetvár väntar nu på belägringen.
Delarna VI–XIII
Slaget vid Szigetvár börjar på allvar. En turkisk expeditionsstyrka krossas brutalt av Zrinski och hans män, framför allt Deli Vid. Nästa dag av striden, med ankomsten av sultanens armé, strider Demirham och Deli Vid, men ingen av dem kan få övertaget. De kommer överens om att träffas nästa dag, vilket återigen leder till ett dödläge.
I en delplot försöker två kroatiska soldater att i hemlighet bryta igenom fiendens linjer på natten för att leverera ett meddelande till kejsaren. De tillfogar de turkiska styrkorna svåra offer, bland annat dödade sultanens överstepräst, Kadilsker. De blir så småningom upptäckta och dödade.
Del XII berättar om den otillåtna romansen mellan Deliman och Cumilla. Denna canto kombinerar teman som romantik, erotik och död. De har flera kontakter, och båda karaktärerna presenteras i ett negativt ljus. Till slut blir Cumilla av misstag förgiftad och Deliman blir galen av sorg i flera dagar och dödar hundratals turkar.
I kontrast till detta står Deli Vid och hans beduinfru Barbala. I del XIII, efter att Vid har blivit tillfångatagen av turkarna under en strid, tar hans fru, som inte ens talar ungerska, på sig sin rustning och rider in i lägret för att genomföra sin (framgångsrika) räddning.
Turkarna lider allvarliga förluster hela tiden, och slutligen beslutar sultanen att delegera. I del XIV skickar Zrinski, efter att ha nästan utmattat sina egna män, ett sista avskedsbrev till sin son och till kejsaren. I en annan handling av gudomligt ingripande, brevduvan som bär brevet av en hök , och brevet faller in i lägret. Sultanen inser från brevet försvararnas desperata situation och bestämmer sig för att avsluta striden. Detta är återigen en illustration av Guds vilja, eftersom han önskar både att sultanen ska dö och att Zrinski ska få sitt utlovade martyrskap.
Delarna XIV–XV
Siaren Alderan får förtroendet att planera det sista anfallet. Han tar flera fångna ungerska ungdomar in i en skogsglänta, där han slaktar dem och målar mystiska cirklar med deras blod. Han öppnar en portal till helvetet och kallar fram en demonisk armé för att attackera Szigetvár. Även om djävulerna är ovilliga att komma, vinner Alderan över dem efter att ha hotat att åkalla Kristi namn. Ali som först att anlända, som informerar Alderan om att Muhammeds svärd har brutits, och att både han och Muhammed nu är för evigt plågade i helvetet. Ali drar sedan ner Alderan till helvetet i utbyte mot den hjälp han har fått.
I himlen ser Gud hur striden fortskrider och skickar ärkeängeln Gabriel med en änglavärd för att bekämpa det demoniska anfallet. Med den övernaturliga striden som virvlar runt honom, instruerar Zrinski sina män att ta en sista laddning ut ur fästningen. Den lilla bataljonen behöver inte skydda en reträttväg, utan gör enorm skada på de turkiska styrkorna. I händelsen upptäcker Zrinski Suleiman och halshuggar honom. Demirham och Deli Vid träffas en sista gång och var och en dödar den andra.
Om de inte vågar närma sig ungrarna öppnar janitsjarerna eld och Zrinski med sitt hjälteband blir nedskjutet och fullbordar profetian. Varje själ tas upp av en ängel till himlen, med Gabriel som personligen eskorterar Zrinski.
Epilog
Det finns en femradig epilog, som är den enda delen av verket som bryter quatrain-formen. Det är en kort bön till Gud, som sammanfattar Zrinskis hängivenhet och martyrskap, och ber om gunst på uppdrag av poeten själv i kraft av den äldre Zrinskis förtjänster.
Influenser och översättningar
Zrinski erkände, i sin prolog, efterliknade Homer , specifikt Iliaden . De italienska barockpoeterna Torquato Tasso och Giambattista Marino var också helt klart en stor inspirationskälla. Den kroatiske poeten Brne Karnarutić från Zadar skrev Vazetje Sigeta grada ("Erövringen av staden Sziget") någon gång före 1573, men publicerades postumt 1584. Detta första kroatiska epos som handlar om nationell historia, i sig inspirerat av Marulićs Judita , användes av Zrinski i hans epos. Emellertid är eposet "förblir djupt originellt och ungerskt".
Fem översättningar är kända för att ha slutförts. Verket översattes omedelbart till kroatiska av Miklós bror Petar Zrinski , som nämns i eposets fjortonde kapitel, under titeln Opsida Sigecka . Denna versions första tryckning från 1652 visade sig också vara den sista under en lång tid eftersom den enda kända bevarade kopian fanns i det kroatiska centralbiblioteket i Zagreb, tills det släpptes av Matica hrvatska 2016. En tysk och italiensk översättning producerades i slutet av 1800-talet respektive 1908. En ny tysk översättning publicerades i Budapest 1944; översättaren, Árpád Guilleaume, var officer i den ungerska militären, och hans arbete undertrycktes av den efterföljande kommunistregimen. En engelsk översättning publicerades i Washington, DC 2011 av László Kőrössy, och finns fortfarande i tryck. År 2015 publicerades en fransk översättning av den fullständiga dikten av Jean-Louis Vallin, som återger den ungerska mätaren till franska alexandrine, på Presses Universitaires du Septentrion i en tvåspråkig upplaga.
Arv
Enligt Encyclopædia Britannica Online är det "den första episka dikten i ungersk litteratur" och "ett av de största verken i ungersk litteratur". Jämfört med den ungerska dikten som är ett undantag och viktigt litterärt verk i ungersk litteratur, passar den kroatiska varianten den kroatiska litteraturtraditionen och den är inte en av dess finaste verk. Kenneth Clarks berömda historia Civilization listar Szigeti veszedelem som en av de viktigaste litterära landvinningarna på 1600-talet. Medan John Miltons Paradise Lost ofta krediteras för att återuppliva det klassiska eposet, publicerades det 1667, hela sexton år efter Veszedelem .