Ökenspridning i Libanon
Ökenspridning definieras som "den snabba utarmningen av växtliv och förlusten av matjord vid ökengränser och i halvtorra områden, vanligtvis orsakad av en kombination av torka och överexploatering av gräs och annan vegetation av människor." Det finns en vanlig missuppfattning att ökenspridning sprider sig från en ökenkärna. Sanningen kan . är att landförstöring ske långt borta från öknar, och närvaron av en öken har ingen effekt på ökenspridningen En annan missuppfattning är att torka orsakar ökenspridning. Detta är bara sant om marken hade missbrukats innan torkan inträffade och fortsatte att exploateras under torrperioden. Om marken sköts väl kommer dock marken att återhämta sig från en torka när det regnar igen.
Orsaker
En av huvudorsakerna till ökenspridning är dålig markvård, vilket leder till jordförstöring . Frisk jord innehåller organiskt material, som bildas när ruttnande material omvandlas till jord som innehåller näringsämnen som kol, kväve, fosfor och svavel. Instabila jordbruksmetoder är också en orsak till ökenspridning. Överanvändning av gödningsmedel , bristande växtföljd och dåliga bevattningsmetoder tar bort jorden från dess näringsämnen. När matjorden är uttömd på sitt organiska material blir den antingen för lös eller för packad, vilket kan leda till erosion . Överbetning är ett stort problem och en annan orsak till ökenspridning. Gräs är viktiga för att förankra matjord i en torrmarksregion. När djur får beta för mycket på redan torr mark utsätter de marken för destruktiva krafter som åskväder och vind.
Berörda områden
Enligt Världsbanken hade Libanon 13,85 % av åkermarken i landet. Det var det högsta det har varit sedan 2000, och antalet blir allt mindre. Den senaste siffran, från 2010, är 11,14 %. Andelen permanent odlingsmark i Libanon sjönk också från 13,69 % till 12,32 % mellan 2009 och 2010. Enligt en studie gjord av National Work to Fight Desertification-programmet riskerar över 60 procent av Libanons mark att utsättas för ökenspridning. Libanons landökenspridning sprider sig 60 kilometer och börjar i utkanten av staden Baalbek och slutar vid gränsen till Syrien. De flesta studier om ökenspridning i Libanon har kommit fram till att området i norra Bekaa är den region som är mest påverkad av denna miljöfråga. En av Libanons främsta orsaker till ökenspridning är utvecklingen av städer på utmärkt jordbruksmark. Skogar röjdes och vägar byggdes utan hänsyn till vilken påverkan det skulle ha på samhället och miljön, vilket ledde till allvarlig markförstöring. Dessutom har detta område lidit av en allvarlig brist på nederbörd. Norra Bekaa har haft ett årligt genomsnitt på 450 mm regn under de senaste åren, och vissa områden i Hermel har haft mindre än 150 mm (5,9 tum). Även om det har funnits ekoturismprojekt i Hermel som bidrar till att öka medvetenheten om miljön för invånarna, har det mesta av marken blivit oanvändbar och projekt för att reparera marken skulle lämna en stor räkning för markägarna.
Lantbruk
Ökenspridning minskar den naturliga livsmedelsproduktionen, vilket gör att landet vänder sig till utländsk import av livsmedel. Detta bistånd kan leda till brist på jordbruk i landet, vilket gör det dyrare att producera lokalt. Libanons jordbruk anses vara väsentligt för ekonomin. Lantbruket i Libanon är en källa till mat såväl som export, inklusive frukt, grönsaker, ägg, spannmål, socker och boskapsprodukter. Enligt FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation fanns det ekonomiska konsekvenser för jordbrukssektorn för 280 miljoner dollar. Detta inkluderade växtodling, fiske, skogsbruk och boskap. Stora problem som jordbruksproduktionen står inför gör att landsbygdsbefolkningen i Libanon lever i fattigdom. Dessa problem inkluderar den lilla storleken på jordbruksföretagen, bristen på jordbrukspolitik, höga produktionskostnader och bristen på specialiserad jordbrukskredit. Jordbrukssektorn i Libanon står för 5 % av landets BNP och sysselsätter cirka 8 % av arbetskraften. Cirka 70 % av Libanons livsmedelsbehov tillgodoses av import. Libanons jordbrukssektor är underutvecklad och dåligt förvaltad, och endast 55 % av de produktiva områdena används, ofta ineffektivt och slösaktigt. Jordbrukssektorn lider också av brist på finansiering och får mindre än 1 % av landets budget. Den totala livsmedelsimporten för 2009 uppskattades till 2,216 miljarder USD, eller 13 % av landets totala import. De 10 största livsmedelsimporterna till Libanon är följande:
Produkt | Volym – miljoner USD | Huvudleverantörer |
---|---|---|
1. Levande nötkreatur | 200 | Brasilien/Uruguay |
2. Ost | 117 | Syrien/Marocko |
3. Kött | 113 | Brasilien/Paraguay |
4. Vete | 109 | Ryssland/Ukraina |
5. Socker | 83 | Thailand/Förenade Arabemiraten |
6. Majs (majs) | 75 | USA/Ukraina |
7. Matberedningar | 62 | USA/Storbritannien |
8. Mjölkpulver | 46 | Nederländerna/Danmark |
9. Får (live) | 46 | Australien/Turkiet |
10. Kaffe | 43 | Brasilien |
Ekonomisk påverkan
Fattigdom
Med tillväxten av ökenspridning i Libanon kommer fattigdomens tillväxt. Ökenspridning är ett stort hot mot den ekonomiska aktiviteten i Libanon, och omkring 35 procent av familjerna i Libanon lever under fattigdomsgränsen. På grund av detta har många familjer flyttat från landet till staden. De flesta av dessa människor är småbönder, lönearbetare, fiskare, boskapsskötare och kvinnor som är överhuvuden för hushållen. År 2006 var fattigdomen högst i norra Libanon (52,5 %), sedan i södra Libanon (42 %), Bekaa (29 %), Libanonberget (19,5 %) och Nabatiyeh (19 %). I norr finns 21 % av Libanons befolkning, men 46 % av de extremt fattiga och 38 % av hela den fattiga befolkningen. I Bekaa, Libanons region som är mest drabbad av ökenspridning, har de lokala invånarna i genomsnitt 50 dollar i månaden.
Arbetslöshet
Sedan Libanons inbördeskrig har landet stått inför ett allvarligt ekonomiskt problem på grund av förstörelsen av libanesisk industri och infrastruktur. Jordbrukssektorn är också svag eftersom de flesta av de libanesiska landsbygdsmedborgarna migrerade till staden. Miljontals utländska arbetare reser till Libanon varje år och erbjuder sina tjänster till ett lägre pris för att konkurrera med de libanesiska arbetarna. Arbetskraftsutbudet överstiger efterfrågan på grund av detta, vilket leder till högre arbetslöshet. Libaneserna tycker också att vissa jobb, som jordbruk, är oattraktiva på grund av de dåliga lönerna.
Bekämpning av ökenspridning
FN arbetar med att bekämpa ökenspridning i Libanon. De har startat Green Houses kooperativ plantskolor för att öka jordbrukarnas produktivitet i landet. Enligt UNDP försöker The Cooperative Association öka samspelet mellan olika samhällen och utveckla en gemensam försörjningskälla mellan dem som gynnar jordbrukarna. Jordbrukare kan ta med sig sina frön till växthuset där de behandlas och odlas i en hälsosam miljö. När bönderna får tillbaka sina frön är resultaten av mycket hög kvalitet, och dessa bönder kan sedan sälja dessa grödor till ett bättre pris och öka produktionen. Denna ökning av produktionen leder till en ökning av inkomster och sysselsättning, vilket bidrar till att förbättra Libanons ekonomi.
För att hjälpa till att öka medvetenheten om farorna med ökenspridning och presentera sitt lokala projekt, anordnade Libanons jordbruksministerium och dess enhet för bekämpning av ökenspridning, i samarbete med UNDP, en resa till båda byarna i nordöstra Bekaa. Sedan mars 2004 har CDP drivit sitt första pilotprojekt för agroturism i Deir al-Ahmar-Yammouneh-området. Agroturismprojektet har sina mål: att generera ytterligare inkomster för lokalsamhällena och att bevara miljön. Det etablerades i samarbete med vandringsorganisationen Esprit-Monade och kvinnoföreningen för Deir al-Ahmar agroturismgårdar i Libanon erbjuder turer för att låta en person se odling, skörd och bearbetning av Libanons lokalt odlade livsmedel. Jordbrukare erbjuder ofta en möjlighet att bo hemma tillsammans med lektioner i jordbruk.