Villars-Burquin

Villars-Burquin
Tidigare kommun i Schweiz
Vapensköld
Villars-Burquins läge
Villars-Burquin Villars-Burquin
Koordinater:
Land	Schweiz
Kanton	Vaud
Distrikt	Jura-Nord Vaudois
Regering
• Borgmästare	Michel Cerinotti
Område
• Totalt	4,81 km 2 (1,86 sq mi)
Elevation	749 m (2 457 fot)
Befolkning  (2009)
• Totalt	565
• Densitet	120/km 2 (300/sq mi)
Demonym	Les Roitelets
Tidszon	UTC+01:00 ( Centraleuropeisk tid )
• Sommar ( sommartid )	UTC+02:00 ( Centraleuropeisk sommartid )
Postnummer(er)	1423
SFOS-nummer	5570
Omringad av	Romairon , Vaugondry , Fontaines-sur-Grandson , Mauborget
Hemsida	www .villars-burquin .ch Profil (på franska) , SFSO-statistik

Villars-Burquin är en före detta kommun i distriktet Jura-Nord Vaudois i kantonen Vaud i Schweiz .

Kommunerna Fontanezier , Romairon , Vaugondry och Villars-Burquin slogs samman den 1 juli 2011 till den nya kommunen Tévenon .

Geografi

Villars-Burquin har en yta, från 2009, på 4,82 kvadratkilometer (1,86 sq mi). Av denna yta används 1,6 km ^{2 (0,62 sq mi) eller 33,2 % för jordbruksändamål, medan 2,94 km 2} (1,14 sq mi) eller 61,0 % är skogbevuxen. Av resten av marken är 0,26 km ² (0,10 sq mi) eller 5,4 % bebyggd (byggnader eller vägar) och 0,02 km ² (4,9 tunnland) eller 0,4 % är improduktiv mark.

Av den bebyggda ytan utgjorde bostäder och byggnader 3,9 % och transportinfrastruktur 0,8 %. Av den skogklädda marken är 56,4 % av den totala markytan kraftigt skogbevuxen och 4,6 % är täckt av fruktträdgårdar eller små kluster av träd. Av jordbruksmarken används 3,7 % för odling av grödor och 19,9 % är betesmarker, medan 1,9 % används för fruktträdgårdar eller vinodlingar och 7,7 % används för alpbetesmarker.

Kommunen var en del av sonsondistriktet tills det upplöstes den 31 augusti 2006 och Villars-Burquin blev en del av det nya distriktet Jura-Nord Vaudois.

Vapen

Kommunvapnets blazon är Eller , på två tallgrenar i saltir en riktig gärdsmyg .

Demografi

Villars-Burquin har en befolkning (från och med 2009) på 565. Från och med 2008 är 8,2 % av befolkningen bosatta utländska medborgare. Under de senaste 10 åren (1999–2009) har befolkningen förändrats med 18 %. Den har förändrats med en takt på 15,7 % på grund av migration och med en hastighet på 2,3 % på grund av födslar och dödsfall.

Största delen av befolkningen (från 2000) talar franska (460 eller 91,3 %), med tyska som näst vanligast (24 eller 4,8 %) och italienska är tredje (4 eller 0,8 %).

Av befolkningen i kommunen var 80 eller cirka 15,9 % födda i Villars-Burquin och bodde där år 2000. Det var 187 eller 37,1 % som var födda i samma kanton, medan 139 eller 27,6 % var födda någon annanstans i Schweiz, och 70 eller 13,9 % föddes utanför Schweiz.

Under 2008 var det 6 levande födda till schweiziska medborgare och 5 dödsfall av schweiziska medborgare. Om man ignorerar invandring och emigration, ökade befolkningen av schweiziska medborgare med 1 medan den utländska befolkningen förblev densamma. Det var 1 schweizisk kvinna som emigrerade från Schweiz. Samtidigt var det 2 icke-schweiziska män som emigrerade från Schweiz till ett annat land. Den totala schweiziska befolkningsförändringen 2008 (från alla källor, inklusive flyttningar över kommungränser) var en ökning med 14 och den icke-schweiziska befolkningen ökade med 5 personer. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 3,5 %.

Åldersfördelningen, från och med 2009, i Villars-Burquin är; 61 barn eller 10,8 % av befolkningen är mellan 0 och 9 år och 65 tonåringar eller 11,5 % är mellan 10 och 19. Av den vuxna befolkningen är 56 personer eller 9,9 % av befolkningen mellan 20 och 29 år. 75 personer eller 13,3 % är mellan 30 och 39, 87 personer eller 15,4 % är mellan 40 och 49 och 87 personer eller 15,4 % är mellan 50 och 59. Seniorbefolkningsfördelningen är 70 personer eller 12,4 % av befolkningen är mellan 60 år och 69 år, 35 personer eller 6,2 % är mellan 70 och 79, det finns 22 personer eller 3,9 % som är mellan 80 och 89, och det är 6 personer eller 1,1 % som är 90 år och äldre.

År 2000 fanns det 182 personer som var ensamstående och aldrig gifte sig i kommunen. Det fanns 240 gifta individer, 44 änkor eller änklingar och 38 individer som är frånskilda.

Från och med 2000 var det genomsnittliga antalet invånare per vardagsrum 0,56 vilket är ungefär lika med det kantonala genomsnittet på 0,61 per rum. I detta fall definieras ett rum som ett utrymme för en bostad på minst 4 m ² (40 sq ft) som vanliga sovrum, matsalar, vardagsrum, kök och beboeliga källare och vindar. Ungefär 62,5 % av de totala hushållen var ägda, eller med andra ord betalade inte hyra (även om de kan ha ett bolån eller ett hyresavtal ).

År 2000 fanns det 197 privata hushåll i kommunen och i genomsnitt 2,4 personer per hushåll. Det fanns 58 hushåll som endast består av en person och 14 hushåll med fem eller fler personer. Av totalt 204 hushåll som svarade på denna fråga var 28,4 % hushåll som bara bestod av en person. Av övriga hushåll finns 61 gifta par utan barn, 63 gifta par med barn Det fanns 12 ensamstående föräldrar med barn eller barn. Det fanns 3 hushåll som bestod av icke-närstående personer och 7 hushåll som bestod av någon form av institution eller annat kollektivt boende.

År 2000 fanns det 142 enfamiljshus (eller 74,7 % av totalen) av totalt 190 bebodda byggnader. Det fanns 26 flerfamiljshus (13,7 %), tillsammans med 16 flerbostadshus som mest användes för bostäder (8,4 %) och 6 andra byggnader (kommersiell eller industri) som också hade en del bostäder (3,2 %). Av småhusen byggdes 22 före 1919, medan 23 byggdes mellan 1990 och 2000. Det största antalet småhus (37) byggdes mellan 1971 och 1980. De flesta flerfamiljshusen (8) byggdes före 1919 och de näst flesta (5) byggdes mellan 1971 och 1980. Det fanns 1 flerfamiljshus byggt mellan 1996 och 2000.

År 2000 fanns det 240 lägenheter i kommunen. Den vanligaste lägenhetsstorleken var 4 rum varav 76. Det fanns 8 enkelrumslägenheter och 72 lägenheter med fem eller fler rum. Av dessa lägenheter var totalt 192 lägenheter (80,0 % av totalen) permanentbelagda, medan 39 lägenheter (16,3 %) var säsongsbundna och 9 lägenheter (3,8 %) stod tomma. Från och med 2009 var byggtakten för nya bostäder 8,8 nya enheter per 1000 invånare. Vakansgraden för kommunen, 2010, var 0,74 %.

Den historiska befolkningen anges i följande diagram:

Politik

I det federala valet 2007 var det populäraste partiet SVP som fick 30,21 % av rösterna. De tre följande mest populära partierna var SP (20,41 %), Miljöpartiet (17,08 %) och FDP (11,57 %). I det federala valet avgavs totalt 191 röster, och valdeltagandet var 51,1%.

Ekonomi

Från och med 2010 hade Villars-Burquin en arbetslöshet på 5,3 %. Från och med 2008 var det 15 personer anställda inom den primära ekonomiska sektorn och cirka 5 företag involverade i denna sektor. 30 personer var anställda inom sekundärsektorn och det fanns 3 företag inom denna sektor. 49 personer var anställda inom den tertiära sektorn , med 9 företag inom denna sektor. Det fanns 229 invånare i kommunen som var anställda i någon egenskap, varav kvinnor utgjorde 44,5 % av arbetsstyrkan.

År 2008 var det totala antalet heltidstjänster 80. Antalet jobb inom primärsektorn var 13, varav 6 inom lantbruket och 7 inom skogsbruket eller virkesproduktionen. Antalet jobb inom sekundärsektorn var 26, alla inom tillverkningsindustrin. Antalet jobb inom den tertiära sektorn var 41. Inom den tertiära sektorn; 1 var inom försäljning eller reparation av motorfordon, 3 eller 7,3 % var på hotell eller restaurang, 1 var inom informationsbranschen, 2 eller 4,9 % var försäkrings- eller finansbranschen, 1 var teknisk yrkesman eller vetenskapsman, 1 var inom utbildning och 31 eller 75,6 % var inom hälso- och sjukvården.

År 2000 var det 36 arbetare som pendlade in i kommunen och 171 arbetare som pendlade bort. Kommunen är en nettoexportör av arbetare, med cirka 4,8 arbetare som lämnar kommunen för varje som kommer in. Cirka 11,1 % av arbetsstyrkan som kommer till Villars-Burquin kommer från länder utanför Schweiz. Av den arbetande befolkningen använde 9,2 % kollektivtrafik för att ta sig till jobbet och 69,4 % använde en privat bil.

Religion

Från folkräkningen 2000 var 92 eller 18,3% romersk-katolska , medan 267 eller 53,0% tillhörde den schweiziska reformerade kyrkan . Av resten av befolkningen fanns det 1 medlem i en ortodox kyrka , och det fanns 32 individer (eller cirka 6,35 % av befolkningen) som tillhörde en annan kristen kyrka. Det fanns 5 (eller cirka 0,99% av befolkningen) som var islamiska . Det var 4 individer som var buddhister . 98 (eller cirka 19,44% av befolkningen) tillhörde ingen kyrka, är agnostiker eller ateister , och 21 individer (eller cirka 4,17% av befolkningen) svarade inte på frågan.

Utbildning

I Villars-Burquin har cirka 189 eller (37,5 %) av befolkningen slutfört icke-obligatorisk gymnasieutbildning och 75 eller (14,9 %) har avslutat ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller en Fachhochschule ). Av de 75 som avslutade gymnasieutbildning var 58,7 % schweiziska män, 28,0 % var schweiziska kvinnor, 10,7 % var icke-schweiziska män.

Under läsåret 2009/2010 fanns det totalt 65 elever i Villars-Burquins skoldistrikt. I Vauds kantonala skolsystem tillhandahålls två års icke-obligatorisk förskola av de politiska distrikten. Det politiska distriktet har under läsåret bedrivit förskoleomsorg för totalt 578 barn varav 359 barn (62,1 %) fick subventionerad förskolevård. Kantonens grundskoleprogram kräver att eleverna går i fyra år. Det gick 37 elever på det kommunala grundskoleprogrammet. Det obligatoriska gymnasieprogrammet pågår i sex år och det gick 28 elever i dessa skolor.

Från och med år 2000 fanns det 3 elever i Villars-Burquin som kom från en annan kommun, medan 77 invånare gick i skolor utanför kommunen.