Venedigkommissionen

Europeiska kommissionen för demokrati genom lag
Bildning 10 maj 1990 ; 32 år sedan ( 1990-05-10 ) (stadga)
Grundades kl Venedig , Italien
Huvudkontor
Strasbourg , Frankrike (sekretariatet) Scuola Grande di San Giovanni Evangelista , Venedig , Italien (plenum)
Plats
Område
 Europa
President
 Claire Bazy-Malaurie
Föräldraorganisation
 Europarådet
Hemsida venice .coe .int

Venedigkommissionen , officiellt European Commission for Democracy through Law, är ett rådgivande organ från Europarådet, sammansatt av oberoende experter inom konstitutionell rätt . Det skapades 1990 efter Berlinmurens fall, i en tid av akut behov av konstitutionell hjälp i Central- och Östeuropa .

Skapande

Idén att skapa en kommission för demokrati genom lag som en grupp experter på konstitutionell rätt skapades av Italiens dåvarande minister för gemenskapspolitik, Antonio Mario La Pergola . Valet av namnet baserades på teorin om La Pergola som uttryckte att hållbara demokratier endast kunde byggas inom en konstitutionell ram baserad på rättsstatsprincipen .

Det formella förslaget för inrättandet av kommissionen gjordes av den italienske utrikesministern Gianni De Michelis , som bjöd in Europarådets övriga utrikesministrar till konferensen för inrättandet av Europeiska kommissionen för demokrati genom lag som hölls på Giorgio Cini Foundation i San Giorgio Maggiore , Venedig från 31 mars till 1 april 1989. Vid detta möte återförenades utrikes- och justitieministrarna med representanter för författningsdomstolarna i Europarådets 21 länder .

Ministerkommittén, som försöker bistå länderna i Central- och Östeuropa , godkände inrättandet av kommissionen som en delöverenskommelse vid mötet i Venedig den 19–20 januari 1990. Bulgariens, Tjeckoslovakiens , Ungerns utrikes- och justitieministrar , Polen , Tyska demokratiska republiken , Rumänien , Sovjetunionen och Jugoslavien deltog också som observatörer i detta möte.

ministrar från 18 länder ( Österrike , Belgien , Cypern , Danmark , Finland , Frankrike , Grekland , Irland , Italien , Luxemburg , Malta , Norge , Portugal , San Marino , Spanien , Sverige , Schweiz och Turkiet ) Europa antog kommissionens stadga.

Medlemsstater

Huvudartikel: Medlemsstater i Venedigkommissionen
 Medlem
 Associerad medlem
 Observatör
 Särskild status eller samarbete

Från och med 18 medlemsländer gick snart alla medlemsländer i Europarådet med i Venedigkommissionen och sedan 2002 kan även icke-europeiska stater bli fullvärdiga medlemmar. Från och med den 13 juli 2014 räknar kommissionen till 60 medlemsländer – de 47 medlemsländerna i Europarådet och 13 andra länder. Vitryssland är en associerad medlem och det finns fem observatörer. Den palestinska nationella myndigheten och Sydafrika har en särskild samarbetsstatus som liknar observatörernas. EU, OSSE / ODIHR och IACL/AIDC (International Association of Constitutional Law/ Association internationale de droit constitutionnel ) deltar i kommissionens plenarsessioner.

Medlemmar

Ledamöterna är "senior akademiker, särskilt inom konstitutionell eller internationell rätt, högsta domare eller författningsdomare eller ledamöter av nationella parlament". Medlemmarna utses för fyra år, som agerar i kommissionen i sin egen egenskap, av de deltagande länderna. De nuvarande och tidigare medlemmarna inkluderar, bland andra anmärkningsvärda akademiker och domare:

Ledarskap

Jan Erik Helgesen, professor vid universitetet i Oslo, var ordförande för kommissionen i flera år, fram till 2009, och blev senare 1:e vicepresident. Från december 2009 till december 2021 innehade Gianni Buquicchio presidentskapet. Från och med 2022 har Claire Bazy-Malaurie varit president sedan december 2021.

Thomas Markert blev kommissionens generalsekreterare. Generalsekreteraren leder kommissionens sekretariat vid Europarådets högkvarter i Strasbourg . [ citat behövs ]

Huvudfokus för Venedigkommissionens arbete ligger på utkast till författningar och författningsändringar, men kommissionen täcker även parakonstitutionell lag, det vill säga lagar som ligger nära konstitutionen, såsom minoritetslagstiftning eller vallag. [ citat behövs ]

Förfrågningar om yttranden kommer från de deltagande staterna och Europarådets organ eller internationella organisationer eller organ som deltar i Venedigkommissionens arbete. De yttranden som antas av kommissionen är inte bindande utan följs oftast av medlemsstaterna. [ citat behövs ]

Områdena för kommissionens verksamhet är följande: [ citat behövs ]

Demokratiska institutioner och grundläggande rättigheter

Venedigkommissionens primära uppgift är att bistå och ge råd till enskilda länder i konstitutionella frågor för att förbättra funktionssättet hos demokratiska institutioner och skyddet av mänskliga rättigheter. Redan 1991 hjälpte kommissionen till med att skapa Rumäniens första demokratiska konstitution sedan 1947. År 2012 uttryckte Venedigkommissionen i ett inbjudet yttrande flera kritik mot kyrkorelaterade lagstiftning i Ungern.

Arbetssätt

Den arbetsmetod som kommissionen antar när den lämnar yttranden är att tillsätta en arbetsgrupp av föredragande (främst bland dess medlemmar) som ger råd till nationella myndigheter vid utarbetandet av den relevanta lagen. Efter diskussioner med nationella myndigheter och intressenter i landet utarbetar arbetsgruppen ett utkast till yttrande om huruvida lagtexten uppfyller de demokratiska normerna inom sitt område och om hur den kan förbättras utifrån gemensamma erfarenheter. Utkastet till yttrande diskuteras och antas av Venedigkommissionen under en plenarsession, vanligtvis i närvaro av representanter från det landet. Efter antagandet blir yttrandet offentligt och vidarebefordras till det begärande organet.

Icke-direktiv tillvägagångssätt

Även om dess åsikter i allmänhet återspeglas i den antagna lagstiftningen, tvingar Venedigkommissionen inte på sina lösningar, utan antar ett icke-direktivt tillvägagångssätt baserat på dialog. Av denna anledning besöker arbetsgruppen i regel det berörda landet och träffar de olika politiska aktörer som är involverade i frågan för att säkerställa en mest objektiv bild av situationen.

Konfliktlösning genom att tillhandahålla juridisk rådgivning

En politisk överenskommelse som löser en konflikt bör stödjas av en hållbar lagtext. Det kan också vara möjligt att en överenskommelse om en lagtext främjar en politisk lösning. Av denna anledning ägnar Venedigkommissionen särskild uppmärksamhet åt länder som går igenom eller har gått igenom etnopolitiska konflikter. I detta sammanhang har Venedigkommissionen, på Europeiska unionens begäran, spelat en viktig roll i att utveckla och tolka konstitutionen i Bosnien och Hercegovina , Nordmakedonien , Serbien och Montenegro samt i Kosovos . Den har också varit involverad i ansträngningarna att lösa konflikterna om statusen för Abchazien och Sydossetien i Georgien och Transnistrien i Moldavien .

Kommissionen utarbetar yttranden, initierar studier och anordnar konferenser om bland annat:

Val, folkomröstningar och politiska partier

Kommissionens arbete inom val, folkomröstningar och politiska partier styrs av rådet för demokratiska val (CDE). CDE består av representanter för Venedigkommissionen, Europarådets parlamentariska församling (PACE) och Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter . Syftet med rådet för demokratiska val är att säkerställa samarbetet på valområdet mellan Venedigkommissionen som juridiskt organ och den parlamentariska församlingen och Europarådets kongress som politiska organ med ansvar för valövervakning, för att främja de europeiska gemensamma värderingarna på detta område – principerna för det europeiska valarvet.

Kommissionen identifierar och utvecklar standarder inom valområdet genom:

  • Uppförandekoder för god praxis om val, om folkomröstningar och om politiska partier
  • Yttrande - mestadels gemensamma med OSSE/ODIHR - om vallagstiftning
  • Workshops för centrala valkommissioner (CEC) och domstolar
  • Assistansuppdrag till CEC och juridisk rådgivning till PACE
  • "Vota" databas över vallagstiftning

Konstitutionell och vanlig rättvisa

En annan gren av kommissionens verksamhet omfattar samarbete med författningsdomstolarna och motsvarande organ. Sedan den skapades har Venedigkommissionen varit medveten om att det inte är tillräckligt att bistå staterna med att anta demokratiska konstitutioner utan att dessa texter måste genomföras i verkligheten. Nyckelaktörer på detta område är författningsdomstolar och motsvarande organ som utövar konstitutionell jurisdiktion.

Samarbete med författningsdomstolar, allmänna domstolar och ombudsmän sker genom:

  • Yttrande om och för författningsdomstolar, allmänna domstolar och för ombudsmän (inklusive amicus curiae briefs och amicus ombuds yttranden)
  • Ledande konstitutionell rättspraxis – bulletin och CODICES-databas
  • Regionalt samarbete med domstolar utanför Europa
  • Världskonferensen om konstitutionell rättvisa
  • Seminarier och konferenser med författningsdomstolar
  • Venedigforum – råd och utbyte mellan författningsdomstolar
  • Gemensamma rådet för konstitutionell rättvisa (representanter för domstolar och ledamöter av kommissionen)

Transnationella studier, rapporter och seminarier

Kommissionens transnationella verksamhet gör det möjligt för den att utföra de huvudsakliga uppgifter som fastställs i dess stadga, vilka är att förbättra de demokratiska institutionernas funktion, kunskap om rättssystem och förståelse för rättskulturen i länder som arbetar med den.

Även om det mesta av kommissionens arbete är landsspecifikt, förbereder kommissionen också, på eget initiativ och på begäran av externa organ, såsom Europarådets parlamentariska församling, studier och rapporter som tar upp ämnen av allmänt intresse för medlemmen och observatörsstater. Transnationella ämnen tas också upp i Unidem-seminarierna (University for Democracy) och publiceras i Science and Technique of Democracy-samlingen.

Jämförande studier

Jämförande studier om ämnen som har att göra med demokratins funktion ger inledande översikter av lagen i olika länder. Ett sådant jämförande tillvägagångssätt gör det sedan möjligt att identifiera konstitutionella värderingar som delas i hela Europa och, i förekommande fall, eventuella svaghetsområden. Det tredje steget är harmoniseringen, där de berörda principerna, på grundval av kommissionens rekommendationer, införlivas i lagstiftningen i de länder där de ännu inte har fastställts.

UniDem (University for Democracy) seminarier

UniDem-seminarierna för ledande specialister från den politiska och akademiska världen och författningsdomstolar (eller motsvarande organ) och kommissionen i kontakt med till exempel ett specifikt universitet eller en författningsdomstol. Rapporter presenteras om särskilda länder eller specifika aspekter av de ämnen som diskuteras. Genom att tillåta utbyte mellan specialister från olika bakgrunder bidrar UniDem-seminarierna till att definiera de regler som är gemensamma för demokratiska stater där mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen respekteras.

EU-integration

I juni 2022 bad Europeiska unionen kandidatländerna Ukraina och Moldavien samt kandidatlandet Georgien att genomföra olika reformer som föreslagits av Venedigkommissionen för att gå vidare med EU-integration.

Intagna positioner

Hädelse

År 2009 fick Venedigkommissionen sällsynt nyhetsbevakning för sin åsikt att " hädning inte borde vara olagligt".

Val: gränsdragning

Huvudartikel: Gränsavgränsning § Venedigkommissionen

Som en del av sin rapport, European Commission for Democracy Through Law: Code of Good Practice in Electoral Matters, Guidelines and Explanatory Reports som antogs i oktober 2002, rekommenderade Venedigkommissionen ett antal överväganden, även vid hanteringen av frågor om gränsavgränsning .

Rapport om Polen

I december 2017, efter att den polska regeringen försökte vidta åtgärder för att omforma och kontrollera Polens högsta domstol, publicerade Venedigkommissionen en rapport som kritiserade dessa reformer. Rapporten fick Europeiska unionen att åberopa artikel 7 i sitt grundfördrag som hotar Polen med att förlora sin rösträtt i EU-institutionerna.

Lagstiftning om religionsfrihet i Montenegro

Sedan 2015 ingick Venedigkommissionen i processen för lagstiftningsreform och reglering av olika juridiska frågor relaterade till religionsfriheter och rättigheter för religiösa samfund i Montenegro . Första yttrandet från VC om det ursprungliga lagförslaget om religionsfrihet i Montenegro utfärdades i november 2015. Det följdes av en lång period av interna samråd och ytterligare överläggningar i Montenegro, vilket resulterade i skapandet av ett nytt lagförslag, som följdes av ett annat yttrande från VC, utfärdat i juni 2019, med rekommendationer om olika förbättringar och förtydliganden.

Se även

Vidare läsning

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Venice_Commission&oldid=1143412327 "