Rättssäkerhet

Rättssäkerhet är en princip i nationell och internationell rätt som säger att lagen ska ge de som lyder under den möjligheten att reglera sitt beteende.

Rättssystemet måste tillåta de som omfattas av lagen att reglera sitt beteende med säkerhet och att skydda de som omfattas av lagen från godtycklig användning av statsmakt. Rättssäkerheten representerar ett krav på att beslut ska fattas enligt lagregler, det vill säga vara lagliga. Begreppet rättssäkerhet kan vara starkt kopplat till begreppet individuell autonomi i nationell rättspraxis. I vilken grad rättssäkerhetsbegreppet införlivas i lagen varierar beroende på nationell rättspraxis. Rättssäkerheten fungerar dock ofta som den centrala principen för utvecklingen av rättsliga metoder genom vilka lag utformas, tolkas och tillämpas.

Rättssäkerhet är ett etablerat rättsbegrepp både i de civilrättsliga rättssystemen och common law rättssystemen . I den civilrättsliga traditionen definieras rättssäkerhet i termer av maximal förutsägbarhet av tjänstemäns beteende. I sedvanerättstraditionen förklaras rättssäkerheten ofta i termer av medborgarnas förmåga att organisera sina angelägenheter på ett sådant sätt att det inte bryter mot lagen. I båda rättstraditionerna betraktas rättssäkerheten som ett grundval för lagligheten av lagstiftande och administrativa åtgärder som vidtas av myndigheter.

Förhållande till rättsstaten

Rättsfilosofen Gustav Radbruch betraktade rättssäkerhet, rättvisa och målmedvetenhet som rättens tre grundpelare . Idag är rättssäkerhet internationellt erkänd som ett centralt krav för rättsstatsprincipen . Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) syftar begreppet rättsstat till "först och främst att betona nödvändigheten av att upprätta ett regelbaserat samhälle i rättssäkerhetens och förutsägbarhetens intresse." Vid G8:s utrikesministermöte i Potsdam 2007 engagerade sig G8 till rättsstatsprincipen som en kärnprincip som innebär att rättssäkerhetsprincipen respekteras.

Principen om rättssäkerhet, och som sådan rättsstatsprincipen, kräver att:

lagar och beslut ska offentliggöras
lagar och beslut måste vara bestämda och tydliga
domstolarnas beslut måste anses vara bindande
retroaktiviteten för lagar och beslut måste begränsas
legitima intressen och förväntningar måste skyddas.

Europa

De flesta europeiska nationer betraktar rättssäkerhet som en grundläggande egenskap hos rättssystemet och ett vägledande krav för rättsstatsprincipen, även om de har olika betydelser av termen. Begreppet kan spåras genom engelsk common law i det systemets erkännande av att rättssäkerhet kräver att lagar görs så att människor kan följa dem. Det är också erkänt i alla europeiska civilrättssystem.

Rättssäkerhet erkänns som en av de allmänna principerna i EU-rätten och "kräver att all lag är tillräckligt precis för att personen – om det behövs, med lämplig rådgivning – ska kunna förutse, i en grad som är rimlig med hänsyn till omständigheterna, konsekvenser som en viss handling kan medföra”. Begreppet rättssäkerhet erkänns av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna .

Allmän princip för unionsrätten

Begreppet rättssäkerhet har erkänts som en av EU-rättens allmänna principer av EG-domstolen sedan 1960-talet. Det är en viktig allmän princip för internationell rätt och offentlig rätt , som går före EU-rätten. Som en allmän princip i EU-rätten innebär det att lagen måste vara säker, genom att den är klar och precis och dess rättsliga konsekvenser förutsebara, särskilt när den tillämpas på ekonomiska förpliktelser. Antagandet av lagar som kommer att få rättslig verkan i Europeiska unionen måste ha en ordentlig rättslig grund. Lagstiftning i medlemsländer som implementerar EU-rätten ska vara formulerad så att den är klart förståelig för dem som lyder under lagen.

I EU-rätten förbjuder den allmänna rättssäkerhetsprincipen lagar i efterhand , dvs lagar bör inte träda i kraft innan de har offentliggjorts. Den allmänna principen kräver också att tillräcklig information ska offentliggöras för att parterna ska kunna veta vad lagen är och följa den. Till exempel i Opel Österrike mot rådet ansåg EG-domstolen att Europeiska rådets förordning inte trädde i kraft förrän den hade offentliggjorts. Opel hade väckt talan på grundval av att förordningen i fråga bröt mot rättssäkerhetsprincipen, eftersom den trädde i kraft innan den hade anmälts och förordningen offentliggjorts. Läran om berättigade förväntningar , som har sina rötter i principerna om rättssäkerhet och god tro , är också en central del av den allmänna rättssäkerhetsprincipen i unionsrätten .

Läran om berättigade förväntningar säger att "de som agerar i god tro på grundval av lag som den är, eller verkar vara, inte bör frustreras i sina förväntningar". Detta innebär att en EU-institution, när den väl har föranlett en part att vidta ett visst tillvägagångssätt, inte får avsäga sig sin tidigare ståndpunkt om detta skulle leda till att parten lider förlust. EU-domstolen har övervägt doktrinen om berättigade förväntningar i fall där brott mot den allmänna rättssäkerhetsprincipen påstås i ett flertal fall som rör jordbrukspolitik och Europeiska rådets förordningar, med det ledande målet Mulder mot Minister van Landbouw en Visserij .

Testet om maktmissbruk är en annan viktig del av den allmänna principen om rättssäkerhet i EU-rätten. Den hävdar att en laglig makt inte får utövas för något annat ändamål än det för vilket den tilldelades. Enligt maktmissbrukstestet är ett beslut av en EU-institution endast maktmissbruk om "det tycks, på grundval av objektiva, relevanta och konsekventa bevis, ha antagits med det exklusiva eller huvudsakliga syftet att uppnå något mål. andra än de som anges." Ett sällsynt fall där EG-domstolen har slagit fast att en EU-institution har missbrukat sina befogenheter, och därför brutit mot den allmänna principen om rättsosäkerhet, är Giuffrida mot kommissionen . Den allmänna principen om rättssäkerhet tillämpas särskilt strängt när EU-rätten ålägger privata parter ekonomiska bördor.

Förenta staterna

I USA:s lag formuleras principen om rättssäkerhet som en rättvis varning och principen om void for vagueness .

Men i fallet Calder v. Bull fastställdes att i USA gäller förbudet mot efterhandslagar endast brottmål, inte civilrätt.

Vidare läsning

Gerit Betlem, The Doctrine of Consistent Interpretation—Managing Legal Uncertainty [1] , Oxford Journal of Legal Studies 2002.
Anthony D'Amato, Legal Uncertainty [2] , California Law Review, 1983.
Uri Weiss, The Regressive Effect of Legal Uncertainty, [3] The Journal of Dispute Resolution, 2019.

Faktorer som påverkar rättssäkerheten