Tianlong

Xian rider på drakar

Tianlong ( förenklad kinesiska : 天龙 ; traditionell kinesiska : 天龍 ; pinyin : tiānlóng ; Wade–Giles : t'ien lung ; lit. "himmelsk drake") är en flygande drake i kinesisk mytologi , en stjärna i kinesisk astrologi och ett egennamn .

Ord

Termen tianlong kombinerar tian 天 "himlen" och long 龍 "drake". Eftersom tian bokstavligen betyder "himlen; himlen; himlen" eller bildligt "Himmel; Gud; gudar", kan tianlong beteckna "himmelsk drake; himmelsk drake" eller "helig drake; gudomlig drake".

Tianlong 天龍 är homofon med ett annat namn i kinesisk folklore . Tianlong 天聾 "Heavenly Deaf" (med karaktären long 聾 "döv" som kombinerar den " örradikala " 耳 och ett långt 龍 fonetiskt element) och Diya 地啞 "Earthly Dumb" är legendariska skötare till Wenchang Wang 文昌王 , skyddsguden. av litteraturen.

Betydelser

Från att ursprungligen beteckna "himmelsk drake", utvecklade Tianlong 天龍 semantiskt betydelser som buddhistiska "himmelska Nāgas" eller "Devaer och Nāgas", "tusenfoting" och "egennamn" på stjärnor, människor och platser.

Drakar

Bland kinesiska klassiska texter användes tian "himmel" och lång " drake " först tillsammans i Zhou-dynastin (1122 f.Kr. – 256 f.Kr.) skrifter, men ordet tianlong registrerades inte förrän under Han-dynastin (207 f.Kr. - 220 e.Kr.).

Den uråldriga Yijing "Boken om förändringar" exemplifierar att använda tian "himlen" och lång "drake" tillsammans. Qian 乾 "The Creative", det första hexagrammet , säger (tr. Wilhelm 1967:9), "Nio (det står för en heldragen horisontell linje som symboliserar yang. Varför nio används är oklart.) på femte plats betyder: Flygande drakar i himlen. Det främjar en att se den store mannen("九五，飞龙在天，利见大人")." "Kommentaren till beslutet" (彖傳, tr . Wilhelm 1967:371) förklarar, "Eftersom den helige mannen är tydlig med avseende på slutet och början, när det gäller det sätt på vilket vart och ett av de sex stadierna fullbordar sig på sin egen tid, stiger han på dem mot himlen som på sex drakar (大明終始，六位時成。時乘六龍以御天)." Och "Kommentaren till bilderna" ( 象傳 , tr. Wilhelm 1967:371) säger: "'Flygande drake i himlen." Detta visar den store mannen på jobbet.(飛龍在天，大人造也。)"

Den tidigaste användningen av tianlong 天龍 "himmelsk drake", enligt Hanyu Da Cidian , finns i Xinxu 新序 "Nya förord" av Liu Xiang (79–8 fvt). Den spelar in en berättelse (Yuan 2006:213) om Zigao, hertigen av Ye , som påstod sig älska drakar. Efter att han ristat och målat drakebilder i hela sitt hus kom en [ 天龍 ] himmelsk drake [eller fulong 夫龍 i vissa upplagor] på besök, men Ye blev rädd och sprang iväg.

Fangyan 方言 dictionary (12) av Yang Xiong (53 f.Kr. – 18 e.Kr. ) har en annan tidig användning av tian och long . Den definierar panlong 蟠龍 "spolad drake" som 未陞天龍 , vilket syntaktisk betyder antingen "Drakar som ännu inte stiger upp till himlen" (Visser 1913:73) eller "Himmelska drakar som ännu inte stiger upp" (Carr 1990:113).

Asterismer

Tianlong Heavenly Dragon namnger både den västerländska konstellationen Draco och en stjärna i den kinesiska konstellationen Azure Dragon .

Tianlongza 天龍座 "Heavenly Dragon Seat/Constellation" är den kinesiska översättningen av Draco (från latin "Dragon"), en konstellation nära den norra himlapolen . (1578 e.Kr.) Bencao Gangmu farmakopés inlägg för lång "drake" beskriver (Läs 1934:301) "en pärla under hakan", och Läs noterar,

Stjärnbilden Draco ser ut att vakta och omsluta den norra polen som är centrum för fixstjärnornas rörelse. De kinesiska målningarna av draken som spänner efter en mystisk "pärla" relaterar utan tvekan till detta förhållande till Nordpolstjärnan, även om andra förklaringar ges till detta. (1934:306-7)

Tianlong 天龍 "Heavenly Dragon" är den tredje stjärnan i Fangxiu 房宿 " Room (kinesisk konstellation) " och motsvarar den västerländska konstellationen Scorpius . "Rum" är den fjärde av de tjugoåtta herrgårdarna i Azure Dragon, som är en av de himmelska fyra symbolerna . Wolfram Eberhard (1968:243) noterar, "När drakstjärnan dök upp på himlen var det vanligt att göra ett offer som bönfaller om regnet", och denna drakfestival på våren äger rum den andra dagen i den andra månaden.

Tusenfoting

Bencao Gangmu- posten för wugong 蜈蚣 " tusenfoting " listar tianlong 天龍 "himmelsk drake" som ett alternativt namn. Li Shizhens kommentar granskar tidigare kinesiska kommentatorer och texter. Zhuangzi (2, tr. Mair 1994:20–21) säger: "Människor äter kött, rådjur äter gräs, [ 蝍且 ] gigantiska tusenfotingar njuter av ormar, hökar och kråkor njuter av möss." Huainanzi (17, tr. Carr 1990:111) säger, "Den [ 騰蛇 ] uppstigande ormen kan driva i dimman, men den är hotad av [ 蝍蛆 ] tusenfotingen." Erya - ordboken (15) definierar jili 蒺蔾 "taggar; sticka vinstockar; torfisk" som jieju 蝍蛆 "tusenfoting; syrsa"; som Guo Pu :s kommentar säger liknar en huang 蝗 "gräshoppa" med en stor buk, långa horn och som äter ormhjärnor. Även om jieju också kan betyda xishuai 蟋蟀 "syrsa", drar Li slutsatsen att det betyder den ormkontrollerande wugong "tusenfoting" som Fangyan- ordboken (11) också kallar maxian 馬蚿 "häst/jättetusenfoting" eller juqu 蛆蟝 . Enligt Eberhard (1968:159) var tusenfotingar ormrovdjur, och "fiendskapen mellan orm och tusenfoting förekommer i många folksagor och seder."

buddhistiska bruk

I kinesisk buddhistisk terminologi betyder tianlong antingen "himmelska Nāgas (drakgudar)" eller " Devas (himmelska gudar) och Nāgas".

För det första betyder tianlong 天龍 "himmelsk drake/nāga" som den första av fyra nāga-klasser i Mahayana -traditionen (tr. Visser 1913:21-2).

Heavenly Nāgas ( 天龍 ), som vaktar det himmelska palatset och bär det så att det inte faller.
Divine Nāgas ( 神龍 ), som gynnar mänskligheten genom att få molnen att stiga och regnet att falla.
Jordiska Nāgas ( 地龍 ) som dränerar floder (ta bort hindren) och öppna slussar (utlopp).
Nāgas som ligger gömda ( 伏藏龍 ) som vaktar skatterna i " Cakravartin " ( 轉輪王 ) och välsignar mänskligheten.

Hangzhou Tianlong 杭州天龍 "Heavenly Dragon from Hangzhou " var en Chan -buddhistisk mästare från 800-talet som upplyste Juzhi Yizhi genom att hålla upp ett finger. The Blue Cliff Record (tr. Cleary 1977:123-8) kallar denna "Chu Ti's One-Finger Ch'an" kōan .

För det andra översätter tianlong 天龍 sanskrit deva-nāga "Devaer och Nāgas", de 2 högsta kategorierna av Tianlong Babu 天龍八部 "8 typer av varelser som skyddar Dharma ". De lägre 6 kategorierna är yecha 夜叉 " Yaksha ; kannibalistiska djävlar; naturandar ", gantapo 乾闥婆 " Gandharva ; halvspökmusikmästare", axiuluo 阿修羅 " Asura ; onda och våldsamma halvgudar", jial " enguo 羿 golden" fågelliknande demoner som äter drakar", jinnaluo 緊那羅 " Kinnara ; halvmänskliga halvfåglar himmelska musikmästare", och maholuluojia 摩睺羅迦 "Mahoraga; jordiska ormandar".

Tianlong Babu 天龍八部 är också titeln på en wuxia -roman från 1963 av Jin Yong , översatt som engelska demi-gudar och halvdjävlar . Denna kinesiska titel används vidare av filmer, tv-serier och ett massivt multiplayer online-rollspel .

Riktiga namn

Tianlong är ett vanligt namn på standardkinesiska . Tianlongshan 天龍山 "Heavenly Dragon Mountain", som ligger nära Taiyuan i Shanxi , är känt för Tianlongshan Shiku-grottorna ( 天龍山石窟) . Det kommersiella namnet Tianlong "Heavenly Dragon" används av företag, hotell och gungfu- skolor.

Tenryū-ji trädgård

Japanska Tenryū 天龍 or 天竜 , ett lånord från kinesiska Tianlong , är ett jämförbart egennamn. Ett känt exempel är Tenryū-ji 天龍寺 "Heavenly Dragon Temple" i Kyoto , som är högkvarter för Tenryū-ji-grenen av Rinzai -sekten. Tenryū ortnamn inkluderar en vattenväg ( Tenryū River 天竜川 ), en stad ( Tenryū, Shizuoka 天竜市 ) och en by ( Tenryū, Nagano 天龍村 ). Ytterligare exempel inkluderar kejserliga japanska flottans namn ( den japanska kryssaren Tenryū 天龍 ) och personnamn ( Genichiro Tenryu 天龍源一郎 , en brottare).

Carr, Michael. 1990. "Chinese Dragon Names" , Linguistics of the Tibeto-Burman Area 13.2:87–189.
Cleary, Thomas och JC Cleary. 1977. The Blue Cliff Record . Shambhala.
Eberhard, Wolfram. 1968. De lokala kulturerna i södra och östra Kina . EJ Brill.
Mair, Victor H. 1990. Tao Te Ching: Den klassiska boken om integritet och vägen, av Lao Tzu; en helt ny översättning baserad på de nyligen upptäckta Ma-wang-tui-manuskripten . Bantam böcker.
Läs, Bernard E. 1934. "Chinese Materia Medica VII; Dragons and Snakes," Peking Natural History Bulletin 8.4:279–362.
Visser, Marinus Willern de. 1913. Draken i Kina och Japan . J. Müller.
Wilhelm, Richard och Cary F. Baynes . 1967. I Ching eller förändringarnas bok . Bollingen Series XIX, Princeton University Press.
Yuan, Haiwang. 2006. Den magiska lotuslyktan och andra berättelser från hankineserna . Bibliotek obegränsat.