Syrisk litteratur

Ej att förväxla med syrisk litteratur .

Sida från en syrisk översättning av Abba Isaiah's Asceticon , från ett 600-talsmanuskript i Estrangela -skrift, från klostret St Catherine , Mt Sinai (Schøyen Collection MS 574)

Syrisk litteratur är litteratur på det syriska språket . Det är en tradition som går tillbaka till senantiken . Det är starkt förknippat med syrisk kristendom .

Terminologi

I moderna syriska studier , och även inom det bredare fältet av arameiska studier , används termen syrisk litteratur oftast som en förkortad beteckning för klassisk syrisk litteratur, det vill säga skrivet på klassiskt syriskt språk , ett gammalt litterärt och liturgiskt språk inom den syriska kristendomen . Det används ibland också som en beteckning för modern syrisk litteratur eller nysyrisk litteratur, skriven på moderna syriska ( östliga nyarameiska) språk. I vidare mening används termen ofta som beteckning för både klassisk syrisk och modern syrisk litteratur, men dess historiska räckvidd är ännu bredare, eftersom syriska/syriska etiketter ursprungligen användes av gamla greker som beteckningar för arameiska språket i allmänhet, inklusive litteratur skriven på alla varianter av det språket. En sådan mångfald av betydelser, både i antika litterära texter och i moderna vetenskapliga verk, förstärks ytterligare av den konventionella vetenskapliga uteslutningen av västarameiskt arv från den syriska korpusen, en praxis som står i motsättning inte bara till termens historiska omfattning, utan också med välbestyrkta självbeteckningar av infödda syrisktalande samhällen. Eftersom termen syrisk litteratur fortsätter att användas på olika sätt bland forskare, är dess betydelser fortfarande beroende av sammanhanget för varje särskild användning.

Klassisk syrisk litteratur

Ephrem den syrier i en rysk illustration av manuskript från 1500-talet

Tidiga syriska texter dateras till det 2: a århundradet, särskilt de gamla versionerna av Syriac Bible och Diatesseron Evangeliets harmoni. Huvuddelen av den syriska litterära produktionen dateras till mellan 300- och 700-talen. Syrisk läskunnighet överlevde in på 900-talet, men syriska kristna författare under denna period skriver alltmer på arabiska .

"Klassiskt syriskt språk" är termen för det litterära språket som utvecklades av 300-talet. Språket under de första tre århundradena av den kristna eran är också känt som "gammalt syriskt" (men ibland inordnat under "Klassisk syrisk").

Den tidigaste kristna litteraturen på syrianska var biblisk översättning, Peshitta och Diatessaron . Bardaisan var en viktig icke-kristen (gnostisk) författare från 200-talet, men de flesta av hans verk är förlorade och bara kända från senare referenser. Ett viktigt vittnesbörd om tidig syrisk är brevet från Mara bar Serapion , möjligen skrivet i slutet av 1:a århundradet (men finns kvar i en kopia från 600- eller 700-talet).

300-talet anses vara den syriska litteraturens guldålder . De två jättarna från denna period är Aphrahat , som skriver predikningar för kyrkan i det persiska riket , och Ephrem den syrier , som skriver psalmer , poesi och prosa för kyrkan precis inom det romerska riket . De kommande två århundradena, som på många sätt är en fortsättning på guldåldern, ser viktiga syriska poeter och teologer: Jakob av Serugh , Narsai , Philoxenus av Mabbog , Babai den store , Isak av Nineve och Jakob av Edessa .

Det gjordes betydande ansträngningar för att översätta grekiska texter till syriska. Ett antal verk som ursprungligen skrivits på grekiska finns kvar endast i syrisk översättning. Bland dessa finns flera verk av Severus av Antiokia (d. 538), översatta av Paulus av Edessa (fl. 624). A Life of Severus skrevs av Athanasius I Gammolo (d. 635). National Library of Russia, Codex Syriac 1 är ett manuskript av en syrisk version av Eusebian Ecclesiastical History daterad till 462 e.Kr.

Efter de islamiska erövringarna i mitten av 700-talet saktades och upphörde processen för hellenisering av syriska , som var framträdande under 600- och 600-talen. Syrien gick in i en silverålder från omkring 800-talet. Verken från denna period var mer encyklopediska och skolastiska och inkluderar de bibliska kommentatorerna Ishodad av Merv och Dionysius bar Salibi . Den syriska litteraturens silverålder kröner den trettonde århundradet polymath Bar-Hebraeus .

Mongolernas omvandling till islam började en period av reträtt och svårigheter för den syriska kristendomen och dess anhängare. Det har emellertid funnits en kontinuerlig ström av syrisk litteratur i Övre Mesopotamien och Levanten från 1300-talet fram till idag.

Modern syrisk litteratur

Framväxten av nyarameiska (moderna syriska) är konventionellt daterad till den sena medeltiden, men det finns ett antal författare som fortsatte att producera litterära verk på klassisk syrisk fram till den tidigmoderna perioden , och litterära syrianska ( ܟܬܒܝܐ Kṯāyḇānā fortsätter att vara i bruk bland medlemmar i den syrisk-ortodoxa kyrkan .

Modern syrisk litteratur inkluderar verk på olika vardagliga östarameiska nyarameiska språk som fortfarande talas av assyriska kristna. Denna nysyriska litteratur bär på en dubbel tradition: den fortsätter traditionerna från den förflutna syriska litteraturen, och den innehåller en konvergerande ström av det mindre homogena talade språket. Den första sådan blomstrande av nysyriska var 1600-talslitteraturen från School of Alqosh , i norra Irak . Denna litteratur ledde till upprättandet av assyrisk nyarameiska och så kallad kaldeisk nyarameiska som skrivna litterära språk. På 1800-talet etablerades tryckpressar i Urmia , i norra Iran . Detta ledde till upprättandet av den "allmänna urmiska" dialekten av assyrisk nyarameiska som standard i mycket nysyrisk assyrisk litteratur. Den jämförande lättheten hos moderna publiceringsmetoder har uppmuntrat andra vardagliga nyarameiska språk, som Turoyo och Senaya , att börja producera litteratur.

Lista över syriska författare

• Mara bar Serapion (författare till ett tidigt (1:a århundradet?) syriskt brev bevarat i en 600- eller 700-tals ms.)
• Bardaisan (2:a århundradet)
• Afrahat 270-345
• Ephrem den syrier (d. 373).
• Isak av Antiokia (500-talet)
• Narsai (500-talet)
• Stephen Bar Sudhaile (sent 5:e talet)
• Jakob av Serugh (d. 521)
• Philoxenus av Mabbug (d. 523)
• Paulus av Edessa (fl. 624), översättare av (grekiska) verk av Severus av Antiochia (d. 538)
• Sergius av Reshaina (d. 536)
• Johannes av Efesos (d. 588)
• Peter III av Raqqa (d. 591)
• Babai den store (d. 628)
• Athanasius I Gammolo (d. 635)
• Marutha av Tikrit (d. 649)
• Sahdona (dc 650)
• John bar Penkaye (sent 7:e talet)
• Isak av Nineve (d. 700)
• Jakob av Edessa (d. 708)
• Theodore Bar Konai (800-talet)
• Johannes av Dalyatha (dc 780)
• Theodore Abu Qurrah (d. 823)
• Antonius av Tagrit (800-talet)
• Theodosius Romanus (900-talet)
• Thomas av Marga (800-talet)
• Jacob Bar-Salibi (1100-talet)
• Bar Hebraeus (1200-talet)
• Giwargis Warda (1200-talet)
• Abdisho bar Berika (d. 1318)

Se även

• syriska språket
• syriska alfabetet
• syrisk kristendom
• Syrianska studier
• arameiska studier
• Bibelöversättningar till arameiska
• Bibelöversättningar till syriska
• Villkor för syriska kristna

Källor

•   Barsoum, Ignatius Aphram (2000). Historien om syrisk litteratur och vetenskap . Pueblo, CO: Passeggiata Press. ISBN 9781578891030 .
•   Baumstark, Anton (1922). Geschichte der syrischen Literatur, mit Ausschluss der christlich-palästinensischen Texte . Bonn: A. Marcus och E. Weber Verlag. ISBN 9783110821253 .
•   Bettiolo, Paolo (2006). "Syrisk litteratur" . Patrologi V: De östliga fäderna från rådet i Chalcedon (451) till Johannes av Damaskus (†750) . Cambridge: Cambridge University Press. s. 407–490. ISBN 9780227679791 .
• Brock, Sebastian P. (1980). "Syriac Historical Writing: En undersökning av de viktigaste källorna" (PDF) . Journal of the Iraq Academy: Syriac Corporation . 5 (1979-1980): 1-30, (326-297).
• Brock, Sebastian P. (1989). "Tre tusen år av arameisk litteratur" . ARAM-tidning . 1 (1): 11–23.
•   Brock, Sebastian P. (1992). Studier i syrisk kristendom: historia, litteratur och teologi . Aldershot: Variorum. ISBN 9780860783053 .
• Brock, Sebastian P. (1996). Syriac Studies: A Classified Bibliography, 1960-1990 . Kaslik: Parole de l'Orient.
• Brock, Sebastian P. (1997). En kort översikt över syrisk litteratur . Kottayam: St. Ephrem Ecumenical Research Institute.
•   Brock, Sebastian P. (2004a). "Den tidigaste syriska litteraturen" . The Cambridge History of Early Christian Literature . Cambridge: Cambridge University Press. s. 161–172. ISBN 9780521460835 .
•   Brock, Sebastian P. (2004b). "Ephrem och den syriska traditionen" . The Cambridge History of Early Christian Literature . Cambridge: Cambridge University Press. s. 362–372. ISBN 9780521460835 .
•   Brock, Sebastian P. (2006a). Fire from Heaven: Studies in Syriac Theology and Liturgy . Aldershot: Ashgate. ISBN 9780754659082 .
• Brock, Sebastian P. (2006b). "Syriac Literature: A Crossroads of Cultures" (PDF) . Parole de l'Orient . 31 : 17–35.
• Brock, Sebastian P. (2011). "Melkitlitteratur på syriska" . Gorgias Encyclopedic Dictionary of the Syriac Heritage . Piscataway, NJ: Gorgias Press. s. 285–286.
• Brock, Sebastian P. (2015a). "Det syriska språket och dess plats inom arameiska" (PDF) . Hekamtho: Syrian Orthodox Theological Journal . 1 (1): 7–19.
• Brock, Sebastian P. (2015b). "Att kartlägga helleniseringen av en litterär kultur: fallet med syrisk" . Den islamiska världens intellektuella historia . 3 (1–2): 98–124. doi : 10.1163/2212943X-00301005 .
•   Brock, Sebastian P. (2017). "Skrivlig tradition och överföring av syrisk litteratur under sen antiken och tidig islam" . Scribal Practices och social konstruktion av kunskap i antiken . Leuven: Peeters Publishers. s. 61–68. ISBN 9789042933149 .
• Butts, Aaron M. (2011). "Syriska språket" . Gorgias Encyclopedic Dictionary of the Syriac Heritage . Piscataway, NJ: Gorgias Press. s. 390–391.
• Butts, Aaron M. (2019). "Det klassiska syriska språket" . Den syriska världen . London: Routledge. s. 222–242.
• Debié, Muriel (2000). "Anteckningsföring och krönikaskrivning i Antiokia och Edessa" . ARAM-tidning . 12 (1–2): 409–417. doi : 10.2143/ARAM.12.0.504478 .
• Debié, Muriel (2009). "Syrisk historiografi och identitetsbildning" . Kyrkohistoria och religiös kultur . 89 (1–3): 93–114. doi : 10.1163/187124109X408014 .
•   Debié, Muriel (2010). "Att skriva historia som historier: Den biografiska dimensionen av östsyrisk historiografi" . Att skriva sanna berättelser: Historiker och hagiografer i den sena antika och medeltida Mellanöstern . Turnhout: Brepols. s. 43–75. ISBN 9782503527864 .
• Debié, Muriel (2010). "Les apocryphes et l'histoire en syriaque" . Sur les pas des Araméens chrétiens: Mélanges offerts à Alain Desreumaux . Paris: Geuthner. s. 63–76.
•   Debié, Muriel; Taylor, David GK (2012). "Syrisk och syro-arabisk historisk skrift, c. 500-c. 1400" . The Oxford History of Historical Writing . Vol. 2. Oxford: Oxford University Press. s. 155–179. ISBN 9780199236428 .
• Debié, Muriel (2015). "Theophanes' orientaliska källa: Vad kan vi lära oss av syrisk historiografi?" . Travaux et Mémoires . 19 : 365–382.
• Duval, Rubens (1907) [1899]. La Littérature Syriaque (3:e upplagan). Paris: Lecoffre.
•   Duval, Rubens (2013) [1907]. Syriac Literature: En engelsk översättning av La Littérature Syriaque . Piscataway, NJ: Gorgias Press. ISBN 9781611439625 .
• Ebied, Rifaat (1972). "Några syriska manuskript från samlingen av Sir EA Wallis Budge" . Symposium Syriacum, 1972 . Roma: Pontificium Institutum Orientalium Studiorum. s. 509–539.
• Harrak, Amir (2003). "Patriarkala begravningsinskrifter i klostret Rabban Hormizd: typer, litterärt ursprung och syfte" ( PDF) . Hugoye: Journal of Syriac Studies . 6 (2): 235–264.
• Harrak, Amir (2011). "Krönikor, syrisk" . Gorgias Encyclopedic Dictionary of the Syriac Heritage . Piscataway, NJ: Gorgias Press. s. 98–99.
•   Heal, Kristian S. (2015). "Fem sorters omskrivning: tillägnande, inflytande och manuskripthistoria av tidig syrisk litteratur" . Journal of the Canadian Society for Syriac Studies . 15 : 51–65. doi : 10.31826/9781463236915-006 . ISBN 9781463236915 .
•   Healey, John F. (2012). "Syrisk" . De semitiska språken: en internationell handbok . Berlin-Boston: Walter de Gruyter. s. 637–652. ISBN 9783110251586 .
•   Kannengiesser, Charles (2004). "Syrisk kristen litteratur" . Handbook of Patristic Exegesis: The Bible in Ancient Christianity . Vol. 2. Leiden-Boston: Brill. s. 1377–1446. ISBN 9789004137349 .
• Macomber, William F. (1969). "En begravning Madraša om mordet på Mar Hnanišo" . Mémorial Mgr Gabriel Khouri-Sarkis (1898-1968) . Louvain: Imprimerie orientaliste. s. 263–273.
• McCollum, Adam C. (2015). "Grekisk litteratur i det kristna östern: översättningar till syrianska, georgiska och armeniska" . Den islamiska världens intellektuella historia . 3 (1–2): 15–65. doi : 10.1163/2212943X-00301003 .
•   Meyendorff, John (1989). Imperialistisk enhet och kristna splittringar: Kyrkan 450–680 e.Kr. Kyrkan i historien. Vol. 2. Crestwood, NY: St. Vladimir's Seminary Press. ISBN 9780881410563 .
•   Millar, Fergus (2006). Rom, den grekiska världen och östern: den grekiska världen, judarna och öst . Vol. 3. Chapel Hill: University of North Carolina Press. ISBN 9780807876657 .
•   Minov, Sergey (2020). Minne och identitet i den syriska skattgrottan: Omskrivning av Bibeln i Sasanian Iran . Leiden-Boston: Brill. ISBN 9789004445512 .
• Moss, Cyril (1962). Katalog över syriska tryckta böcker och relaterad litteratur i British Museum . London: Trustees of the British Museum.
•   Murre van den Berg, Heleen (1999). Från ett talat till ett skriftligt språk: Introduktionen och utvecklingen av litterär Urmia-arameiska under 1800-talet . Leiden: Nederlands Instituut voor het Nabije Oosten. ISBN 9789062589814 .
•   Murre van den Berg, Heleen (2006). "En neo-arameisk evangelisk översättning av Alqosh av Israel" . Loquentes linguis: Lingvistiska och orientaliska studier till Fabrizio A. Pennacchiettis ära . Wiesbaden: Otto Harrassowitz Verlag. s. 523–533. ISBN 9783447054843 .
•   Possekel, Ute (2019). "Uppkomsten av syrisk litteratur till 400 e.Kr." . Den syriska världen . London: Routledge. s. 309–326. ISBN 9781138899018 .
• Reinink, Gerrit J. (1993). "Början av syrisk apologetisk litteratur som svar på islam" . Oriens Christianus . 77 : 165–187.
•   Rompay, Lucas van (2000). "Förr och nutida uppfattningar om syrisk litterär tradition" (PDF) . Hugoye: Journal of Syriac Studies . 3 (1): 71–103. doi : 10.31826/hug-2010-030105 . S2CID 212688244 .
•   Saint-Laurent, Jeanne-Nicole (2019). "Syrisk hagiografisk litteratur" . Den syriska världen . London: Routledge. s. 339–354. ISBN 9781138899018 .
• Taylor, David GK (2011). "Syrisk lexikografi" . Gorgias Encyclopedic Dictionary of the Syriac Heritage . Piscataway, NJ: Gorgias Press. s. 391–393.
•   Weltecke, Dorothea; Younansardaroud, Helen (2019). "Renässansen av syrisk litteratur under de tolfte–trettonde århundradena" . Den syriska världen . London: Routledge. s. 698–717. ISBN 9781138899018 .
• Witakowski, Witold (1986). "Chronicles of Edessa" . Orientalia Suecana . 33-35 (1984-1986): 487-498.
• Witakowski, Witold (2000). "Eusebius krönika: dess typ och fortsättning i syrisk historiografi" . ARAM-tidning . 12 (1–2): 419–437. doi : 10.2143/ARAM.12.0.504479 .
• Witakowski, Witold (2007). "Syriska historiografiska källor" . Bysantiner och korsfarare i icke-grekiska källor, 1025-1204 . Oxford: Oxford University Press. s. 253–282.
• Witakowski, Witold (2011). "Historiografi, syrisk" . Gorgias Encyclopedic Dictionary of the Syriac Heritage . Piscataway, NJ: Gorgias Press. s. 199–203.
•   Wood, Philip (2019). "Historiografi i den syrisktalande världen, 300–1000" . Den syriska världen . London: Routledge. s. 405–421. ISBN 9781138899018 .
• Wright, William (1894). En kort historia om syrisk litteratur . London: Adam och Charles Black.

externa länkar

• HUGOYE: Journal of Syriac Studies Arkiverad 2015-05-16 på Wayback Machine
• Syrisk litteratur
• Beth Mardutho: The Syriac Computing Institute
• Herbermann, Charles, red. (1913). "Syrisk språk och litteratur" . Katolsk uppslagsverk . New York: Robert Appleton Company.