Sakya Trizin
Sakya Trizin ( tibetanska : ས་སྐྱ་ཁྲི་འཛིན།, Wylie : sa skya khri 'dzin "Sakya-tronhållaren") är den traditionella titeln på chefen för den tibetanska Sakya - skolan i Tibet .
Sakya-skolan grundades år 1073 e.Kr., när Khön Könchog Gyalpo ( tibetanska : འཁོན་དཀོན་མཆོག་ རྒྱལ་ པལ་པ : ', d'rcho: ' , d' rho ; 1034–1102), en medlem av Tibets adliga Khön-familj, etablerade en kloster i regionen Sakya , Tibet , som blev Sakya-ordens högkvarter. Sedan dess har dess ledarskap härstammat inom familjen Khön.
Den 41:a Sakya Trizin, vars regeringstid sträckte sig över mer än femtio år, var den längsta regerande Sakya Trizin. Den nuvarande Sakya Trizin är Gyana Vajra Rinpoche, officiellt känd som Kyabgon Gongma Trizin Rinpoche, den 43:e Sakya Trizin Gyana Vajra Rinpoche.
Khöns ursprung
Lharig , den gudomliga generationen
- Enligt legenden härstammade Ciring från Rupadhatu (Realm of Clear Light) till jorden.
- Cirking
- Yuse
- Juring
- Masang Cije
- Togsa Pawo Tag
- Tagpo Ochen
- Yapang Kye
Khön-familjen , den kungliga generationen Eftersom tidigare generationer underkuvade rakshasas (demoner) blev familjen Erövrarfamiljen ( Wylie : khon gyi dung , förkortad till Khön ) och därför en kunglig familj.
- Khön Bar Kye
- Khön Jekundag, minister för Trisong Detsen , elev i Padmasambhava
- Khön Lu'i Wangpo Srungwa
- Khön Dorje Rinchen
- Khön Sherab Yontan
- Khön Yontan Jungne
- Khön Tsugtor Sherab
- Khön Gekyab
- Khön Getong
- Khön Balpo
- Khön Shakya Lodro
- Sherab Tsultrim
Sakya Trizin härstamning
Sakya härstamning , generationer som buddhistiska lärare.
- Khon Konchog Gyalpo grundade klostret i Sakya 1073, och därför döptes släkten om till Sakya .
namn | Biografiska data | Anställningstid | Tibetanskt namn | |
---|---|---|---|---|
1. | Khon Konchog Gyalpo | 1034–1102 | 1073–1102 | tibetanska : འཁོན་དཀོན་མཆོག་རྒྱལ་པོ། , Wylie : khon dkon mchog rgyal po |
2. | Rinchen Drag | 1040–1111 | 1103–1110 | tibetanska : བ་རི་ལོ་ཙ་བ་རིན་ཆེན་གྲགས། , Wylie : ba ri lo tsa ba rin chen grags |
3. | Sachen Kunga Nyingpo | 1092–1158 | 1111–1158 | tibetanska : ས་ཆེན་ཀུན་དགའ་སྙིང་པོ། , Wylie : sa chen kun dga' snying po |
4. | Sonam Tsemo | 1142–1182 | 1159–1171 | tibetanska : བསོད་ནམས་རྩེ་མོ། , Wylie : bsod nams rtse mo |
5. | Dragpa Gyaltsen | 1147–1216 | 1172–1215 | tibetanska : རྗེ་བཙུན་རིན་པོ་ཆེ། , Wylie : Grags pa rgyal mtshan |
6. | Sakya Pandita | 1182–1251 | 1216–1243 | tibetanska : ས་སྐྱ་པཎྜི་ཏ་ཀུན་དགའ་རྒྱལ་མཚན། , Wylie : sa skya pandi ta kun dga' rgyal mtshan |
6a. | regent av Sakya Pandita | 1243–1264 | tibetanska : ས་སྐྱ་པཎྜི་ཏ་ཀུན་དགའ་རྒྱལ་མཚན། , Wylie : sa skya pandi ta kun dga' rgyal mtshan | |
7. | Drogön Chögyal Phagpa | 1235–1280 |
1265–1266 1276–1280 |
tibetanska : ཆོས་རྒྱལ་འཕགས་པ་བློ་གྲོས་རྒྱལ་ྒྱལ་ , Wylie : chos rgyal 'phags pa blo gros rgyal mtshan |
8. | Rinchen Gyaltsen | 1238–1279 | 1267–1275 | tibetanska : རིན་ཆེན་རྒྱལ་མཚན། , Wylie : rin chen rgyal mtshan |
7a. | Drogön Chögyal Phagpa 2:a regeringstid | 1276–1280 | tibetanska : ཆོས་རྒྱལ་འཕགས་པ་བློ་གྲོས་རྒྱལ་ྒྱལ་ , Wylie : chos rgyal 'phags pa blo gros rgyal mtshan | |
9. | Dharmapala Rakshita | 1268–1287 | 1281–1287 | tibetanska : དྷརྨ་པཱ་ལ་རཀཥི་ཏ། , Wylie : d+harma pA la rakaShi ta |
10. | Jamyang Rinchen Gyaltsen | 1258–1306 | 1288–1297 | tibetanska : ཤར་པ་འཇམ་དབྱངས་རིན་ཆེན་རྒྱལ་མཚ་མཚ , Wylie : shar pa 'jam dbyangs rin chen rgyal mtshan |
11. | Sangpo Pal | 1262–1324 | 1298–1324 | tibetanska : བཟང་པོ་དཔལ། , Wylie : bzang po dpal |
12. | Namkha Legpa Gyaltsen | 1305–1343 | ca. 1324–1342 | tibetanska : ནམ་མཁའ་ལེགས་པའི་རྒྱལ་མཚན། , Wylie : nam mkha' ben pa'i rgyal mtshan |
13. | Jamyang Donyö Gyaltsen | 1310–1344 | ca. 1342-1344 | tibetanska : འཇམ་དབྱངས་དོན་ཡོད་རྒྱལ་མཚན། , Wylie : ' jam dbyangs don yod rgyal mtshan |
14. | Lama Dampa Sönam Gyaltsen | 1312–1375 | 1344–1347 | tibetanska : བླ་མ་དམ་པ་བསོད་ནམས་རྒྱལ་མཚན། , Wylie : bla ma dam pa bsod nams rgyal mtshan |
15. | Tawen Lodrö Gyaltsen | 1332–1364 | 1347–1364 | tibetanska : ཏ་དབེན་བློ་གྲོས་རྒྱལ་མཚན། , Wylie : ta dben blo gros rgyal mtshan |
16. | Tawen Kunga Rinchen | 1339–1399 | ca. 1364-1399 | tibetanska : ཏ་དབེན་ཀུན་དགའ་རིན་ཆེན། , Wylie : ta dben kun dga' rin chen |
17. | Lopön Chenpo Gushri Lodrö Gyaltsen | 1366–1420 | 1399–1420 | Wylie : slob dpon chen po gu shri blo gros rgyal mtshan |
18. | Jamyang Namkha Gyaltsen | 1398–1472 | 1421–1441 | Wylie : ' jam dbyangs nam mkha' rgyal mtshan |
19. | Kunga Wangchuk | 1418–1462 | 1442–1462 | Wylie : kun dga' dbang phyug |
20. | Gyagar Sherab Gyaltsen | 1436–1494 | 1463–1472 | Wylie : rgya gar ba shes rab rgyal mtshan |
21. | Dagchen Lodrö Gyaltsen | 1444–1495 | 1473–1495 | Wylie : bdag chen blo gros rgyal mtshan |
22. | Kunga Sönam | 1485–1533 | 1496–1533 | Wylie : sa skya lo tsa ba kun dga' bsod nams |
23. | Ngagchang Kunga Rinchen | 1517–1584 | 1534–1584 | Wylie : sngags 'chang kun 'dga rin chen |
24. | Jamyang Sönam Sangpo | 1519–1621 | 1584–1589 | Wylie : ' jam dbyangs bsod nams bzang po |
25. | Dragpa Lodrö | 1563–1617 | 1589–1617 | Wylie : Grags pa blo gros |
26. | Ngawang Kunga Wangyal | 1592–1620 | 1618–1620 | Wylie : ngag dbang kun dga' dbang rgyal |
27. | Ngawang Kunga Sönam | 1597–1659 | 1620–1659 | Wylie : ngag dbang kun dga' bsod nams |
28. | Ngawang Sönam Wangchuk | 1638–1685 | 1659–1685 | Wylie : ngag dbang bsod nams dbang phyug |
29. | Ngawang Kunga Tashi | 1656–1711 | 1685–1711 | Wylie : ngag dbang kun dga' bkra shis |
30. | Sönam Rinchen | 1705–1741 | 1711–1741 | Wylie : bsod nams rin chen |
31. | Kunga Lodrö | 1729–1783 | 1741–1783 | Wylie : kun dga' blo gros |
32. | Wangdu Nyingpo | 1763–1809 | 1783–1806 | Wylie : dbang sdud snying po |
33. | Pema Dudul Wangchuk | 1792–1853 | 1806–1843 | Wylie : pad ma bdud 'dul dbang phyug |
34. | Dorje Rinchen | 1819–1867 | 1843–1845 | Wylie : rdo rje rin chen |
35. | Tashi Rinchen | 1824–1865 | 1846–1865 | Wylie : bkra shis rin chen |
36. | Kunga Sönam | 1842–1882 | 1866–1882 | Wylie : kun dga' bsod nams |
37. | Kunga Nyingpo | 1850–1899 | 1883–1899 | Wylie : kun dga' snying po |
38. | Dzamling Chegu Wangdu | 1855–1919 | 1901–1915 | Wylie : ' dzam gling che rgu dbang 'dud |
39. | Dragshul Trinle Rinchen | 1871–1936 | 1915–1936 | tibetanska : དྲག་ཤུལ་འཕྲིན་ལས་རིན་ཆེན། , Wylie : drag shul 'phrin las rin chen , ZYPY : Chagxü Chinlä Rinqên |
40. | Ngawang Thutob Wangdrag | 1900–1950 | 1937–1950 | Tibetanska : ངག་དབང་མཐུ་སྟོབས་དབང་དྲག , Wylie : ngag dbang mthu drag stobs db |
41. | Ngawang Kunga Tegchen Palbar *se Sakya Trizin Ngawang Kunga | * 1945 | 1951–2017 | tibetanska : ངག་དབང་ཀུན་དགའ་ཐེག་ཆེན་དཔལ་འའཋར ས་བསམ་འཕེལ་དབང་གྱི་རྒྱལ་པོ། , Wylie : ngag dbang kun dga' theg chen dpal 'bar trin lé sam pel wang gyi gyel po |
42. | Ratna Vajra Rinpoche | * 1974 | 2017–2022 | tibetanska : ངག་དབང་ཀུན་དགའ་བློ་གྲོས་དབང་ོཆྂ ེན་འཇིགས་མེད་འཕྲིན་ལས། , Wylie : nNgag dBang Kun dGa' Blo Gros Rin Chen 'Jigs Med 'Phrin Las |
43. | Gyana Vajra Rinpoche | 1979 | 2022 – nutid | tibetanska : ཀུན་དགའ་རིན་ཆེན་མཁྱེན་བརྩེ་ོྋྡེ་ོྋྡོ , Wylie : Kun dGa' Rin Chen mKhyen brTse rDo rJe |
Nytt successionssystem
Den 11 december 2014 tillkännagavs ett nytt tronföljdssystem under den 23:e Great Sakya Mönlam bönefestivalen på en resolution som antogs av Dolma Phodrang och Phuntsok Phodrang, där medlemmar från båda Phodrang kommer att tjäna rollen som Sakya Trizin om ett treårigt mandatperiod, beroende på deras tjänstgöringstid och kvalifikationer.
Ratna Vajra Rinpoche tronades den 9 mars 2017 som den 42:a Sakya Trizin, den första som tronade under det nya systemet. På grund av covid-pandemin tronades den 43:e Sakya Trizin Gyana Vajra Rinpoche den 16 mars 2022, fem år efter tronen av den 42:a Sakya Trizin. Han är den nuvarande troninnehavaren av Sakya-skolan
Fotnoter
- Penny-Dimri, Sandra. (1995). "Hans helighet Sakya Trizin Ngawang Kungas härstamning." Tibet Journal . Vol. XX, nr 4 vintern 1995, s. 64–92. ISSN 0970-5368 .
- Trizin, Sakya. Avsked från de fyra bilagorna . Shang Shung Publications, 1999.
externa länkar
- Sakya Dolma Phodrangs officiella hemsida
- Sakya Trizins ungerska webbplats inklusive lite information om Jetsun Kushok Chimey Luding, se sista avsnittet
- http://www.glorioussakya.org/history/hhst/
- https://treasuryoflives.org/en/institution/Sakya-Monastery#Abbots