Sächsische Maschinenfabrik

Sächsische Maschinenfabrik , tidigare Richard Hartmann lokomotivverk (cirka 1905)

Sächsische Maschinenfabrik i Chemnitz var ett av de viktigaste ingenjörsföretagen i Sachsen under andra hälften av 1800-talet och de två första decennierna av 1900-talet. Inklusive dess olika föregångare, funnits företaget från 1837 till dess likvidation 1930, och enskilda grenar av företaget som tagits över av andra fortsatte att verka fram till 1990. Företaget är nära förknippat med namnet på dess grundare och mångårig chef, Richard Hartmann , vars namn ingick i den nya firmatiteln 1898: Sächsische Maschinenfabrik vormals Richard Hartmann ('Saxon Engineering Factory, tidigare Richard Hartmann').

De viktigaste produkterna

Richard Hartmann (1809-1878)

Huvudsyftet med verksamheten var utveckling, design och produktion av:

Inte mindre än 4 699 lok byggdes av företaget mellan 1848 och 1929. Majoriteten levererades till Royal Saxon State Railways ( Königlich Sächsische Staatseisenbahnen ), men kunder till hennes lok fanns över hela världen. Lika imponerande är listan över spinn- och textilmaskiner som produceras av Hartmanns företag. Under många decennier har dessa maskiner från fabriken i Chemnitz och dess andra dotterbolag satt standarden för tysk ingenjörstradition.

Företagshistoria

Grundande och tillväxt till ett stort företag

Affisch för ingenjörsverket (1861)
Utsikt över produktionshallen (1868)

1837 grundade August Götze och Richard Hartmann företaget Götze & Hartmann, som tillverkade ett mycket brett sortiment av maskiner. Hartmann, som hade skaffat sig erfarenhet från många företag, insåg mycket snabbt betydelsen av många tekniska innovationer. Redan 1839 utvecklade verksamheten det tekniska konceptet med en kardad garnhastighetsram som utvecklades till en säljbar produkt och såldes framgångsrikt. Men den viktigaste verksamheten var under en tid reparation och design av individuella tekniska lösningar (motsvarande dagens koncept med specialmaskiner). År 1842 var omkring 200 anställda sysselsatta i verksamheten. Under åren fram till 1845 genomgick företaget åtskilliga expansioner och omlokaliseringar inom Chemnitz-området.

Från 1848 byggdes ånglok av företaget som nu domineras av Hartmann, men denna gren av verksamheten tog inte fart förrän ett decennium senare. Till att börja med var deras största kund, Royal Saxon State Railways, tvungna att övertygas om kvaliteten på sina produkter genom leverans av mycket små partier av motorer.

Från 1855 tillverkade Sächsische Maschinenfabrik även turbiner och kvarnutrustning, så att 1857 hade arbetsstyrkan vuxit till cirka 1 500 anställda. I mitten av 1860-talet nådde produktionen av ånglok en mycket hög nivå; 1868 byggdes en ny produktionshall där upp till 36 lok kunde monteras samtidigt.

Övergång till publikt aktiebolag

Transport av ett nytt lok till Chemnitz centralstation

1870 blev verksamheten Sächsische Maschinenfabrik AG . Richard Hartmann tog över ordförandeskapet i styrelsen, en post han innehade fram till sin död 1878. Richard Hartmanns söner fick viktiga roller inom verksamheten.

1878 lämnade det 1000:e loket Sächsischen Maschinenfabriks produktionslinje, många affärsexpansioner följde under denna period för att möta den stadigt växande efterfrågan från hela världen. 1896 påbörjades byggandet av ett nytt högkvarter i Chemnitz, samma år grundades ett dotterbolag i Luhansk (även känt som Lugansk ) av en av Richard Hartmanns söner, Gustav Hartmann, som idag finns som Lokomotivfabrik Luhansk .

1898, i samband med omstruktureringen, döptes verksamheten om till Sächsische Maschinenfabrik vormals Richard Hartmann Aktiengesellschaft .

I början av 1900-talet hade verksamheten också byggt upp en stark rustningsgren och tillverkade bland annat vapen, artilleriutrustning och ammunition. Vid den tiden var flera andra företag integrerade i verksamheten.

Företagets undergång

På 1920-talet fortsatte verksamheten att förvärva många företag, inklusive "King Friedrich-August Steelworks" i Freital-Potschappel, tidigare en viktig leverantör för verksamheten, och slutligen textilmaskinföretaget Walter Löbel AG i Dresden. Men effekterna av det förändrade ekonomiska läget gjorde att verksamheten under 1920-talet fick alltmer svårigheter. Till och med grundandet av Deutsche Reichsbahn 1920 och den breda distributionen av lokbyggnadskvoter till olika tillverkare ledde till en stor minskning av inköpen av lok. Mellan 1920 och 1924 byggdes endast 64 lok för DRG, utomlands trädde också de politiska efterdyningarna av första världskriget i kraft.

1926 avvecklades verktygsmaskinverksamheten och flera mindre firmor tog över delarna av tillverkningen. 1928/29 genomfördes den sista större ordern för DRG. Men endast 13 motorer av de nyutvecklade DRG Class 99.73-76 standardloken levererades till de sachsiska smalspåriga järnvägarna. Den återstående delen av den planerade ordern på 32 maskiner hämtades av Berliner Maschinenbau (BMAG, tidigare Schwartzkopff). Efter dessa 750 mm ( 2 ft 5 + 1 ⁄ 2 in ) spårviddsmotorer tillverkades endast sex lokomotiv till i lokomotivet i Chemnitz. Efter det blev företaget, som redan var i ekonomiska svårigheter, ett offer för den världsomspännande ekonomiska krisen.

Likvidation och efterträdare

Andel av Sächsische Maschinenfabrik vorm. Rik. Hartmann AG, utfärdat 1 mars 1929

1928 såldes "Kung Friedrich-August-verken" i Potschappel igen; den mycket olikartade textilmaskinsdivisionen omstrukturerades och konstruktionen av ångvältar och lokomotiv upphörde 1929. 'Sächsische Maschinenfabrik, vorm. Richard Hartmann AG' likviderades 1930, och den återstående ekonomiska kärnan i textilmaskindivisionen införlivades i den nybildade Sächsische Textilmaschinenfabrik vorm. Richard Hartmann AG . Liksom i Hartmann-företagets tidiga dagar koncentrerade sig detta företag uteslutande på spinnmaskiner och vävmaskiner. 1933 slogs det samman med flera andra företag till Textil-Maschinen-Compagnie Chemnitz . Det återstående affärsområdet för det tidigare Hartmann-företaget var nu rena spinnmaskiner.

Under andra världskriget förstördes huvuddelen av fabriksbyggnaderna, platserna och utrustningen och efter att de flesta av de återstående platserna hade getts till Sovjetunionen som krigsskadestånd , fanns det bara omkring en tiondel av anläggningen kvar för att starta den. igen som VEB Spinnereimaschinenbau 1946. Fram till Tysklands återförening var företaget den ledande tillverkaren av textilmaskiner för tillverkning av spunnen bomull i östblocket . 1990 blev detta företag ett Gesellschaft mit beschränkter Haftung (den tyska formen av ett aktiebolag ), Chemnitzer Spinnereimaschinenbau GmbH , och övertogs av förvaltarbolaget. I slutet av 1994 såldes det till holdingbolaget Neue Länder . Dess huvudmarknad i Östeuropa höll på att splittras och överväldigande konkurrens ledde till dess sammanslagning med två andra saxiska textilmaskinföretag för att bilda CSM-Sächsische Spinnereimaschinen GmbH Chemnitz, men trots att företaget producerade tekniskt högkvalitativa produkter upphörde företaget med produktionen 1998 och efterföljande vikta, varpå de sista tillverkningselementen i firmans långa tradition slutligen försvann.

Upprätthållande av tradition

Till minne av Richard Hartmanns arbete döptes en del av den tidigare Leipziger Straße -gatan i Chemnitz om till Hartmannstraße . Företagsdirektörens tidigare villa är idag tillgänglig för utställningar och ett handelsutbildningscenter i Chemnitz heter Richard-Hartmann-Schule . Sedan 1990 blir minnet och traditionen förknippade med namnen på Richard Hartmann och hans Sächsischen Maschinenfabrik alltmer erkänd. I staden Chemnitz, den sachsiska metall- och elindustrin och lokomotivoperatörerna från Sächsischen Maschinenfabriks fabriker förknippas en unik sachsisk ingenjörstradition med namnet på detta företag.

Företaget har också lämnat ett speciellt arv av sitt bidrag till tillhandahållandet av lokomotiv för de sachsiska smalspåriga järnvägarna till denna dag. Inte mindre än 125 år efter leveransen av den första motorn för dessa smalspåriga järnvägar 1881, har Saxon Narrow Gauge Society ( Verein zur Förderung sächsischer Schmalspurbahnen eller VSSB ) beställt byggandet av en kopia av Saxon Class IK .

Lista över konserverade produkter

Lokomotiv

Tabell över bevarade lok
Verk nr. År Typ Klass Flottans nummer Plats Anteckningar
164 1861 2-4-0 Bockwaer Eisenbahngesellschaft MULDENTHAL Dresdens transportmuseum (VMD)
? 1869 0-6-0 ATE IIIa
ATE 18 DONNERSBERG , senare ČSD 322.302 		Nationella tekniska museet (Prag)
1112 1881 0-6-0 ? ? Asturias järnvägsmuseum
1435 1886 0-4-0T Saxon VII T
K.Sächs.Sts.EB 1431 HEGEL , senare DR 98 7056 		Dresdens transportmuseum (VMD)
2102 1895 0-6-0T NSB typ XXVII
Urskog–Hølandbanen 2 Eidsverket döptes senare om till Urskog 		NSB järnvägsmuseum, Hamar 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
2152 1896 2-6-0T PT KAI C12 18 PT Kereta Api Indonesien Utflyktståg på gatulöparsektionen i Surakarta , som heter " Sepur Kluthuk Jaladara " 1 067 mm ( 3 ft 6 tum ) tjocklek
2648 1902
0-4-4-0T (Fairlie) 		Saxon IM
K.Sächs.Sts.EB 252, senare DR 99 162 		Oberheinsdorf Station Museum 1 000 mm ( 3 ft 3 + 3 ⁄ 8 tum ) tjocklek
2944 1905 2-6-0 D 825 Limfjordsbanen (DJK) Aalborg, Danmark Genomgår restaurering
3356 1909 2-6-2T NSB typ XXVIII Urskog–Hølandbanen 4 Setskogen Urskog–Hølandbanens arvsjärnväg 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
3377 1910
0-4-4-0T (Meyer) 		Saxon I TV
K.Sächs.Sts.EB 1394; senare DR 98 001 		Chemnitz industrimuseum
3387 1910 4-6-0 Saxon XII H2
K.Sächs.Sts.EB 656, senare 3656, sedan DR 38 205 		Saxon Railway Museum (SEM), Chemnitz
3477 1911 2-6-2T Saxon XIV HT
K.Sächs.Sts.EB 1806, senare DR 75 515 		Saxon Railway Museum (SEM), Chemnitz
3836 1915 2-6-2T Saxon XIV HT
K.Sächs.Sts.EB 1851, senare DR 75 501 		German Steam Locomotive Museum (DDM), Neuenmarkt på lån från Schwarzenbergs järnvägsmuseum
2276 1898
0-4-4-0T (Meyer) 		Saxon IV K
K.Sächs.Sts.EB 128, senare DR 99 535 		Dresdens transportmuseum (VMD) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
3561 1912
0-4-4-0T (Meyer) 		Saxon IV K
K.Sächs.Sts.EB 169, senare DR 99 579 		Saxon Narrow Gauge Museum ( Sächsisches Schmalspurbahnmuseum , Rittersgrün) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
3792 1914
0-4-4-0T (Meyer) 		Saxon IV K
K.Sächs.Sts.EB 194, senare DR 99 604 		Radebeul Narrow Gauge Museum ( Schmalspurbahnmuseum Radebeul , Radebeul ) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4523 1922 2-8-2 Saxon XX HV
Säch.Sts.EB 207, senare DR 19 017, sedan 04 1017 		Dresdens transportmuseum (VMD)
4561 1923 0-10-0T Saxon XI HT DR 94 2105 Schwarzenbergs järnvägsmuseum
4623 1924 2-6-2T NSB typ XXIX Urskog–Hølandbanen 5 Bjørkelangen Norges tekniska universitet, Trondheim 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4658 1925 2-6-2T NSB typ XXIX Urskog–Hølandbanen 6 Høland Urskog–Hølandbanens arvsjärnväg 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4670 1927 0-10-0T Saxon VI K DRG 99 713 Sächsische Dampfeisenbahngesellschaft (SDG) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4672 1927 0-10-0T Saxon VI K DRG 99 715 z. Zt. Preßnitztalbahn 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4673 1927 0-10-0T Saxon VI K DRG 99 716 Öchsle 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4678 1928 2-10-2T DRG Klass 99,73–76 DRG 99 731 Sächsisch-Oberlausitzer Eisenbahngesellschaft (SOEG) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4681 1928 2-10-2T DRG Klass 99,73–76 DRG 99 734 Sächsische Dampfeisenbahngesellschaft (SDG) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4682 1928 2-10-2T DRG Klass 99,73–76 DRG 99 735 Sächsisch-Oberlausitzer Eisenbahngesellschaft (SOEG) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd
4691 1928 2-10-2T DRG Klass 99,73–76 DRG 99 741 Sächsische Dampfeisenbahngesellschaft (SDG) 750 mm ( 2 fot 5 + 1 ⁄ 2 tum ) spårvidd

Andra produkter

  • Textilmaskiner
  • Maskinverktyg

Litteratur

  • Richard Hartmann AG (Hrsg.): Lokomotiven. Ausgabe 1910. Selbstverlag, Chemnitz 1910 ( Digitalisat )
  • Richard Hartmann AG (Hrsg.): 1837–1912. Jubiläumsschrift aus Anlass des 75jährigen Bestehens der Sächsischen Maschinenfabrik vorm. Richard Hartmann Aktiengesellschaft . Selbstverlag, Chemnitz 1912
  •   Günther Reiche: Der Chemnitzer Maschinenbauer Richard Hartmann och seine Lokomotiven. Eine Faktensammlung. Oberbaum Verlag, Chemnitz 1998, ISBN 3-928254-56-1
  •   Günther Reiche: Richard Hartmann. 8. november 1809 - 16. Dezember 1878. Vom Zeugschmied zum sächsischen Lokomotivenkönig. Reihe Chemnitzer Lebensbilder Band 6, Verlag Heimatland Sachsen, Chemnitz 2007, ISBN 3-910186-60-2
  • Sächsische Textilmaschinenfabrik vormals Richard Hartmann Aktiengesellschaft (Hrsg.): 100 Jahre Hartmann Textilmaschinenbau im Jahre 1937. Zur Hundertjahrfeier des Unternehmens. VDI-Verlag, Berlin 1937
  • Wolfgang Uhlemann: 2008 - Vier Jubiläen der Firma Rich. Hartmann/Sächsische Maschinenfabrik, form. Rik. Hartmann AG, Chemnitz. i: Erzgebirgische Heimatblätter, Heft 2/2008, S. 5-8
  • VEB ERMAFA Karl-Marx-Stadt (Hrsg.): 150 Jahre Maschinenbau 1837 - 1987. Karl-Marx-Stadt 1987

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sächsische_Maschinenfabrik&oldid=1092626083 "