Namn på Ho Chi Minh City
Staden som nu är känd som Ho Chi Minh City (vietnamesiska: Thành phố Hồ Chí Minh 
listen ) har fått flera olika namn under sin historia, vilket återspeglar bosättning av olika etniska, kulturella och politiska grupper. Ursprungligen känd som Prey Nôkôr medan en del av Khmerriket , kom det att bli dubbat Sài Gòn ( lyssna ) informellt av vietnamesiska bosättare som flydde från Trịnh–Nguyễn-kriget i norr. Med tiden övergick kontrollen över staden och området till vietnameserna, som gav staden namnet Gia Định . Detta namn fanns kvar fram till tiden för fransk erövring på 1860-talet, då ockupationsmakten antog namnet Saïgon för staden, en västerländsk form av det traditionella vietnamesiska namnet. Det nuvarande namnet gavs efter Saigons fall 1975 och hedrar Hồ Chí Minh , den första ledaren i Nordvietnam . Än idag finns dock det informella namnet Sài Gòn kvar i dagligt tal både nationellt och internationellt, särskilt bland den vietnamesiska diasporan och lokala sydvietnameser.
Khmer namn
Området där dagens Ho Chi Minh-stad ligger var sannolikt bebott länge sedan förhistorien; imperiet Funan (även om det fortfarande diskuteras om Funan är en Khmer-stat) och senare Chenla behöll en närvaro i Mekongdeltat i århundraden. Staden var känd som Prey Nôkôr ( Khmer : ព្រៃនគរ ) till Khmerriket , som sannolikt behöll en bosättning århundraden innan dess uppgång på 1000- och 1100-talen. Den mest populära tolkningen av namnet, och en som stöds av den tidigare kambodjanska kungen Norodom Sihanouk , antyder att namnet betyder "skogsstad" eller "skogsrike" - byte som betyder skog eller djungel, och nôkôr är ett khmer-ord av sanskritursprung som betyder stad eller kungariket. Namnet Krŭng Prey Nôkôr ( Khmer : ក្រុងព្រៃនគរ ; "Rovet Nôkôr City") används för närvarande för att hänvisa till Ho Chi Minh-staden på khmerspråket.
vietnamesiska namn
Sài Gòn
Med början på 1620-talet bosattes Prey Nôkôr gradvis av vietnamesiska flyktingar som flydde från Trịnh–Nguyễn-kriget längre norrut. År 1623 tillät Khmer-kungen Chey Chettha II (1618–1628) vietnameserna att bosätta sig i området, som de i dagligt tal kallade Sài Gòn , och att inrätta ett tullhus vid Prey Nôkôr. De ökande vågorna av vietnamesiska bosättare som följde överväldigade Khmerriket – försvagades eftersom det var på grund av kriget med Thailand – och vietnameserade långsamt området. När fransmännen intog staden under Cochinchina-kampanjen 1859 västerniserade fransmännen officiellt stadens traditionella namn till "Saigon" (franska: Saïgon ).
Sedan tiden för den ursprungliga vietnamesiska bosättningen har det informella namnet Sài Gòn funnits kvar i dagligt tal; bortsett från officiella angelägenheter är det fortfarande det vanligaste sättet att referera till staden inne i Vietnam, trots ett officiellt namnbyte efter slutet av Vietnamkriget 1975. Sài Gòn används fortfarande för att referera till det centrala distriktet, District 1 . Sài Gòn järnvägsstation i distrikt 3 , den centrala järnvägsstationen som betjänar staden, behåller namnet, liksom stadens zoo . Namnet finns också i företagsnamn, boktitlar och till och med på flygplatsens avgångstavlor: IATA- koden för Tân Sơn Nhất International Airport är SGN.
Det finns mycket debatt om ursprunget till namnet, vars etymologi analyseras nedan. Vietnameserna skriver oftast namnet som Sài Gòn , med två ord, enligt den traditionella konventionen i vietnamesisk stavning. Vissa skriver dock undantagsvis namnet på staden som "SaiGon" eller "Saigon" för att spara utrymme eller ge namnet ett mer västerländskt utseende. [ citat behövs ]
Dessutom förekommer både namnen Saigon och Ho Chi Minh City inom stadens officiella sigill.
Etymologi
- Sino-vietnamesisk etymologi
En ofta hörd, och rimlig, förklaring är att Sài är ett kinesiskt lånord ( kinesiska : 柴 , uttalas chái på mandarin ) som betyder "ved, lops, kvistar; palisad", medan Gòn är ett annat kinesiskt lånord (kinesiska: 棍 , uttalas gùn på Mandarin) som betyder "pinne, stolpe, bole", och vars betydelse utvecklades till "bomull" på vietnamesiska ( bông gòn , bokstavligen "bomullspinne", dvs "bomullsväxt", sedan förkortad till gòn ).
Detta namn kan ha sitt ursprung från de många bomullsväxter ( kapok ) som khmererna hade planterat runt Prey Nôkôr, och som fortfarande kan ses vid Cây Mai-templet och omgivande områden.
En annan förklaring är att den etymologiska betydelsen "kvistar" ( sài ) och "boles" ( gòn ) syftar på den täta och höga skog som en gång fanns runt staden, en skog som khmernamnet Prey Nokor redan syftade på. [ citat behövs ]
貢 På kinesiska kallas staden <a i=2>西貢 (en transkription av det vietnamesiska namnet), uttalas Sāigung på kantonesiska, Sai-kòng på Teochew och Xīgòng på mandarin.
- Kantonesisk etymologi
岸 En annan rimlig etymologi erbjöds av Vương Hồng Sển, en vietnamesisk forskare i början av 1900-talet, som hävdade att Sài Gòn hade sitt ursprung i det kantonesiska namnet Cholon (vietnamesiska: quoc ngu Chợ Lớn; chữ nôm ), det kinesiska distriktet Saigon ), . Det kantonesiska (och ursprungliga) namnet på Cholon är "Tai-Ngon" ( <a i=12>堤岸 ), vilket betyder "vallen" (franska: quais ). Teorin hävdar att "Sài Gòn" kommer från "Tai-Ngon".
- Thailändsk etymologi
Enligt Lê Van Phát, en vietnamesisk militärofficer, kan en liknande källa för namnet ha utvecklats från de thailändska orden Cai-ngon , som betyder "bomullsbuske" eller "bomullsväxt". Lê uppgav att laotianerna refererar till Saigon som "Cai-ngon".
- Khmer etymologi
En annan etymologi som ofta föreslagits, även om den nu anses vara en minst trolig etymologi, är att "Saigon" kommer från "Sai Côn", vilket skulle vara translitterationen av det khmeriska ordet Prey Nôkôr ( khmer : ព្រៃនគរ ), som betyder "skogsstad" eller "skogsrike", eller Prey Kôr , som betyder "skog av kapokträd".
Denna khmer-etymologiteori är ganska intressant, med tanke på det khmeriska sammanhang som fanns när de första vietnamesiska bosättarna anlände till regionen. Den misslyckas dock med att helt förklara hur khmerernas " byte " ledde till vietnamesiskt "sài", eftersom dessa två stavelser förefaller fonetiskt ganska distinkta och som den minst rimliga och minst sannolika kandidaten från khmerernas etymologi.
- Cham etymologi
Khmer-etymologin anses vara den minst sannolika kandidaten ovan på grund av den komplexa början av "Prey" i motsats till den enkla starten av "Sài". Dessutom finns det en röstskillnad mellan början av "kôr" och "gòn", för att inte tala om syllabisk synkope av [no] i "Nôkôr" utan den åtföljande tonhöjningen som normalt sker under monosyllabification i sydostasiatiska tonspråk (Thurgood, 1992; Thurgood och Li, 2002). Men om ordet gick direkt från Cham till vietnamesiska utan ett khmer-mellanstadium, skulle de komplexa debuten, apokopen och röstskillnaderna elimineras. Dessutom är [au]~[o]-växlingen väl etablerad på vietnamesiska och är fortfarande aktiv idag. Till exempel är "không" som [χomɰ] eller [χawmɰ] som betyder "nej" inte dialektalt beroende på region, utan används i fri variation under dagens Ho Chi Minh City (Lopez, 2010). Därför bekräftas den historiska kronologin som ges av Nghia M. Vo av språkliga bevis eftersom NPD (Normal Phonological Development) skulle leda till att Cham-namnet Bai Gaur antogs till vietnamesiska som "Sài Gòn". Nasaliseringen av coda-sonoranter som [r] till [n] är väl etablerad på vietnamesiska och fungerar som en stark indikation på vietnamesiska "Sài Gòn" och khmeriska "Prey Nôkôr" som dubbletter av ett Cham-original. Analogin efterdaterar vanligtvis den etymologiska källan, såsom i morfismen av "Gaur" till "Nôkôr" i analogi med sanskrit "Nagara" såväl som i de fantasifulla men mycket spekulativa attributionerna ovan som påstår sinitiska etymologier i ett sydostasiatiskt sammanhang. Ytterligare etnolingvistiska och historiska språkstudier i detta ämne pågår för närvarande. (Lopez, 2011)
Gia Định
定定 Namnet på Prey Nôkôr, tillsammans med Kambodjas styre över området, fanns kvar till 1690-talet, då Nguyễn Hữu Cảnh , en vietnamesisk adelsman, skickades av Nguyen-härskarna i Huế för att etablera vietnamesiska administrativa strukturer i Mekongdeltat och dess omgivningar. Denna handling frigjorde formellt området från Kambodja, som befann sig för svagt för att ingripa på grund av dess pågående konflikt med Thailand. Bytet Nôkôr döptes officiellt om till Gia Định ( chữ nôm : <a i=10>嘉定 ), och regionen placerades stadigt under vietnamesisk administrativ kontroll. Med stadens tillfångatagande av fransmännen 1859 kastades namnet Gia Định och ersattes med namnet "Saigon", som alltid varit det populära namnet. De flesta sinitiska kartor uppdaterades inte för att använda det nyare namnet förrän åtminstone 1891, med namnet på staden skrivet som <a i=17>嘉定 fram till dess.
Etymologi
Ursprunget till namnet Gia Định har inte fastställts. En möjlig etymologi kan relatera till de kinesiska tecken som används för att stava namnet i Chữ Nôm: 嘉 , som betyder "glad", "lyckosam" eller "snygg", och 定 , som betyder "bestämma" eller "pacifiera". En annan möjlig etymologi, baserad på det faktum att malaysiska talare i regionen under den vietnamesiska bosättningens era, relaterar namnet till de malaysiska orden ya dingin eller ya hering , som betyder "sval och kall" respektive "kall och klar" - kanske syftar på utseendet på områdets många vattendrag.
Thành phố Hồ Chí Minh
Den 27 augusti 1946 publicerade Viet Minhs officiella tidning Cứu Quốc (Nationell Frälsning) artikeln Thành Phố SÀI-GÒN Từ Nay Sẽ Đổi Tên là thành phố HỒ-CHÍd City HoMINH Re-Chíd City ( Nu är staden Minh-Chíd ) . Detta var första gången som proklamerade att staden skulle döpas om efter Hồ Chí Minh , den första ledaren i Nordvietnam .
Den 2 juli 1976, efter det formella upprättandet av den moderna socialistiska republiken Vietnam , döpte den nya regeringen så småningom om staden.
Det officiella namnet är nu Thành phố Hồ Chí Minh ; Thành phố är det vietnamesiska ordet för "stad". På engelska översätts detta som Ho Chi Minh City ; på franska översätts det som Hô-Chi-Minh-Ville ( cirkumflex och bindestreck utelämnas ibland). På grund av dess längd förkortas namnet ofta eller görs till en akronym ; "Tp. HCM" och akronymen "TPHCM" används omväxlande i originalet vietnamesiska , tillsammans med "HCM City" eller "HCMC" på engelska och "HCMV" på franska.
Etymologi
明 Som nämnts firar det nu officiella namnet den nordvietnamesiska ledaren Hồ Chí Minh , som, även om han dog vid tiden för Saigons fall , var avgörande för upprättandet av den socialistiska republiken Vietnam. "Hồ Chí Minh" var inte hans ursprungliga namn; han föddes som Nguyễn Sinh Cung och började använda det nya namnet först omkring 1940. Detta namn, som han gynnade under sina senare år, kombinerar ett vanligt vietnamesiskt efternamn (Hồ,胡) med ett förnamn som betyder "upplyst vilja" ( från Sino-vietnamesiska <a i=11>志明 ; Chí betyder 'vilja' (eller ande), och Minh som betyder 'ljus'), i huvudsak betyder "ljusbringare".
Andra namn
Kungariket Champa , även om det huvudsakligen är baserat längs kusten av Sydkinesiska havet , är känt för att ha expanderat västerut in i Mekongdeltat. Chams Bai Gaur"), vilket författaren Jacques Népote antyder kan ha varit en enkel anpassning av khmernamnet Prey Kôr ; omvänt antyder författaren Nghia M. Vo att en Cham-närvaro fanns i området före Khmer-ockupationen, och att namnet Baigaur gavs till byn som senare skulle komma att kallas Prey Nokor.
Kontrovers
Khmer-nationalism
Området som nu är känt som Ho Chi Minh City var en del av flera historiska imperier kopplade till dagens Kambodja, inklusive Funan , Chenla och Khmerriket . Formella bosättningar av khmererna går troligen tillbaka till 1000-talet. Som jämförelse går den första vietnamesiska närvaron i området tillbaka till slutet av 1400-talet. Vietnamesernas gradvisa intrång i det som en gång var khmerernas länder, som kulminerade i skapandet av den enade staten Vietnam 1949 och den tillhörande överlåtelsen av Cochinchina (känd för khmererna som Kampuchea Krom , eller "Nedre Kambodja ") till Vietnam har resulterat i i betydande bitterhet riktad mot vietnameserna från khmerernas sida. Som ett resultat skulle många av dem som anser sig vara Khmer-nationalister hänvisa till Ho Chi Minh-staden som Prey Nôkôr , en hänvisning till dess tidigare status som Khmer-hamnstad.
utomlands vietnamesiska
Av de cirka 3 miljoner utomeuropeiska vietnameserna lämnade en majoritet Vietnam som politiska flyktingar efter 1975 som ett resultat av Saigons fall och det resulterande övertagandet av den kommunistiska regimen, och tog upp bostad i Nordamerika, Västeuropa och Australien. Majoriteten är motståndare till Vietnams existerande regering, och i många fall ser Hồ Chí Minh som en diktator som förstörde Vietnam genom att starta kriget med Sydvietnam. Som ett resultat känner de i allmänhet inte igen namnet Hồ Chí Minh City , och kommer endast att hänvisa till staden som Sài Gòn , det tidigare officiella namnet på staden.
Se även
Anteckningar och referenser
- Anteckningar
- Referenser