Lunar station

Ofta kallad lunar herrgård , en lunar station eller lunar hus är ett segment av ekliptikan genom vilken månen passerar i sin omloppsbana runt jorden. Konceptet användes av flera antika kulturer som en del av deras kalendersystem.

Stationer i olika kulturer

I allmänhet, men inte alltid, är zodiaken indelad i 27 eller 28 segment i förhållande till vårdagjämningspunkten eller fixstjärnorna – en för varje dag i månmånaden . (En siderisk månad varar cirka 27 + 1/3 dagar. ) . Månens position är kartlagd med avseende på dessa fasta segment Eftersom månens position i varje givet skede kommer att variera beroende på jordens position i sin egen bana , är månstationer ett effektivt system för att hålla reda på årstidernas gång.

Olika kulturer har använt uppsättningar av månstationer astrologiskt ; till exempel Jyotisha astrologiska nakshatras av hinduisk kultur, de arabiska manzils ( manazil al-qamar ), tjugoåtta herrgårdar av kinesisk astronomi och de 36 dekanerna av egyptisk astronomi . Västerländsk astrologi använder inte stationer, men varje stjärntecken täcker två eller tre. Det kinesiska systemet grupperar hus i fyra grupper relaterade till årstiderna.

Konceptet med månstationer tros ha sitt ursprung i babylonisk astronomi . Tester (1987) förklarar att de förekommer i hellenistisk astrologi i 2:a-talets lista över fixstjärnor i Katarchai av Maximus, de arabiska listorna av Alchandri och Ibn Abī l-Rijāl och en liknande koptisk lista med grekiska namn.

Tester tror att även om de var kända under den vediska perioden i Indien, verkar alla listor "förråda" överföring genom grekiska källor. Även om han påpekade att babylonierna hade väletablerade mångrupperingar på 600-talet f.Kr. , noterar han också att 28-stationens "schema härleddes via egyptisk magi genom att sammanlänka listorna över lyckliga och oturliga dagar i månmånaden med hemerologierna och med zodiaken."

kinesiska 宿 xiù

Huvudartikel: Twenty-Eight Mansions

De 28 Lunar Mansions , eller mer exakt logi ( kinesiska : <a i=8><a i=9>二十八宿 八宿 ; pinyin : èrshí bā xiù ) är den kinesiska och östasiatiska formen av månstationerna. De kan betraktas som motsvarigheten till den västerländska zodiaken , även om de 28 stationerna återspeglar månens rörelse genom en siderisk månad snarare än solen under ett tropiskt år . I sin slutliga form förkroppsligade de de astrala formerna av de fyra symbolerna : två riktiga och två legendariska djur som är viktiga i traditionell kinesisk kultur , som feng shui .

Indisk nakshatra

Huvudartikel: Nakshatra

Nakshatras (eller mer exakt nákṣatra , lit. "stjärnor " ) är den indiska formen av månstationer. De brukar vara 27 men ibland 28 och deras namn är relaterade till de mest framträdande konstellationerna i varje sektor. Enligt den moderna traditionen utgår de från en punkt på ekliptikan precis mitt emot stjärnan Spica (sanskrit: Chitrā ) och utvecklas österut men den äldsta traditionella metoden var att använda vårdagjämningspunkten som utgångspunkt för Ashvini Nakshatra. I klassisk hinduisk mytologi tillskrivs skapandet av nakshatras till Daksha . De var hustrur till Chandra , månguden. Nakshatras för traditionell bhartiya-astronomi är baserade på en lista över 28 asterismer som finns i Atharvaveda (AVŚ 19.7) och även i Shatapatha Brahmana . Den första astronomiska texten som listar dem är Vedanga Jyotisha . Stationerna är viktiga delar av indisk astrologi .

Arabisk manzil

I det traditionella arabiska astrologiska systemet sågs nymånen röra sig genom 28 distinkta manāzil (singular: manzil "hus") under det normala solåret, varje manzil varade därför i cirka 13 dagar. En eller flera manazil grupperades sedan i en nawaa (plural anwaa ) som var knutna till ett givet vädermönster. Med andra ord, det årliga mönstret var uppdelat på följande sätt: Ett år delades in i anwaa , som var och en bestod av ytterligare en manazil , som var associerad med en dominerande stjärna eller konstellation. Dessa stjärnor och konstellationer var ibland, men inte alltid, kopplade på något sätt till stjärnbilder i zodiaken . Dessutom, eftersom anwaa upprepas på en regelbunden solcykel, kan de korreleras till fasta punkter på den gregorianska kalendern.

Följande tabell är en uppdelning av anwaa och deras position på den gregorianska kalendern.

Manzil	Associerad Nawaa	Betydande stjärnor/stjärnbilder	Zodiac konstellationer	Börjar på
Sharaṭān	Al Thurayyā	Sheratan i Väduren	--	17 maj
Pleione	Al Thurayyā	Pleione i Plejaderna	--	31 maj
Al-Buṭayn	Al Thurayyā	Albatain i Plejaderna	--	13 juni
Al-Tuwaibe'	Al Tuwaibe'	Aldebaran	--	26 juni
Al-Haq'ah	Al Jawzaa/Tvillingarna	Haq'ah i Orion	Tvillingarna	9 juli
Al-Han'ah	Al Jawzaa/Tvillingarna	Alhena i Tvillingarna	Tvillingarna	22 juli
Murzim	Murzim	Canis Major	--	4 augusti
En Nathra	Kulaibain	En Nathra	--	17 augusti
Alterf	Suhail	Alterf i Lejonet	Leo	30 augusti
Dschuba	Suhail	Dschuba	Skorpionen	12 september
Azzubra	Suhail			25 september
Assarfa	Suhail			8 oktober
Auva	Al Wasm	Auva	Jungfrun	21 oktober
Simak	Al Wasm	Spica	--	3 november
Syrma	Al Wasm		--	16 november
Az Zubana	Al Wasm	Acuben	Cancer	29 november
Akleel "The Crown"	Murabaania	Corona Borealis	--	12 december
Qalb al Akraab	Murabaania	Antares	Skorpionen	25 december
Shaula	Murabaania	Shaula	Skorpionen	3 januari
Al Naam	Ash Shabt	Ascella och Nunki	Skytten	16 januari
Al Baldaah	Ash Shabt	Pi Saggitari	Skytten	29 januari
Saad Al Thabib	De tre saaderna	Beta Capricorni	Capricornus	11 februari
Saad Balaa	De tre saaderna	Saad Balaa	--	26 februari
Saad Al Saud	De tre saaderna	Saadalsud	Vattumannen	11 mars
Saad Al Akhbia	Hameemain	Sadachbia	--	24 mars
Almuqaddam	Hameemain	Almuqaddam	--	6 april
Al Muakhar	Al Tharaeen	Pollux	Tvillingarna och Vattumannen (i det arabiska systemet)	19 april
Alrescha	Al Tharaeen	Alrescha	Tvillingarna och Vattumannen (i det arabiska systemet)	2 maj

Datumen ovan är ungefärliga; Observera att det saknas 2 dagar i ett solår i tabellen ovan.

Månstation - [Manazilu ʾ l-Qamar منازل القمر] enligt islamiskt astronomiskt system (arabiska källor)

Station	Period (ungefär enligt arabiska källor)	Startgrad av siderisk stjärntecken	Konstellation	ʿAmal عمل ( lett. "görare"/ "gärningens utförare" ) (Ängeln som styr manazilerna och ḥurūf)	Månstation [Manazilu ʾ l-Qamar منازل القمر]	Arabiska alfabetet [ ḥurūf حروف ] - Abjadī Ordning
						Translitterering	Bokstavens namn	Bokstavsvärde ( Abjad-siffror )	Brev (isolerad form)
1:a	5 april	0° 0'	Väduren Arabiska : بُرْجُ ﭐلْحَمَل , romaniserad : burjuʾl-Ḥamal	ʾIsrāfīl إِسْرَافِيل	ʾAsh-Sharaṭayn / ʾ An-Naṭḥ ﭐلْشَّرَطَيْن \ ﭐلْنّطح	ā / ' (även ʾ )	alif	1	أ
2:a	18 april	12° 51'		Jibrāʾīl جِبْرَائِيل	ʾAl-Buṭayn ﭐلْبُطَيْن	b	bāʾ	2	ب
3:a	1 maj	25° 43'		Kalkāʾīl* كلكائيل	ʾAth-Thurayyā ﭐلْثُّرَيَّا	j (även ǧ, g )	jīm	3	ج
4:a	14 maj	8° 34'	Oxen Arabiska : بُرْجُ ﭐلْثُّور , romaniserad : burjuʾl-th-Thūr	Dardāʾīl * دردَائِيل	ʾAd-Dabarān ﭐلْدَّبَرَان	d	dāl	4	د
5:a	27 maj	21° 26'		Dūryāʾīl* دوريَائِيل	ʾAl-Haqʿah ﭐلْهَقْعَة	h	ha	5	ه
6:a	9 juni	4° 17'	Tvillingarna Arabiska : بُرْجُ ﭐلْجَوْزَاء , romaniserad : burju ʾl-Jawzā	Fatmāʾīl* فتمَائِيل	ʾAl-Hanʿah ﭐلْهَنْعَة	w/u	va	6	و
7:a	22 juni	17° 9'		Sharfāʾīl* شرفَائِيل	ʾAdh-Dhirāʿ ﭐلْذِّرَاعْ	z	zayn / zāy	7	ز
8:e	5 juli	0° 0'	Cancer Arabiska : بُرْجُ ﭐلْسَّرْطَان , romaniserad : burju ʾs-Sartan	Tankafīl* تنكفيل	ʾAn-Nathrah ﭐلْنَّثْرَة	ḥ	ha	8	ح
9:e	18 juli	12° 51'		ʾIsmāʿīl* إِسْمَاعِيل	ʾAṭ-Ṭarf / ʾAṭ-Ṭarfah ﭐلْطَّرْف \ ﭐلْطَّرْفَة	ṭ	ṭāʾ	9	ط
10:e	31 juli	25° 43'		Kīṭāʾīl* كيطَائِيل	ʾAl-Jab'hah ﭐلْجَبْهَة	y , ī / ā , ỳ	yāʾ / alif maqṣūrah	10	ي \ ى
11:e	14 aug	8° 34'	Leo Arabiska : بُرْجُ ﭐلْأَسَد , romaniserad : burju ʾl-Asad بُرْجُ ﭐلْأَسَد	Ḥarūzāʾīl* حروزَائِيل	ʾAz-Zubrah / ʾAl-Kharātān ﭐلْزُّبْرَة \ ﭐلْخرَاتَان	k	kāf	20	ك
12:e	27 aug	21° 26'		Ṭāṭāʾīl* طَاطَائِيل	ʾAṣ-Ṣarfah ﭐلْصَّرْفَة	l	lām	30	ل
13:e	9 september	4° 17'	Jungfrun Arabiska : بُرْجُ ﭐلْمِيزَان , romaniserad : burju ʾs-Sanabilah	Rūmāʾīl* رومَائِيل	ʾAl-ʿAwwāʾ ﭐلْعَوَّاء	m	mīm	40	م
14:e	22 september	17° 9'		Ḥūlāʾīl* حولَائِيل	ʾAs-Simāk / ʾAs-Simāku ʾl-Aʿzil ﭐلْسِّمَاك \ ﭐلْسِّمَاكُ ﭐلأَعْزِل	n	nunna	50	ن
15:e	5 oktober	0° 0'	Vågen Arabiska : بُرْجُ ﭐلْمِيزَان , romaniserad : burju ʾl-Mīzān	Hamrākīl* همرَاكيل	ʾAl-Ghafr ﭐلْغَفْر	s	synd	60	س
16:e	18 oktober	12° 51'		Lūmāʾīl* لومَائِيل	ʾAz-Zubānā ﭐلْزُّبَانَى	' (även ʿ )	ayn	70	ع
17:e	31 oktober	25° 43'		Sarhamākīl* سرهمَاكيل	ʾAl-Iklīl / ʾAl-Iklīlu ʾl-Jab'hah ﭐلْإِكْلِيل \ ﭐلْإِكْلِيلُ ﭐلْجَبْهَة	f	fa	80	ف
18:e	13 november	8° 34'	Skorpionen Arabiska : بُرْجُ ﭐلْعَقْرَب , romaniserad : burju ʾl-ʿAqrab	ʾAhjamāʾīl* / ʾUhjamāʾīl* اهجمَائِيل	ʾAl-Qalb ﭐلْقَلْب	ṣ	ledsen	90	ص
19:e	26 november	21° 26'		ʿAṭrāʾīl* / ʿUṭrāʾīl* عطرَائِيل	ʾAsh-Shawlah ﭐلْشَّوْلَة	q	qāf	100	ق
20:e	9 december	4° 17'	Skytten Burju ʾ l-Qaws Arabiska : بُرْجُ ﭐلْقَوْس , romaniserad : burju ʿl-Qaws	ʾ' Amwākīl* / ʾ Umwākīl* امواكيل	ʾAn-Naʿāʾam ﭐلْنَّعَائَم	r	rāʾ	200	ر
21:a	22 december	17° 9'		Hamrāʾīl* همرَائِيل	ʾAl-Baldah ﭐلْبَلْدَة	sh (även š )	skenben	300	ش
22:a	4 januari	0° 0'	Stenbocken Arabiska : بُرْجُ ﭐلْجِدِّي , romaniserad : burju ʾl-Jiddỳ	ʿAzrāʾīl عَزْرَائِيل	Saʿdu ʾdh-Dhābiḥ / ʾAdh-Dhābiḥ سَعْدُ ﭐلْذَّابِح \ ﭐلْذَّابِح	t	tāʾ	400	ت
23:e	17 januari	12° 51'		Mīkāʾīl مِيكَائِيل	Saʿdu ʾl-Bulʿa / ʾAl-Bulʿa سَعْدُ ﭐلْبُلْعَ \ ﭐلْبُلْعَ	th (även ṯ )	thāʾ	500	ث
24:e	30 januari	25° 43'		Mahkāʾīl* مهكَائِيل	Saʿdu ʾs-Suʿud / ʾAs-Suʿud سَعْدُ ﭐلْسُّعُود \ ﭐلْسُّعُود	kh (även ḫ, ḵ )	khāʾ	600	خ
25:e	12 februari	8° 34'	Vattumannen Arabiska : بُرْجُ ﭐلْدَّلُو , romaniserad : burju ʾd-Dalū	ʾAhrāfīl* / ʾUhrāfīl* اهرَافِيل	Saʿdu ʾl-ʾAkhbiyyah / ʾAl-ʾAkhbiyyah سَعْدُ ﭐلْأَخْبِيَّه \ ﭐلْأَخْبِيَّه	dh (även ḏ )	dhāl	700	ذ
26:e	25 februari	21° 26'		ʿAṭkāʾīl* / ʿUṭkāʾīl* عطكَائِيل	Farghu ʾd-Dalū ʾl-Muqdim / ʾAl-Muqdim فَرْغُ ﭐلْدَّلُو ﭐلْمُقْدِم \ ﭐلْمُقْدِم	ḍ	pappa	800	ض
27:e	10 mars	4° 17'	Fiskarna Arabiska : بُرْجُ ﭐلْحُوت , romaniserad : burju ʾl-Ḥūt	Tūrāʾīl* تورَائِيل	Farghu ʾd-Dalū ʾl-Muʾkhar / ʾAl-Muʾkhar فَرْغُ ﭐلْدَّلُو ﭐلْمُؤْخَر \ ﭐلْمُؤْخَر	ẓ	ẓāʾ	900	ظ
28:e	23 mars	17° 9'		Lūkhāʾīl* لوخَائِيل	ʾAr-Rashāʾ / Buṭnu ʾl-Ḥūt ﭐلْرَّشَاء \ بَطْنُ ﭐلْحُوت	gh (även ġ, ḡ )	ghayn	1000	غ

Dessutom har följande bokstäver inget alfabetiskt värde i numerologin i Abjad-systemet, känt som "Ilm ul-ʾAdad".

Arabiska alfabetet [ ḥurūf حروف ] - Abjadī Ordning
Translitterering	Bokstavens namn	Bokstavsnamn in Arabisk skrift	Bokstavsvärde ( Abjad siffror )	Brev (Isolerad form)
' (även ʾ / ʔ )	hamzah	همزة	0	ء
ah eller vid / a h / a ẗ	tāʼ marbūṭah	تاء مربوطة	0	ة

Anteckningar i tabellen ovan i enlighet med strikt traditionell arabisk islamisk astronomi och teologi:

(1) det arabiska alfabetet resonerar det alfabetiska värdet i numerologin i Abjad-systemet, känt som " Ilm ul- ʾAdad".

(2) ʿAmal (islamisk syn på änglar, motsvarande rang av "Vaktaren" eller "Skyddsängeln") är ängeln som styr det motsvarande arabiska alfabetet (alfabetets rytm i numerologin i Abjad-systemet ), manazilu-l -qamar (månhus) och konstellationer (dvs stjärntecken). Generellt sett är de fyra ärkeänglarna i islam ace Jibrāʼīl , Mīkāʼīl , ʼIsrāfīl och Malaku-l-Maut ( ʿAzrāʼīl ).

(3) de alfabetiska ordningsföljderna följer ordningen för den ursprungliga abjadī -ordningen (أَبْجَدِي), som används för bokstäver , härrör från ordningen för det feniciska alfabetet , och liknar därför ordningen för andra feniciska alfabet, såsom det hebreiska alfabetet . I denna ordning används bokstäver även som siffror, Abjad-siffror och har samma alfanumeriska kod/ chiffer som hebreisk gematria och grekisk isopsephy .

(4) de änglarnas namn med en "asterisk" behöver källhänvisning efter arabisk translitteration men det givna är det närmaste uttalet baserat på att uttala konsonanterna.

Några av de numeriska värdena är olika i den alternativa Abjad-ordningen. För fyra persiska bokstäver används dessa värden:

Translitterering	Bokstavens namn	Bokstavsnamn på persiska	Bokstavsvärde	Brev (isoleringsformulär)
sid	pe [Röstlöst bilabialt stopp p]	په	2	پ
č / kap	če / che [Röstlös palato-alveolär affricat t͡ʃ]	چه	3	چ
ž / zh	že / zhe [Röstande palato-alveolär sibilant ʒ]	ژه	7	ژ
g	gāf [Röstande velar stopp ɡ]	گاف	20	گ

Se även

• Astroteologi

externa länkar

• "Lunar Mansions" . constellationsofwords.com . Fixstjärnorna och stjärnbilderna i astrologin.

• "WB Yeats och "A Vision": Månens arabiska herrgårdar" . yeatsvision.com .