Farväl, otvättade Ryssland
| Farväl, otvättade Ryssland | |
|---|---|
| av Mikhail Lermontov | |
 | |
| Originaltitel | Прощай, немытая Россiя |
| Översättare | Anatoly Liberman |
| Skriven | april 1841 |
| Först publicerad i | Russkaya Starina |
| Land | Ryssland |
| Språk | ryska |
| Genre(r) | Invektiv |
| Form | Lyrik |
| Meter | Iambisk tetrameter |
| Rimschema | ABAB |
| Utgivare | Pavel Viskovatov |
| Publiceringsdatum | 1887 |
| Rader | 8 |
| Sidor | 738—739 |
| Fulltext | |
 "Farväl, farväl, otvättade Ryssland" på Wikisource
| |
Farväl, otvättade Ryssland ( ryska : Прощай, немытая Россiя , romaniserad : Proshchay, nemytaya Rossiya ) är en dikt av Mikhail Lermontov , skriven i samband med hans sista exil från ryska huvudstäder.
Text
Tredje publikationen och dess bokstavliga översättning:
|
|
|
| —Publicerad av Russky Arkhiv . Historisk och litterär samling (1890) | — Anatoly Liberman |
Dikten är skriven i genren politisk invektiv och riktar sig till människor i "blå uniformer" och "människor, hängivna dem". "Blå uniformer" är metonymi som används för att hänvisa till den ryska specialkåren för gendarmer .
Texten i den tredje publikationen är förmodligen den mest originella versionen av dikten. Texten i den första och andra publikationen är identisk, men skiljer sig från den tredje publikationen. Istället för " стѣной , stenoy , 'wall'" står det " хребтомъ , hrebtom , 'ridge'" och istället för " пашей , pashey , 'pashas'" står det " вождей , vozhdey , 'det finns också varianter med'. " послушный , poslushny , 'lydig'" eller " покорный , pokorny , 'undergiven'" istället för "hängiven" och " царей , tsarey , 'tsars'" istället för "pashas". Dikten kritiserar friheten i Ryssland och bristen på frihet i Ryssland. kallar de tsaristiska tjänarna pashas och pekar på den turkiska, despotiska karaktären av livet i Ryssland.
Historia
Dikten skrevs i april 1841, när Lermontov förvisades till Kaukasus från St. Petersburg. Det nämndes dock först den 9 mars 1873 i ett brev från Pjotr Bartenev till Pjotr Efremov och publicerades först 1887 i tidskriften Russkaya Starina av Pavel Viskatov .
På 1900-talet fick dikten en ökning i popularitet. Ett antal litteraturkritiker har uttryckt tvivel om diktens författarskap. Under 2017 samlades ett internationellt rundabordssamtal tillägnat frågan om författarskap, som omfattade mer än tjugo ledande Lermontovedianer. Som ett resultat av rundabordssamtalen antogs en resolution som bekräftade författarskapet.
Mottagning och användning
Dikten ingår i den ryska skolans läroplan.
År 1890 skrev Vladimir Korolenko , när han talade om dikten: "Ljus och stark. Lermontov visste hur man kände sig som en fri man, han visste hur man skildra dessa känslor. I vår tid är detta redan en anakronism, detta händer inte längre! ... Nu, även bakom Kaukasus mur, kan du inte gömma dig för de allseende ögonen!" Larissa Volpert sa att dikten är "höjdpunkten av Lermontovs politiska texter".
Den ryske politikern och historikern Yuri Afanasyev :
Vår store poet Mikhail Lermontov, som förvisades till dåvarande kriget med Tjetjenien (1840), skrev när han reste till armén: "Farväl, otvättade Ryssland." Är det inte en mycket bildlig och korrekt beskrivning av tillståndet för "universellt slaveri"? Speciellt med tanke på att de "blå uniformerna" bars av Gendarme Corps, föregångaren till den ryska hemliga polisen (senare de tsaristiska säkerhetsavdelningarna vid inrikesministeriet, även senare Cheka, KGB och deras nuvarande arvingar) .
Referenser till dikten gjordes av olika ryska kompositörer. Linjen "Farväl, otvättade Ryssland" används i Nikolay Kolyadas pjäs "Oginskys polonaise" ( ryska : Полонез Огинского ). Zelimkhan Yandarbiyev skriver i sin artikel från 1995: "Du var otvättad och förblir otvättad" med hänvisning till den första versen i dikten.
2017 citerades dikten av Ukrainas dåvarande president Petro Porosjenko .