Danska västindiska daler

Danska västindiska daler

Dansk Vestindiske daler ( Danska )
1904 års 50 Francs (10 Daler) guldmynt (i genomsnitt) innehåller 16,129 gram guld (0,9000 fina) och väger 0,4667 ounces. Endast 2 005 träffades.
Valörer
Underenhet
1 ⁄ 500	bit
1 ⁄ 100	cent
1⁄5 _ _	franc
Sedlar
Frekv. Begagnade	5, 10, 20 och 100 franc
Mynt
Frekv. Begagnade	1 ⁄ 2 , 1, 2, 5, 10, 20 och 40 cent
Demografi
Datum för introduktion	1849
Användare	Danska Västindien , USA Jungfruöarna
Denna infobox visar den senaste statusen innan denna valuta gjordes föråldrad.

Daler ( danska , plural the same or dalere , engelska : dollar ) var valutan i Danska Västindien mellan 1849 och 1917, och i USA :s Jungfruöar mellan 1917 och 1934.

Historia

Dalern ersatte rigsdaler 1849. Inga underavdelningar utfärdades förrän 1859, även om en mängd olika mynt motmärktes för användning på öarna. 1859 introducerades mynt i cent , med 100 cent = 1 daler.

1904 infördes två nya valörer, biten och francen . De fyra enheterna var relaterade till 5 bitar = 1 cent, 100 bitar = 20 cent = 1 franc, 100 cent = 5 franc = 1 daler. Mynt gavs ut var och en denominerade i två enheter, bitar och cent, franc och cent, eller franc och daler. Guldmynt slogs och gavs ut i 4 och 10 daler valörer (121 000 respektive 2 005 präglade) först 1904. Sedlar gavs ut i franc. Francen var lika med den franska francen , med text på baksidan av sedlarna (se [1] ) som gav värdet i danska kronor och øre, med 1 franc = 72 øre.

Dalern ersattes av US-dollar 17 år efter att Danska Västindien blev Amerikanska Jungfruöarna 1934, med 1 dollar = 1,0363 daler. Detta gjordes genom identiska förordningar som antagits av kolonialråden för kommunen Saint Thomas & Saint John och kommunen Saint Croix, med överenskommelse från USA:s finansminister efter utgången av chartern för National Bank of the Danish West Indies. Den amerikanska dollarn blev lagligt betalningsmedel den 1 juli 1934, medan de danska västindiska dalermynten förblev lagligt betalningsmedel fram till den 14 juli 1935 (1 år efter att guvernör Paul Martin Pearson hade proklamerat att den amerikanska regeringen skulle växla amerikansk valuta mot den gamla danska valutan vid laglig omvandlingskurs som krävs enligt förordningarna).

Mynt

Strax före den 28 september 1850 stämplades halva amerikanska dollar med åren 1848, 1849 och 1850 och kvartsdollar med år 1849 med en krönt FRVII för cirkulation i Danska Västindien som visas i Standard World Coin-katalogen av Krause & Mishler 1801 –1900. En av de halva dollarna och kvartsdollarn skickades till Colonial Central Office i Köpenhamn 1850 - dessa mynt förvaras nu i det Kungliga Myntkabinettet i Danmarks Nationalmuseum i Köpenhamn. Endast dessa valörer med ovan nämnda årtal anses vara äkta för cirkulation i Danska Västindien - och de ersattes 1859 med nya mynt präglade i Danmark för Danska Västindien.

Fram till 1878 var inga andra valörer kända med sådana motmärken - men valörer från amerikanska, brasilianska, brittiska, brittiska Västindien, franska, holländska och spanska mynt var från och med då kända för att ha stämplats med vagt liknande motmärken. Dessa mynt tillverkades mestadels i Frankrike för att säljas till myntsamlare och har inte varit i omlopp i Danska Västindien. Dessa tillverkade valörer listade i en annan Krause & Mishler-katalog samt i myntkatalogen Unusual World Coins (som inkluderar fantasimynt) är 1 ⁄ 2 och 1 cent, 1 ⁄ 4 , 1 ⁄ 2 och 1 dollar från USA, 1 ⁄ 8 och 1 ⁄ 4 dollar från Brittiska Västindiens ankarmynt , brittiska farthings , 1 ⁄ 2 och 6 pence, 1 shilling, 1 ⁄ 2 och 1 krona, franska 5 sous och 1 ⁄ 2 franc , mexikanska 8 reales , holländska 25 cent och spanska 4 maravedíes , 1, 2 och 4 reales .

År 1859 introducerades mynt i valörerna 1, 3, 5, 10 och 20 cent. Förutom brons 1 cent var dessa mynt silver. 1904, med det nya valutasystemet, infördes guldmynt i valörerna 4 daler (20 franc) och 10 daler (50 franc). Dessa följdes 1905 av valörer på 1 ⁄ 2 , 1, 2, 5, 10, 20 och 40 cent. Dessa mynt bar också valörerna 2 + 1 ⁄ 2 , 5, 10, 25 och 50 bitar, 1 och 2 franc. 1 . ⁄ 2 , 1 och 2 cent var slagna i brons, 5 cent i nickel och de andra valörerna i silver

Sedlar

Danska Västindien , Saint Croix, 2 daler (1898)

Statskontoret införde 1849 sedlar i valörerna 2, 3, 5, 10, 50 och 100 daler. Bank of St Thomas gav ut sedlar denominerade i dollar mellan 1837 och 1889. Det anges inte på sedlarna vilken dollar detta var.

År 1905 införde Dansk-Vestindiske Nationalbank (Danska Västindiens nationalbank) sedlar i valörer på 5, 10, 20 och 100 franc, som också bar indikationer på deras värde i danska kronor, 3,6, 7,2, 14,4 och 72 kronor.

Anteckningar

•   Krause, Chester L.; Clifford Mishler (1991). Standardkatalog över världsmynt : 1801–1991 (18:e upplagan). Krause publikationer. ISBN 0873411501 .
•   Pick, Albert (1994). Standardkatalog över World Paper Money : Allmänna frågor . Colin R. Bruce II och Neil Shafer (redaktörer) (7:e upplagan). Krause publikationer. ISBN 0-87341-207-9 .
•   Cuhaj, George S., red. (2009). Standardkatalog över världsguldmynt 1601–nuvarande (6 uppl.). Krause. ISBN 978-1-4402-0424-1 .