Internationell dollar

Den internationella dollarn ( int'l dollar eller intl dollar , symboler Int'l$. , Intl$. , Int$ ), även känd som Geary–Khamis dollar (symboler GK$ eller GK$ ), är en hypotetisk valutaenhet som har samma köpkraftsparitet som den amerikanska dollarn hade i USA vid en given tidpunkt. Det används främst i ekonomi och finansiell statistik för olika ändamål, framför allt för att bestämma och jämföra köpkraftspariteten och bruttonationalprodukten för olika länder och marknader. År 1990 eller 2000 används ofta som ett riktmärke för jämförelser som löper över tiden. Enheten förkortas ofta, t.ex. 2000 US-dollar eller 2000 International$ (om referensåret är 2000).

Den är baserad på de dubbla begreppen köpkraftspariteter (PPP) för valutor och de internationella genomsnittliga priserna på råvaror . Den visar hur mycket en lokal valutaenhet är värd inom landets gränser. Det används för att göra jämförelser både mellan länder och över tid. Till exempel, att jämföra bruttonationalprodukt (BNP) per capita i internationella dollar, snarare än bara baserat på växelkurser, ger ett mer giltigt mått för att jämföra levnadsstandarden . Den föreslogs av Roy C. Geary 1958 och utvecklades av Salem Hanna Khamis mellan 1970 och 1982.

Siffror uttryckta i internationella dollar kan inte konverteras till ett annat lands valuta med aktuella marknadsväxelkurser; istället måste de konverteras med hjälp av landets PPP-växelkurs som används i studien.

Växelkurs per land

Enligt IMF, nedan är den implicita PPP-kursen för internationella dollar till lokal valuta i respektive länder 2022:

Land Växelkurs 2022
Albanien 40,22
Algeriet 45,28
Andorra 0,59
Angola 228,27
Antigua och Barbuda 2.05
Argentina 67,72
Armenien 161,51
Aruba 1.24
Australien 1,51
Österrike 0,74
Azerbajdzjan 0,67
Bahamas, The 0,81
Bahrain 0,19
Bangladesh 32.11
Barbados 2,31
Belarus 0,96
Belgien 0,77
Belize 1,27
Benin 202,47
Bhutan 20.14
Bolivia 2,51
Bosnien och Hercegovina 0,71
Botswana 4,69
Brasilien 2,56
Brunei Darussalam 0,80
Bulgarien 0,79
Burkina Faso 192,77
Burundi 688,36
Cabo Verde 44,33
Kambodja 1332,55
Kamerun 222,10
Kanada 1,26
Centralafrikanska republiken 282,81
Tchad 254,59
Chile 460,84
Kina, Folkrepubliken 4.10
Colombia 1424.06
Komorerna 179,52
Kongo, Dem. Rep. av 1007.08
Kongo, Republiken 389,73
Costa Rica 336,75
Kroatien 3,29
Cypern 0,56
Tjeckien 13.38
Elfenbenskusten 234,62
Danmark 6,63
Djibouti 100,02
Dominica 1,68
Dominikanska republiken 24.08
Ecuador 0,50
Egypten 4,66
El Salvador 0,46
Ekvatorialguinea 337,25
Eritrea 4,69
Estland 0,60
Eswatini 5,91
Etiopien 17.03
Fiji 0,83
Finland 0,82
Frankrike 0,71
Gabon 352,20
Gambia, The 17.65
Georgien 1.00
Tyskland 0,72
Ghana 2,71
Grekland 0,54
Grenada 1,53
Guatemala 3,88
Guinea 4210,30
Guinea-Bissau 186,19
Guyana 91,64
Haiti 55,74
Honduras 11.03
Hong Kong SAR 5,54
Ungern 153,57
Island 148,06
Indien 23.43
Indonesien 4719,26
Iran 62381,74
Irak 782,45
Irland 0,74
Israel 3,51
Italien 0,63
Jamaica 79,79
Japan 90,39
Jordanien 0,28
Kazakstan 172,10
Kenya 43.00
Kiribati 1.09
Korea, Republiken av 796,49
Kosovo 0,34
Kuwait 0,23
Kirgizistan 21,74
Laos PDR 3100,29
Lettland 0,53
Lesotho 6,31
Liberia 0,44
Libyen 1,52
Litauen 0,49
Luxemburg 0,85
Macao SAR 4,66
Madagaskar 1199,19
Malawi 318,18
Malaysia 1,54
Maldiverna 7,53
Mali 203,78
Malta 0,55
Marshallöarna 1.11
Mauretanien 12.21
Mauritius 16.25
Mexiko 9,88
Mikronesien, Fed. stater av 1.11
Moldavien 6,64
mongoliet 1064,79
Montenegro 0,36
Marocko 3,82
Moçambique 23,91
Myanmar 451,68
Namibia 7.18
Nauru 1,27
Nepal 33,56
Nederländerna 0,76
Nya Zeeland 1,44
Nicaragua 11,92
Niger 241,31
Nigeria 162,33
Nordmakedonien 20.06
Norge 11.38
oman 0,22
Pakistan 44,27
Palau 0,96
Panama 0,45
Papua Nya Guinea 2,78
Paraguay 2701,54
Peru 1,83
Filippinerna 18,78
Polen 1,93
Portugal 0,56
Puerto Rico 0,88
Qatar 2,65
Rumänien 1,92
Ryska Federationen 32.11
Rwanda 337,15
Saint Kitts och Nevis 1,86
Saint Lucia 1,77
Saint Vincent och Grenadinerna 1,46
Samoa 1,83
San Marino 0,63
Saudiarabien 1,88
Senegal 235,10
Serbien 42,39
Seychellerna 7,64
Sierra Leone 3327,59
Singapore 0,83
Slovakien 0,50
Slovenien 0,56
Salomonöarna 7,76
Somalia 0,41
Sydafrika 6,98
Sydsudan, Republiken 181,08
Spanien 0,59
Sri Lanka 74,82
Sudan 155,65
Surinam 7,46
Sverige 8,73
Schweiz 1.04
São Tomé och Príncipe 10,77
Taiwanprovinsen i Kina 14,91
Tadzjikistan 2,36
Tanzania 853,89
Thailand 11,71
Östtimor 0,46
Togo 223,31
Tonga 1,71
Trinidad och Tobago 4,71
Tunisien 0,95
Turkmenistan 2.21
Tuvalu 1,44
Turkiet, Republiken 4.23
Uganda 1298,23
Förenade arabemiraten 2.27
Storbritannien 0,67
Förenta staterna 1.00
Uruguay 30,82
Uzbekistan 2589,68
Vanuatu 121.11
Venezuela 3,52
Vietnam 7174,60
Västbanken och Gaza 1,87
Jemen 447,06
Zambia 6.09
Zimbabwe 356,58

Kort beskrivning av Geary-Khamis-systemet

Detta system värderar matrisen av kvantiteter med hjälp av vektorn för internationella priser. Vektorn erhålls genom att medelvärdet av de nationella priserna i de deltagande länderna efter deras omvandling till en gemensam valuta med PPP och vägande kvantiteter beräknas. PPP erhålls genom att genomsnittet beräkna andelarna av nationella och internationella priser i de deltagande länderna viktade med utgifter. Internationella priser och PPP definieras av ett system av sammanhängande linjära ekvationer som måste lösas samtidigt. GK-metoden ger PPP som är transitiva och faktiska slutliga utgifter som är additiva.

Inflationsjustering

Vid jämförelse mellan länder och mellan år kan de internationella dollarsiffrorna justeras för att kompensera för inflationen. I så fall väljs basåret och alla siffror kommer att uttryckas i konstanta internationella dollar för det angivna basåret. Forskare måste förstå vilka justeringar som återspeglas i data ( Marty Schmidt) :

  • Befolkningsjusteringar (i vilket fall representerar siffrorna per capita pengar)
  • Valutaväxelkursjusteringar (i så fall kommer siffrorna att uttryckas i en valutaenhet (vanligtvis US$ , International $, € £ eller ¥)
  • Köpkraftsparitetsjusteringar och/eller genomsnittliga råvarupriser (i vilket fall uttrycks siffrorna vanligtvis som internationella dollar)
  • Inflationsjusteringar (i vilket fall har siffrorna justerats, baserat på förändringar i ett inflationsindex som konsumentprisindex, för att representera valuta för ett "basår", som t.ex. 2000).

Beskrivning av Geary-Khamis-systemet

Anta att PPPj är pariteten för j-te valutan med en valuta som kallas internationella dollar, vilket kan spegla vilken valuta som helst, men US-dollar är den vanligaste. Då definieras det internationella priset Pi som ett internationellt medelvärde av priserna på i:e råvaran i olika länder. Priserna i dessa länder är uttryckta i deras nationella valutor. Geary-Khamis-metoden löser detta genom att använda nationella priser efter konvertering till en gemensam valuta med köpkraftspariteter (PPP). Därför definieras det internationella priset, Pi för i-th commodity som:

Denna ekvation antyder att det internationella priset på den i:te varan beräknas genom att dividera den totala produktionen av den i:te varan i alla utvalda länder, omräknat i internationella dollar, med köpkraftspariteter, med den totala kvantiteten som produceras av den i:te varan. Tidigare ekvation kan skrivas om enligt följande:

Denna ekvation antyder att Pi är ett vägt genomsnitt av internationella priser pij efter konvertering till internationella dollar med PPPj. PPPj är av Geary-Khamis-systemet definierat genom denna ekvation:

Täljaren i ekvationen representerar det totala värdet av produktionen i det j:te landet uttryckt i nationell valuta, och nämnaren är värdet av det j:te landets produktion utvärderat genom omprissättning till internationella priser Pi i internationella dollar. Sedan anger PPPj antalet nationella valutaenheter per internationell dollar.

Fördelar med Geary-Khamis-metoden

Geary-Khamis internationella dollar används i stor utsträckning av utländska investerare och institutioner som IMF, FAO och Världsbanken. Det har blivit så flitigt använt eftersom det gjorde det möjligt att jämföra levnadsstandarden mellan länder. Tack vare den internationella dollarn kan de se en mer pålitlig ekonomisk situation i landet och besluta om de ska ge ytterligare lån (eller andra investeringar) till nämnda land eller inte. Det erbjuder också en viss jämförelse av köpkraftspariteter över hela världen (utvecklingsländer tenderar att ha högre köpkraftspariteter). Vissa handlare använder till och med Geary-Khamis-metoden för att avgöra om landets valuta är undervärderad eller övervärderad. Växelkurser används ofta för att jämföra valutor, men detta tillvägagångssätt återspeglar inte det verkliga värdet av valutan i nämnda land. Det är bättre att inkludera PPP eller priser på varor i nämnda land. Internationell dollar löser detta genom att ta hänsyn till valutakurser, PPP och genomsnittliga råvarupriser. Geary-Khamis-metoden är den bästa metoden för jämförelser av jordbruksproduktion.

Kritik mot att använda 1990 amerikanska dollar för långtidsjämförelser

Ekonomer och historiker använder många metoder när de vill forska om ekonomisk utveckling i det förflutna. Om vi ​​till exempel tar USA och Storbritannien (dessa två exempel jämfördes många gånger i olika undersökningar), kan någon använda nominella växelkurser, Lindert och Williamson (2016) använde PPP-växelkurser och Broadberry (2003) använde tillväxttakt med hjälp av prisindex i det egna landet. Ingen av dem är dock på något sätt bättre än de andra (eller teoretiskt försvarbara). Det finns en stor sannolikhet att dessa tre metoder kommer att ge tre olika svar, och faktiskt, Brunt och Fidalgo (2018) visade i sin artikel att "dessa tre tillvägagångssätt ger tre olika svar när man uppskattar produktionsnivåer och tillväxttakt i USA och Storbritannien – och de är inte bara olika från varandra, utan också olika från en jämförelse med de (mer teoretiskt försvarbara) kedjade GK-priserna." Även om det är mer teoretiskt försvarbart, betyder det inte att det ska användas utan att beakta alla aspekter av denna metod.

Till exempel använde Maddison (2001) 1990 års internationella dollar när han undersökte priserna under Kristi tid. Helst skulle vi använda ett prisriktmärke som ligger betydligt närmare Kristi tid. Det finns dock inga sådana riktmärken. Ett annat problem är att det inte finns några internationella priser som vi kan använda för giltiga jämförelser mellan länder. Att jämföra BNP-nivåer mellan länder med deras egna priser omräknade till nominell växelkurs har inget som helst värde. Detta tillvägagångssätt är ganska godtyckligt eftersom växelkursen helt enkelt bestäms av utbudet och efterfrågan på valuta och dessa mått är mycket beroende av handelsbalansernas volymer. Det är lite (eller ingen) meningsfullt att värdera alla varor (både omsatta och icke-handlade till den nominella växelkursen, särskilt eftersom de absoluta handelsvolymerna kan vara små jämfört med den totala produktionen i båda länderna.

Ekonomer skapar därför PPP-växelkurser, härleder växelkursen genom att värdera en varukorg i de två länderna till två uppsättningar priser (och uttrycka dem som ett förhållande efteråt). Detta gör att vi kan se hur mycket det faktiskt kostar att bo i nämnda land. Även om med detta tillvägagångssätt uppstår ett annat problem. Vad ska vi välja för att ligga i korgen? Brunt och Fidalgo (2018) använder exempel på en engelsk korg 1775 och kinesisk korg 1775. Medan den engelska skulle ha mycket vete, skulle den kinesiska ha mycket ris. Vete var ganska överkomligt i England och ris var ganska överkomligt i Kina, men om vi byter dessa varor skulle de båda vara relativt dyra. Detta illustrerar på ett bra sätt hur valet av innehållet i korgen kommer att påverka jämförelsen. Helt enkelt genom att använda engelska korg skulle Kina verka som en dyr plats att bo på och vice versa.

Geary-Khamis försöker lösa detta genom att uppskatta ett vägt genomsnittspris för varje vara med hjälp av länders andelar i världsproduktionen för att väga landpriserna. Ett annat problem uppstår när forskare jämför länder som har en annan prisstruktur än den internationella prisstrukturen. Brunt och Fidalgo (2018) visar exempel på Irland (som verkligen har liknande prisstruktur som den internationella) och Sydafrika (som har en helt annan prisstruktur än den internationella). Så när man använder inhemska och internationella prisindex rör sig Irlands tillväxttakt i mycket liknande riktning, men när inhemska och internationella priser tillämpas på Sydafrika rör sig de faktiskt i motsatta riktningar. Det är värt att notera att större länder tenderar att ha ett prisindex som rör sig mer likt det internationella prisindexet. Det beror helt enkelt på att större länder har en större vikt vid skapandet av detta index.

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=International_dollar&oldid=1138530530 "