Atrå kyrka

Atrå Kyrka
Atrå kyrkje
Atrå kirke TRS 070603 048.jpg
Utsikt över kyrkan
Koordinater :
Plats
Tinn kommun , Vestfold og Telemark
Land Norge
Valör Norges kyrka
Tidigare valör Katolsk kyrka
Kyrklighet Evangelisk luthersk
Historia
Status Församlingskyrka
Grundad c. 1180
Invigd 4 september 1836
Arkitektur
Funktionell status Aktiva
Arkitekt(er) Hans Linstow
Arkitektonisk typ Lång kyrka
Stil Empire stil
Avslutad 1836 (187 år sedan) ( 1836 )
Specifikationer
Kapacitet 300
Material Trä
Administrering
Stift Agder og Telemark
Dekanat Øvre Telemark prosti
Socken Tinn
Typ Kyrka
Status Automatiskt skyddad
ID 83807

Atrå kyrka ( norska : Atrå kyrkje ) är en församlingskyrka i Norges kyrka i Tinn kommun i Vestfold og Telemark fylke i Norge . Den ligger i byn Atrå. Det är en av kyrkorna för Tinns församling som ingår i Øvre Telemarks prosti ( dekanatet ) i Agder og Telemarks stift . Den vita träkyrkan byggdes i en långkyrklig utformning 1836 efter ritningar av arkitekten Hans Linstow . Kyrkan har plats för cirka 300 personer.

Historia

Den första kyrkan i Atrå var en stavkyrka i trä som byggdes under 1100-talet. Legenden säger att kyrkan invigdes 1180 av biskop Ragnar från Hamars gamla stift . Vi vet ganska mycket om hur kyrkan såg ut. En teckning som troligen gjordes vid den tid den revs visar en del av den, och även minnen från de som minns kyrkan skrevs ner. Särskilt viktig var historien om Hellek H. Husevold, som sa att det fanns tre dörrar, i norr, söder och väster. Dörren mot söder var ganska smal och man kunde se märken av knivslidor som hade skrapat mot ramen när folk gick igenom den. Det fanns två trappsteg upp för att ta sig från långhuset till koret . På ena sidan av altaret fanns en bild av Adam och Eva, och altartavlan hade en bild av Kristus och lärjungarna. Det fanns två gallerier, ett för män och ett för kvinnor. Huvuddörren i väster gick ursprungligen inåt, men 1823 kom en order om att den måste öppnas åt andra hållet (det här var året innan Grue kyrka brann ner, och mer än hundra personer fick dö när de kunde inte öppna dörrarna som leder in). År 1799 visar register att den gamla kyrkan var i dåligt skick och att några av stavstolparna ruttnade vilket hade lett till strukturella förskjutningar och krokiga väggar.

1814 fungerade denna kyrka som valkyrka ( norska : valgkirke ). Tillsammans med mer än 300 andra församlingskyrkor runt om i Norge var det en vallokal för val till 1814 års norska konstituerande församling som skrev Norges konstitution . Detta var Norges första nationella val. Varje kyrkoförsamling var en valkrets som valde personer som kallades "elektorer" som senare träffades tillsammans i varje län för att välja representanterna till den församling som skulle sammanträda i Eidsvoll senare samma år.

1825 begärde församlingen att kyrkan skulle rivas och ersättas med en korskyrka i trä. Detta avvisades av regeringen, men planer av Hans Linstow skickades till församlingen i slutet av 1827. Dessa visade en ny byggnad i timmerkonstruktion i form av en långkyrka i empirestil , men denna plan väckte visst missnöje hos byggnadsnämnden och kyrkoherden, som menade att den skulle bli för liten, och att fönstren försvagade byggnadens struktur. Dessutom saknades lokalkännedom om timmerbyggande . Dessutom timmerkonstruktion okänd för lokalbefolkningen vid den tiden, så tornet skulle behöva sänkas. De anlitade byggmästarna Christen Aslachsen Rustan (eller Rugstad) och Christen Andersen Stensaas från Skien . De slutgiltiga planerna för den nya kyrkan godkändes genom kunglig resolution i juli 1828. Den gamla kyrkan revs och den nya kyrkan byggdes på samma plats 1833–1834. Den nya byggnaden invigdes den 4 september 1836 av prosten Søren Schive.

1895 togs korridoren bakom altaret bort . 1908 förändrades interiören avsevärt under ledning av Haldor Børve . Sidogallerierna togs bort, taket täcktes med halm och indelade i åkrar, galleribräckningen fick lister som delade in den i åker, kyrkan fick nya bänkar och den fick en altartavla där ett kors tidigare använts. Åren 1922–1924 byggdes en sakristia som en förlängning av koret och den tidigare sakristian söder om koret byggdes om till orgelhus. Det blev en ny ombyggnad 1951–1952, där bland annat predikstolen målades med rosenmätning av Øystein Orekås, tydligen mot Riksantikvariens önskemål .

Mediegalleri

Se även