Wolfgang Cramer

Wolfgang Cramer
Född	( 1901-10-18 ) 18 oktober 1901 Hamburg , Tyskland
dog	2 april 1974 (1974-04-02) (72 år) Frankfurt , Tyskland
Nationalitet	tysk
Utbildning	Universitetet i Breslau ( PhD , 1931)
Epok	1900-talsfilosofi
Område	Västerländsk filosofi
Skola	Nykantianism
institutioner	Universitetet i Breslau (1894–1915) Frankfurt (1915–1932)
Avhandlingar	Die Reziprozitätsformel für Gaußsche Summen in reell quadratischen Zahlkörpern (The reciprocity law for gaussian sums in real square square fields) ( 1931) Das Problem der reinen Anschauung. Eine erkenntnistheoretische Untersuchung der Prinzipien der Mathematik (Problemet med ren intuition. En epistemologisk undersökning av matematikens principer.) ( 1935)
Doktorand rådgivare	Hans Rademacher
Huvudintressen	Epistemologi , Sinnesfilosofi , Metafysik , Det Absoluta
Influenser Richard Hönigswald , Immanuel Kant , Gottfried Wilhelm Leibniz , Johann Gottlieb Fichte
Influerad Dieter Henrich, Falk Wagner

Wolfgang Cramer (18 oktober 1901 – 2 april 1974) var en tysk filosof och matematiker .

Biografi

Tidiga år

Cramer, son till en statlig byggmästare, föddes i Hamburg och tillbringade sin skoltid i Breslau (nu Wrocław, Polen). Efter sin Abitur 1920 studerade han tre terminer i filosofi under regi av Richard Hönigswald och Siegfried Marck vid universitetet i Breslau . En vän från den här tiden var Moritz Löwi. Vid universitetet i Heidelberg studerade han ytterligare en termin filosofi under regi av Karl Jaspers . Därefter arbetade han som banktjänsteman. Vinterterminen 1924/25 började han studera igen och studerade matematik och fysik vid universitetet i Breslau. Han avslutade sin doktorsavhandling i talteori med titeln Die Reziprozitätformel für Gaußsche Summen in reell quadratischen Zahlkörpern ( The reciprocity law for Gaussian Sums in real square number fields) 1931, regisserad av Hans Rademacher .

Under den nazistiska regeringen

Cramer blev medlem av det nazistiska partiet och i Nationalsocialist Teachers League redan den 1 maj 1932. Efter avskedandet av Rademacher i processen för Gleichschaltung , blev Cramer assistent till Werner Schmeidler vid det matematiska institutet. Men redan i april 1933 uttryckte Cramer att han var "förskräckt över barbariets manifestationer", så att han ville lämna partiet. Moritz Löwi, en judisk lärare och vän till Cramer, övertalade honom att stanna, att han skulle kunna uppträda som någon oanade. Cramer var alltså väsentligen involverad i Löwis emigration via Tjeckoslovakien till USA . Cramer tillägnade honom sin bok Grundlegung einer Theorie des Geistes ( Groundwork for a theory of mind ) 1957.

Cramers habiliteringsuppsats Das Problem der reinen Anschauung. Eine erkenntnistheoretische Untersuchung der Prinzipien der Mathematik ( Problemet med ren intuition. En epistemologisk undersökning av matematikens principer. ) avslutades 1933, men förfarandet avbröts först av okända skäl. Först och främst var Cramer tvungen att gå på ett lektorsläger och en akademi tills han tog examen 1935. Orsakerna till denna ovanligt långa varaktighet av proceduren kan inte rekonstrueras i detalj, men det verkar som om Cramer inte framstod som en idealisk medlem av festen. Efter sin habilitering blev Cramer privatlärare (Privatdozent) för filosofi om de exakta vetenskaperna i Breslau.

Den hotande konflikten eskalerade när August Faust kom till Breslau vinterterminen 1936/37. Cramer gav inte efter för påtryckningarna från Faust att upphöra med kontakten med Richard Hönigswald och hans studentkrets eller att stödja avsättningen av sin katolske kollega Bernhard Rosenmöller. Faust tog slutligen hämnd 1942 med en vissnande bedömning. Faust fann särskilt fel med det faktum att "Dr. Cramer använder så lite av sin nationalsocialistiska ideologi", vilket innebar hans "ryggradslösa beteende mot juden Hönigswald" såväl som hans begränsning till "hårklyverande perifera frågor". Faktum är att inte heller Cramer framträdde politiskt offentligt under nazistregimen, och han bidrog inte heller med något till en nationalsocialistisk filosofi. Fausts utvärdering hindrade Cramers utnämning till adjungerad professor och skulle troligen ha avslutat hans karriär, om nazistregimen bestod.

Efter kriget

Efter kriget, 1949, blev Cramer privatlärare i Frankfurt . 1953 utnämndes han till adjungerad professor och slutligen till extraordinär professor 1962. Cramer dog 1974 i Frankfurt.

Elever av Cramer, som senare själva blev professorer, var bland andra Hegel -forskaren Hans-Friedrich Fulda och Reiner Wiehl, expert på Whitehead . På grund av Cramers låga akademiska ställning skrev de vanligtvis inte sina avhandlingar under hans handledning, utan snarare under Hans-Georg Gadamers i Heidelberg.

Wolfgang Cramer är far till filosofen Konrad Cramer (1933–2013).

Filosofi

Det första stora inflytandet på Cramer var Richard Hönigswalds neokantianism. Således var hans systematiska utgångspunkt alltid det kritiska engagemanget med transcendental idealism och Kant , tillsammans med viss inspiration från Leibniz monadologi . Därifrån försökte han utveckla en "transcendental ontologi". Hans huvudtanke var här, att den transcendentala filosofin som en analys av subjektivitet inte kan uppfylla sin uppgift, om den inte undersöker subjektet i dess Varelse, särskilt dess temporalitet. "Subjektet [...] är en entitet i betydelsen, som den förkantianska metafysiken förstod entiteter eller existens." På så sätt är den kantianska begränsningen av kunskap till utseendefältet transcendent.

I denna anda karaktäriserar Hans Wagner Cramer:

Cramer är inte skyldig till någon förkritisk filosofi, inte heller ignorerar han Kants Kritik av det transcendentalt använda förnuftet, inte heller faller han tillbaka bakom det kritiska ifrågasättandet – ändå försöker han en lära om det transcendenta.

— H. Wagner, Ist Metaphysik des Transzendenten möglich? , op.cit., sid. 290f.

Man bör dock vara medveten om att även om Cramer började arbeta med ämnet gammal metafysik, presenterade han inte en fullstor, komplett ontologi som systemen före Kant. Snarare sökte han ständigt efter minimala bestämningar, det vill säga nödvändiga förutsättningar för ändlig subjektivitet. Sökandet efter sådana förhållanden ledde honom slutligen till spekulativ filosofi , till frågan om det absoluta . För sinnet, tänkande, har i huvudsak att göra med universella bestämningar, enligt Cramer. Theory of mind gör frågan för universaler oundviklig. Sålunda leder hans filosofi om ämnet honom konsekvent in i ontologin, teorin om kategorier och slutligen till det Absoluta.

Hans engagemang i frågan om det absoluta involverar särskilt en kritisk granskning av Spinoza , Kants förkastande av bevisen för Guds existens och filosofer av tysk idealism . Det var Cramers mål att visa hur det Absoluta kan uppfattas som bestämmer allt, men samtidigt lämnar friheten för betingad annanhet. I synnerhet bör detta ske utan någon hänvisning till kontingentvarelse, för annars skulle det Absoluta stå under kontingentens villkor. Denna utmaning är särskilt central i hans sista projekt, den så kallade "absoluta reflektionen".

Arbetar

Monografier

• Das Problem der reinen Anschauung . Mohr, Tübingen 1937.
• Die Monade. Das philosophische Problem vom Ursprung . Kohlhammer Verlag , Stuttgart 1954.
•   Grundlegung einer Theorie des Geistes . Klostermann, Frankfurt am Main 1957. (4. uppl. 1999. (Philosophische Abhandlungen; 14), ISBN 3-465-03002-8 )
• Das Absolute und das Kontingente . Klostermann, Frankfurt am Main 1959. (2. uppl. 1976. (Philosophische Abhandlungen; 17))
• Spinozas Philosophie des Absoluten . Klostermann, Frankfurt am Main 1966. (VM: Die absolute Reflexion; 1)
•   Gottesbeweise und ihre Kritik. Prüfung ihrer Beweiskraft . Klostermann, Frankfurt am Main 1967. (WC: Die absolute Reflexion; 2) 2. utg. 2010. (Klostermann Rote Reihe; 33), ISBN 978-3-465-04097-2 )
•   Dö absolut Reflexion. Schriften aus dem Nachlass . Ed. av Konrad Cramer. Klostermann, Frankfurt am Main 2012, ISBN 978-3-465-03753-8

Publicerade artiklar

• Über den Begriff des Unendlichen. I: Blätter für Deutsche Philosophie. Vol. 11, 1938, s. 272–284.
• Die Aporien des Zeno und die Einheit des Raumes. I: Blätter für Deutsche Philosophie. Vol. 12, 1939, s. 347–364.
• Philosophie und ihre Geschichte. I: Blätter für Deutsche Philosophie. Vol. 14, 1941, s. 343–355.
• Das Grundproblem der Philosophie. I: Diskus. Frankfurter Studentenzeitung. Vol. 4, 1954, nummer 2, tillägg, s. 57–60.
• Hans Wagner: Philosophie und Reflexion. München/Basel 1959. Ernst Reinhard Verlag. I: Philosophische Rundschau Vol. 11, 1963, s. 68–90.
• Raum, Zeit och transzendentaler Schein. I: Zeitschrift für philosophische Forschung. Vol. 13, 1959, s. 568–582.
• Vom transzendentalen zum absoluten Idealismus. I: Kant-Studien. Vol. 52, 1960/61, s. 3–32.
• Aufgaben und Methoden einer Kategorienlehre. I: Kant-Studien. Vol. 52, 1960/61, s. 351–368.
• Individuum und Kategorie. I: Einsichten. Gerhard Krüger zum 60. Geburtstag . Klostermann, Frankfurt am Main 1962, s. 39–70.
• Über die Grundlagen von Gottlob Freges Begriff des Logischen. I: Hermeneutik und Dialektik Festschrift für Hans-Georg Gadamer . Vol. 2. Mohr, Tübingen 1970, s. 55–76.
• Kausalität und Freiheit. I: Philosophische Perspektiven. Vol. 5, 1973, s. 9–28.
• Det absoluta. I: Hermann Krings (Red.): Handbuch philosophischer Grundbegriffe , München 1973.
• Das Ich und das Gute. Eine Grundlegung der Philosophie. I: Neue Hefte für Philosophie. Vol. 27/28, 1988, s. 1–55.

Vidare läsning

• Dieter Henrich , Hans Wagner (Red.): Subjektivität und Metaphysik. Festskrift för Wolfgang Cramer. Klostermann, Frankfurt am Main 1966.
• Bakgrund Metafysik. Die Philosophie von Wolfgang Cramer.
  •   Vol.. 1: Hans Radermacher, Peter Reisinger (Ed.), Klett-Cotta, Stuttgart 1987, ISBN 3-608-91444-7 .
  •   Vol.. 2. Hans Radermacher, Peter Reisinger, Jürgen Stolzenberg (Ed.), Klett-Cotta, Stuttgart 1990, ISBN 3-608-91469-2 .
• Konrad Cramer: Überlegungen zu Hans-Dieter Kleins Auseinandersetzung med Wolfgang Cramers "Grundlegung einer Theorie des Geistes". I: Wiener Jahrbuch für Philosophie. 42 (2010), s. 221–234.
• Dieter Henrich : Über System und Methode von Cramers deduktiver Monadologie. I: Philosophische Rundschau. 6 (1958), s. 237-263.
•   Wolfgang Kersting: Monade und Bewußtsein. Die monadologiska Subjektivitätskonzeption Wolfgang Cramers. I: Albert Heinekamp (Red.): Beiträge zur Wirkungs- und Rezeptionsgeschichte von Gottfried Wilhelm Leibniz. Steiner Wiesbaden, Stuttgart 1986, ISBN 3-515-04350-0 , s. 346–368. (Studia Leibnitiana: Supplementa; 26)
• Hans-Dieter Klein: Anorganische Natur und Deszendenztheorie – zwei offene Fragen in Wolfgang Cramers monadologischer Fundierung der Transzendentalphilosophie. I: Wiener Jahrbuch für Philosophie. 21 (1989), sid. 7-11.
• Helmut Kuhn: Wolfgang Cramer: Die Monade. Das philosophische Problem vom Ursprung. Kohlhammer Verlag , Stuttgart 1954. I: Philosophische Rundschau. 3 (1955), s. 208–223.
• Rainer Lambrecht: Die Hegel-Kritik Wolfgang Cramers. Das Sein als der Punkt der Differenz. I: Hegel-Jahrbuch. 1992, s. 279–293.
• Rudolf Lindpointner: Die transzendentale Subjekts- und Erkenntnistheorie im 20. Jahrhundert. Darstellung och Kritik. Neukantianismus, Husserl, Hönigswald, Cramer, Heidegger. Salzburg, Univ., Diss. 1981. Salzburg 1981, s. 87–107.
•   Tobias Müller: Das Subjekt und das Absolute. Zur Aktualität der Philosophie Wolfgang Cramers. Verlag Karl Alber, Freiburg iB 2020, ISBN 3-495-49113-9 .
• Tobias Müller: Gud som skapare av naturlagar: om förhållandet mellan den absoluta och den kontingenta världen. Neue Zeitschrift Für Systematische Theologie Und Religionsphilosophie 59, nr. 4 (2017): 468–481. doi:10.1515/nzsth-2017-0027
•   Peter Reisinger: W. Cramers Vermittlungsversuch oder die transzendentale Ontologie. I: PR: Idealismus als Bildtheorie. Untersuchungen zur Grundlegung einer Zeichentheorie . Klett-Cotta, Stuttgart 1979, ISBN 3-12-912020-3 , s. 30–63.
•   Peter Reisinger: Wolfgang Cramers Destruktionsversuch der Hegelschen Dialektik. I: Dieter Henrich (Red.): Metaphysik nach Kant? Stuttgarter Hegel-Kongreß 1987. Klett-Cotta, Stuttgart 1988, ISBN 3-608-91492-7 , s. 343–363.
•   Rüdiger Schmelz: Subjektivität und Leiblichkeit. Die psyko-fysiska Einheit in der Philosophie Wolfgang Cramers. Königshausen & Neumann, Würzburg 1991, ISBN 3-88479-576-7 . (Pommersfeldener Beiträge : Sonderbd.; 5)
• Josef Schmucker: Wolfgang Cramers Widerlegung der Gottesbeweiskritik Kants. I: Archiv für Geschichte der Philosophie. 52 (1970), sid. 287-301.
•   Jürgen Stolzenberg: Wolfgang Cramer. I: Julian Nida-Rümelin , Elif Özmen (Red.): Philosophie der Gegenwart in Einzeldarstellungen (= Kröners Taschenausgabe. Vol. 423). 3., reviderad utg. Kröner, Stuttgart 2007, ISBN 978-3-520-42303-0 , s. 92–98.
• Falk Wagner: "Vernunft ist die Bedingung der Offenbarung". Zur theologischen Bedeutung von Wolfgang Cramers Theorie des Absoluten. I: Dietrich Korsch (Red.): Wahrheit und Versöhnung. Theologische und philosophische Beiträge zur Gotteslehre. Gütersloher Verl.-Haus Mohn, Gütersloh 1989, s. 98–121.
•   Hans Wagner: Ist Metaphysik des Transzendenten möglich? (Zu W. Cramers Philosophie des Absoluten). I: Dieter Henrich, Hans Wagner (Red.): Subjektivität und Metaphysik. Festskrift för Wolfgang Cramer. Klostermann, Frankfurt am Main 1966, s. 290–326; wieder i: Hans Wagner: Kritische Philosophie. Kritische Philosophie Systematische und historische Abhandlungen . Ed. von Karl Bärthlein och Werner Flach. Königshausen & Neumann, Würzburg 1980, ISBN 3-88479-019-6 , s. 425–445.
•   Gunther Wenz: Ich und das Absolute. Wolfgang Cramers philosophische Theologie im Kontext seiner transzendentalontologischen Subjektivitätstheorie. I: Ders. (Red.): Vom wahrhaft Unendlichen. Metaphysik und Theologie bei Wolfhart Pannenberg (Pannenberg-Studien 2), Vandenhoeck & Ruprecht, Göttingen 2016, ISBN 3-525-56027-3 , s. 379–442.
•   Reiner Wiehl: Denkpsychologie und Denkontologie. Richard Hönigswalds och Wolfgang Cramers Philosophien der Subjektivität. I: Wolfdietrich Schmied-Kowarzik (Red.): Erkennen – Monas – Sprache. Internationales Richard-Hönigswald-Symposion Kassel 1995. Königshausen & Neumann, Würzburg 1997, ISBN 3-8260-1311-5 , s. 97–117. (Studien und Materialien zum Neukantianismus; 9)
• Ernest Wolf-Gazo: Rationell metafysik. Wolfgang Cramers filosofi. I: Filosofi och historia 23 (1990) nr. 1, s. 46–46.
•   Kurt Walter Zeidler: Kritische Dialektik und Transzendentalontologie. Der Ausgang des Neukantianismus und die post-neukantianische Systematik R. Hönigswalds, W. Cramers, B. Bauchs, H. Wagners, R. Reinigers och E. Heintels. Bouvier, Bonn 1995, ISBN 3-416-02518-0 , s. 139–171 upp 334.

externa länkar

• Litteratur av och om Wolfgang Cramer i tyska nationalbibliotekets katalog
• Archiv für Systematische Philosophie Wolfgang Cramer , kort biografi med bild och register över skrifter