Tana, Norge
Tana kommun
Deanu gielda
| |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Norge |
Grevskap | Troms och Finnmark |
Distrikt | Öster-Finnmarken |
Etablerade | 1 januari 1864 |
• Föregås av | Lebesby kommun |
Administrativt centrum | Tana bru |
Regering | |
• Borgmästare (2019) | Helga Pedersen ( Ap ) |
Område | |
• Totalt | 4 051,34 km 2 (1 564,23 sq mi) |
• Mark | 3 832,66 km 2 (1 479,80 sq mi) |
• Vatten | 218,68 km 2 (84,43 sq mi) 5,4 % |
• Rang | #5 i Norge |
Befolkning
(2022)
| |
• Totalt | 2,821 |
• Rang | #236 i Norge |
• Densitet | 0,7/km 2 (2/sq mi) |
• Förändring (10 år) | −2,6 % |
Demonym | Tanaværing |
Officiella språk | |
• Norsk form | Bokmål |
• Samisk form | nordsamiska |
Tidszon | UTC+01:00 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( CEST ) |
ISO 3166-kod | NO-5441 |
Hemsida | Officiell hemsida |
Deatnu ( nordsamiska ) eller Tana ( norska ) är en kommun i Troms og Finnmarks län , Norge . Kommunens administrativa centrum är byn Tana bru . Bland de andra byarna i kommunen finns Austertana , Bonakas , Polmak , Rustefjelbma och Skiippagurra .
Kommunen på 4 051 kvadratkilometer (1 564 kvadratkilometer) är den 5:e största till yta av de 356 kommunerna i Norge. Deanu-Tana är den 236:e mest folkrika kommunen i Norge med en befolkning på 2 821. Kommunens befolkningstäthet är 0,7 invånare per kvadratkilometer (1,8/sq mi) och dess befolkning har minskat med 2,6 % under den föregående 10-årsperioden.
Historia
Tana kommun bildades den 1 januari 1864 när den östra delen av storkommunen Lebesby avskildes för att bli en ny kommun med 1 388 invånare. Den ursprungliga kommunen omfattade all mark på båda sidor som omgav Tanafjorden och Tanaälven .
Den 1 januari 1914 delades Tana kommun i tre delar. Den södra delen (invånarantal: 1 426) förblev som (en mindre) Tana kommun. Den norra delen av kommunen delades av Tanafjorden där den västra sidan blev Gamviks kommun (invånare: 1 374) och den östra sidan blev Berlevågs kommun (invånare: 784). Den 1 januari 1964 sammanslogs grannkommunen Polmak (invånare: 1 072), som den 1 januari 1903 separerat från Nesseby kommun, till Tana.
Tana kommun markerar den längsta sovjetiska framryckningen in i det nazistiskt ockuperade Norge.
Den 1 januari 2020 blev kommunen en del av det nybildade Troms og Finnmarks län. Tidigare hade det varit en del av det gamla Finnmarks län.
namn
Tana är en förnorskad form av det nordsamiska namnet Deanu . Det samiska namnet är identiskt med det samiska ordet deanu som betyder "stor älv " eller "huvudälv", syftande på huvudälven ( Tana älv ) som rinner genom kommunen. Före 1918 skrevs namnet "Tanen".
Den 1 september 1992 ändrades kommunens namn till "Deatnu-Tana" för att symbolisera de två officiella språken i kommunen. Sedan 2005 ändrades namnet igen så att antingen Deatnu eller Tana kan användas. Det samiska namnet ändrades från Deatnu till Deanu 2021.
Vapen
Vapnet beviljades den 11 maj 1984. Den officiella blazonen är " Gules , three boats Or in pale " ( norska : I rødt tre gule båter ) . Detta betyder att armarna har ett rött fält (bakgrund) och laddningen är tre flodbåtar . Flodbåten har en tinktur av Or vilket betyder att den vanligtvis är gulfärgad, men om den är gjord av metall används guld. De röda och gula färgerna i armarna valdes för att efterlikna de norska nationalvapnen. De tre flodbåtarna valdes för att båtar som denna har använts i området i århundraden. Det finns tre båtar som symboliserar de tre etniska grupperna i gränskommunen: samer , kvener och norrmän . Armarna designades av Arvid Sveen.
Ekonomi
Under 2013 var 29 % av arbetsstyrkan sysselsatta inom detaljhandel, hotell/restauranger och finans; 23 % inom sjukvården och den sociala sektorn ; 16 % i den sekundära sektorn av ekonomin ; 11 % i primärsektorn ; 9 % arbetade inom utbildningssektorn ; arbetsstyrkan uppgick till 1 401 personer.
De viktigaste [ekonomiska] resurserna är jordbruksmark och [kustområden, berg och skogar eller] utmark ; användningen av dessa ger [betydande resultat relaterade till] jordbruket.
Världens nordligaste mejeri är Tine Tana och har ett 30-tal anställda.
Kyrkor
Den norska kyrkan har två församlingar ( sokn ) inom Tana kommun. Det är en del av Indre Finnmarks prosti ( dekanatet ) i Nord-Hålogalands stift .
Socken ( sokn ) | Kyrkans namn | Kyrkans läge | År byggt |
---|---|---|---|
Tana | Austertana kapell | Austertana | 1958 |
Tana kyrka | Rustefjelbma | 1964 | |
Polmak | Polmak kyrka | Polmak | 1853 |
Regering
Alla kommuner i Norge, inklusive Deatnu-Tana, är ansvariga för grundskoleutbildning (till och med 10:e klass), öppenvård , äldrevård , arbetslöshet och andra sociala tjänster , zonindelning , ekonomisk utveckling och kommunala vägar . Kommunen styrs av ett kommunalråd med förtroendevalda, som i sin tur väljer en borgmästare . Kommunen faller under Indre Finnmarks tingsrätt och Hålogalands hovrätt .
Kommunfullmäktige
- Tanas kommunfullmäktige består av 19 representanter som väljs för en period på fyra år . Fullmäktiges partifördelning är som följer :
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 8 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 1 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 4 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 2 | |
Samisk lista i Tana (Deanu Sámelistu–Samelista i Tana) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 19 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 9 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 2 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 1 | |
Samiska folkpartiet (Samefolkets Parti) | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 2 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Árja (Árja) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 19 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 9 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 1 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Samiska folkpartiet (Samefolkets Parti) | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 3 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 23 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 2 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 2 | |
Samiska folkpartiet (Samefolkets Parti) | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Gemensam lista över det liberala partiet och oberoende väljare (Venstre og uavhengige velgeres list) |
3 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 2 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 2 | |
Samiska folkpartiet (Samefolkets Parti) | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Gemensam lista över det liberala partiet och oberoende väljare (Venstre og uavhengige velgeres list) |
2 | |
Tana Common List (Tana fellesliste) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 9 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 7 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Samiska folkpartiet (Samefolkets Parti) | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 2 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 10 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 7 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 4 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
samisk demokrat (Samedemokrahtat/Samedemokrate) | 1 | |
Samiska lista (Sámealbmot listu/Samefolkets lista) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 8 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 7 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 4 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 2 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
samisk demokrat (Samedemokrahtat/Samedemokrate) | 1 | |
Samisk lista (Sámealbmot listu/Samefolkets list) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 10 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Tana tverrpolitiska lista | 3 | |
Samiska lista (Samefolkets lista) | 3 | |
Gratis väljarlista (Frie Velgeres lista) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 11 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 2 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Tana tverrpolitiska lista | 2 | |
Samiska lista (Samefolkets lista) | 3 | |
Gratis väljarlista (Frie Velgeres lista) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 11 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 6 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 4 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Bylista (Bygdefolkets enhetsliste) | 1 | |
Samiska lista (Samefolkets lista) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 13 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 6 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 15 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 3 | |
Socialistisk gemensam lista (Venstresosialistiske felleslister) |
1 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 14 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 5 | |
Kristelig Folkeparti | 1 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 4 | |
Socialistisk Folkeparti (Sosialistisk Folkeparti) | 1 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 15 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 6 | |
Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) | 1 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 5 | |
Totalt antal medlemmar: | 27 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 6 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) | 2 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 6 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 6 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 2 | |
Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) | 1 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 13 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 4 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 3 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 2 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 4 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 5 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 4 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 5 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 5 | |
Liberala partiet (Venstre) | 3 | |
Gemensam lista för det konservativa partiet (Høyre) och det frisinnade folkpartiet (Frisinnede Folkeparti) |
3 | |
Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) | 1 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 | |
Notera: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunfullmäktige förrän efter krigets slut 1945. |
Geografi
Deatnu-Tana ligger längs Tanaälvens nedre avrinningsområde, som gränsar till Finland längs större delen av dess lopp. Människor bor i små bosättningar längs floden, särskilt Sirma, Polmak , Rustefjelbma , Seida, Skiippagurra , Austertana och Tana bru . De flesta invånare i Tana är samer och det samiska språket och kulturen främjas idag av kommunen och skolorna.
Tanaälven har representerat en stöttepelare i ekonomin, eftersom den är en av Europas främsta laxälvar och den mynnar ut i Tanafjorden . Flodtransporter utförs traditionellt med långa, smala flodbåtar, som fortfarande är i bruk, om än motoriserade. Sjöar i detta område inkluderar Geassájávri , Nissojávri och Sundvatnet . Vid Tana bru Tanabron (en del av Europaväg E6 och Europaväg E75 ) över Tanafloden. De närmaste flygplatserna är Vadsø flygplats (cirka 70 kilometer eller 43 miles bort) och Kirkenes flygplats (cirka 130 kilometer eller 81 miles bort). Kirkenes flygplats (men inte Vadsø) har direktflyg till Oslo .
Vilda djur och växter
Med Tanafloden som rinner genom vilda och spektakulära livsmiljöer har Tana kommun en av de mest spektakulära sammankomsterna i Norge. Så många som 25 000 goosander kan samlas längs Tanas vattenvägssystem. Lägg till detta, tusentals ejder och långstjärtand , så har du en av de största koncentrationerna av vildfågel i Norge.
År 2022 dödades en björn på grund av dödsfall av får från en lokal gård. Efter en utredning slog man fast att avlivningen av björnen var laglig och man konstaterade också att det är troligt att det hade funnits minst en annan björn i kommunen.
Klimat
Tana har ett subarktiskt klimat ( Dfc ) med långa, kalla vintrar och korta svala somrar.
Klimatdata för Rustefjelbma , Tana 1961-90 | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
Genomsnittlig hög °C (°F) |
−7,3 (18,9) |
−7,0 (19,4) |
−3,2 (26,2) |
1,3 (34,3) |
6,1 (43,0) |
12,4 (54,3) |
16,3 (61,3) |
14,1 (57,4) |
9,2 (48,6) |
2,9 (37,2) |
−2,3 (27,9) |
−5,8 (21,6) |
3,1 (37,6) |
Dagsmedelvärde °C (°F) |
−12,2 (10,0) |
−11,3 (11,7) |
−7,4 (18,7) |
−2,0 (28,4) |
3,3 (37,9) |
8,7 (47,7) |
12,3 (54,1) |
10,6 (51,1) |
6,0 (42,8) |
0,2 (32,4) |
−6,0 (21,2) |
−10,4 (13,3) |
−0,7 (30,7) |
Genomsnittligt låg °C (°F) |
−18,2 (−0,8) |
−17,4 (0,7) |
−13,6 (7,5) |
−7,2 (19,0) |
−0,6 (30,9) |
4,7 (40,5) |
7,5 (45,5) |
5,8 (42,4) |
1,8 (35,2) |
−3,5 (25,7) |
−10,8 (12,6) |
−16,2 (2,8) |
−5,6 (21,9) |
Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
39 (1,5) |
32 (1,3) |
26 (1,0) |
24 (0,9) |
22 (0,9) |
35 (1,4) |
54 (2,1) |
48 (1,9) |
46 (1,8) |
49 (1,9) |
39 (1,5) |
41 (1,6) |
455 (17,9) |
Genomsnittlig nederbördsdagar (≥ 1 mm) | 11.2 | 8.5 | 7.6 | 6.7 | 5.8 | 8.4 | 9.5 | 9.9 | 11.0 | 12.3 | 10.4 | 11.1 | 112,4 |
Källa: Norges Meteorologiske Institut |
Anmärkningsvärda människor
- Halvdan Wexelsen Freihow (1883 i Tana – 1965), norsk präst och kulturforskare
- Per Fokstad (1890 i Tana – 1973), lärare, politiker och intellektuell med samiskt ursprung
- Kathrine Johnsen (1917 i Tana – 2002) samelärare och arbetade för NRK Sápmi
- Kristen Kyrre Bremer (1925 i Tana – 2013) teolog och biskop i norska kyrkan
- Nils Utsi (1943 i Tana – 2019) en norsk samisk skådespelare, regissör och filmregissör
- Ella Marie Hætta Isaksen (född 1998 i Tana) en norsk samemusiker
Författare
- Reidar Hirsti (1925 i Tana – 2001) tidningsredaktör, politiker och författare till böcker om historiska eller samiska ämnen
- Nils Jernsletten (1934 i Tana – 2012), professor i samiska vid universitetet i Tromsø och redaktör för den samiska tidningen Ságat
- Gift A. Somby (född 1953 i Tana) en samisk författare
- Hanne Ørstavik (född 1969 i Tana) är en norsk författare
- Siri Broch Johansen (född 1967 i Tana) en samisk författare, sångerska och läroboksförfattare
Sport
- Martin Schanche (född 1945), med smeknamnet Mister Rallycross , en före detta racerförare och politiker, uppvuxen i Tana
- Sigleif Johansen (född 1948 i Tana) en före detta norsk skidskytt
- Signe Trosten (född 1970 i Tana) en före detta norsk skidskytt
- Signe Marie Store (född 1995 i Tana) en norsk fristilsbrottare
externa länkar
- Media relaterade till Tana på Wikimedia Commons
- Deatnu-Tana . Norges Statistik