Tromsøysund

Tromsøysund herred
Tromsøe landdistrikt
Arm of the Ramfjorden in Tromsøysund
Arm of the Ramfjorden i Tromsøysund
Official logo of Tromsøysund herred
Tromsøysund within Troms
Tromsøysund inom Troms
Koordinater: Koordinater :
Land Norge
Grevskap Troms
Distrikt Hålogaland
Etablerade 1 januari 1838
Skapat som Formannskapsdistrikt
Nedlagd 1 januari 1964
Efterträdde av Tromsö kommun
Administrativt centrum Tromsøysund
Område
(vid upplösning)
• Totalt 1 596 km 2 (616 sq mi)
Befolkning
 (1964)
• Totalt 16,727
• Densitet 10/km 2 (27/sq mi)
Tidszon UTC+01:00 ( CET )
• Sommar ( sommartid ) UTC+02:00 ( CEST )
ISO 3166-kod NO-1934

Tromsøysund är en före detta kommun i Troms fylke i Norge . Kommunen på 1 596 kvadratkilometer (616 kvadratkilometer) fanns från 1838 till dess upplösning 1964. Kommunen omfattade det mesta av det som nu är Tromsø kommun inklusive områden på ön Kvaløya och på fastlandet. Den omgav helt staden Tromsø , både på ett antal öar och på fastlandet. Kommunen omfattade byarna Bjerkaker , Tromsdalen och Movik . Det administrativa centrumet var byn Tromsdalen , mittemot staden Tromsø.

Historia

Tromsøes stora prestegjeld existerade i hundratals år . År 1838 etablerade den nya formannskapsdistriktslagen kommunalt självstyre i Norge. Enligt lagen blev varje prestegjeld en kommun, men alla städer i Norge måste skiljas från sina prestegjeld och vara egna kommuner. Så den 1 januari 1838 staden Tromsøe en kommun och det stora omgivande distriktet blev kommunen Tromsøe landdistrikt . Till en början hade den nya kommunen 4 286 invånare.

År 1860 delades den södra delen av kommunen (befolkning: 3 610) av från Tromsøe landdistrikt för att bli den nya Balsfjords kommun . Detta lämnade Tromsøe landdistrikt med 2 632 invånare. I november 1860 ändrades kommunens namn till Tromsøsundet (stavningen ändrades till den mer moderna stavningen Tromsøysund senare). Den 1 januari 1861 överfördes ett område av Tromsøysund (befolkning: 110) till staden Tromsø. slogs en del av grannkommunen Malangen (invånare: 287) samman till Tromsøysund (detta område i Malangen avskildes från Balsfjord 1871). Detta område omfattade området Bakkejord-Kvalnes-Lauksletta-Mjelde i södra Kvaløya och Brokskar-Bentsjorda-området på fastlandet. Samtidigt överfördes också en obebodd del av Tromsøysund till Tromsø. Den 1 juli 1915 överfördes en annan del av Tromsøysund (befolkning: 512) till staden Tromsø. Återigen den 1 juli 1955 Bjerkakerområdet i Tromsøysund (befolkning: 1 583) till staden Tromsø.

Under 1960-talet skedde många kommunsammanslagningar över hela Norge på grund av arbetet i Schei-kommittén . Den 1 januari 1964 skedde en större kommunsammanslagning. Hela Tromsøysunds kommun (invånare: 16 727) slogs samman med staden Tromsø (invånare: 12 602), delarna av Hillesøy kommun på ön Kvaløya (invånare: 1 316), och de flesta (förutom Svensbyområdet) av Ullsfjord kommun (befolkning: 2 019) för att bilda en ny, större Tromsø kommun .

Vapen

Vapnet beviljades den 9 april 1954. Den officiella blazonen är " Gules , ett tvåmastat skepp norska : Or " ( rød bunn et tomastet gull skip ). Detta innebär att armarna har ett rött fält (bakgrund) och att laddningen är ett tvåmastat skepp . Skeppet har en tinktur av Or vilket betyder att det vanligtvis är gult, men om det är gjort av metall används guld. Båten symboliserade havets och fiskets betydelse för kommunen. Armarna designades av Sverre Mack som fick hjälp av Hallvard Trætteberg . Detta vapen var det första kommunvapnet för en landsbygdskommun i Norge (tidigare hade vapen använts för städer och städer, men inte på landsbygden).

Regering

Medan den existerade var denna kommun ansvarig för grundutbildning (till och med 10:e klass), öppenvårdstjänster , pensionärstjänster , arbetslöshet och andra sociala tjänster , zonindelning , ekonomisk utveckling och kommunala vägar . Under sin existens styrdes denna kommun av ett kommunalråd av förtroendevalda , som i sin tur valde en borgmästare .

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen i Tromsøysund bestod av 53 representanter som valdes för en fyraårsperiod . Partifördelningen i det slutliga kommunfullmäktige var som följer :

Tromsøysund herredsstyre 1960–1963  
Partinamn (på norska)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) 30
  Det konservativa partiet (Høyre) 5
  Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) 3
  Kristelig Folkeparti 3
  Liberala partiet (Venstre) 12
Totalt antal medlemmar: 53
Tromsøysund herredsstyre 1956–1959  
Partinamn (på norska)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) 25
  Det konservativa partiet (Høyre) 2
  Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) 3
  Kristelig Folkeparti 3
  Bondepartiet (Bondepartiet) 1
  Liberala partiet (Venstre) 11
Totalt antal medlemmar: 45
Tromsøysund herredsstyre 1952–1955  
Partinamn (på norska)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) 15
  Det konservativa partiet (Høyre) 2
  Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) 4
  Liberala partiet (Venstre) 11
  Lista över arbetare, fiskare och småbrukare (Arbeidere, fiskere, småbrukere list) 4
Totalt antal medlemmar: 36
Tromsøysund herredsstyre 1948–1951  
Partinamn (på norska)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) 19
  Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) 4
  Liberala partiet (Venstre) 8
  Lokala listor (Lokale lister) 5
Totalt antal medlemmar: 36
Tromsøysund herredsstyre 1945–1947  
Partinamn (på norska)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) 22
  Kommunistpartiet (Kommunistiske Parti) 5
  Liberala partiet (Venstre) 9
Totalt antal medlemmar: 36
Tromsøysund herredsstyre 1938–1941*  
Partinamn (på norska)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) 19
  Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) 13
  Lokala listor (Lokale lister) 4
Totalt antal medlemmar: 36
Notera: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunfullmäktige förrän efter krigets slut 1945.

Borgmästare

Tromsøysunds borgmästare :

  • 1838-1842: Leonhard Holmboe
  • 1842-1844: Hans Kiil Larsen
  • 1844-1848: Hans Simon Christoffersen
  • 1848-1852: Peder Jeremias Larsen
  • 1-852-1854: Hans Lokkert Nilsen
  • 1854-1857: Hans A. Moursund, Jr.
  • 1857-1859: Hans Henrik Kjær
  • 1859-1861: Hans Bergesen Holmeslett
  • 1861-1865: Lars Moe
  • 1865-1866: Hans Bergesen Holmeslett
  • 1867-1875: Petter Jensen
  • 1875-1876: Hans Bergesen Holmeslett
  • 1877-1898: P. Chr. Nikolaisen
  • 1899-1910: Hans Pedersen Berg
  • 1911-1913: Hans Nilsen Finnvik
  • 1914-1916: Ole M. Gausdal
  • 1917-1925: Iver Walnum
  • 1926-1928: Anton Jakobsen
  • 1929-1931: Alfred Hansen
  • 1932-1934: Anton Jakobsen
  • 1935-1940: Alfred Hansen
  • 1941-1941: Otto Hj. Munthe-Kaas
  • 1941-1943: Theodor Hansen
  • 1943-1944: Einar W. Nilsen
  • 1944-1944: Fritz Posti
  • 1945-1945: Johan Smith Meyer
  • 1945-1948: Alfred Hansen
  • 1948-1961: Kåre Martin Hansen
  • 1962-1963: Kåre Nordgård

Se även

externa länkar