Sydostasien spel

Sydostasien spel
SEA Games logo.svg
Logotypen för Southeast Asian Games Federation
Förkortning SEA-spel
Första evenemanget 1959 Southeast Asian Peninsular Games i Bangkok, Thailand
Förekommer varje 2 år (varje udda år)
Nästa evenemang Sydostasien 2023 i Phnom Penh , Kambodja
Syfte Multisportevenemang för nationer på den sydostasiatiska subkontinenten
Huvudkontor Bangkok , Thailand
President Charouck Arirachakaran
Hemsida SEAGFoffice.org

The Southeast Asian Games , även känd som SEA Games , är ett tvåårigt multisportevenemang som involverar deltagare från de nuvarande 11 länderna i Sydostasien . Spelen är under reglering av Southeast Asian Games Federation med överinseende av Internationella olympiska kommittén (IOC) och Asiens olympiska råd (OCA).

Southeast Asian Games är ett av de fem subregionala spelen i Olympic Council of Asia ( OCA). De andra är de centralasiatiska spelen , de östasiatiska ungdomsspelen , de sydasiatiska spelen och de västasiatiska spelen .

Historia

Southeast Asian Games har sitt ursprung till South East Asian Peninsular Games eller SEAP Games . Den 22 maj 1958 hade delegater från länderna på den sydostasiatiska halvön som deltog i de asiatiska spelen i Tokyo, Japan, ett möte och enades om att etablera en idrottsorganisation. SEAP-spelen designades av Luang Sukhum Nayapradit, dåvarande vicepresident för Thailands olympiska kommitté . Den föreslagna motiveringen var att ett regionalt sportevenemang kommer att bidra till att främja samarbete, förståelse och relationer mellan länder i den sydostasiatiska regionen.

Sex länder, Burma (nu Myanmar ), Kampuchea (nu Kambodja ), Laos , Malaya (nu Malaysia ), Thailand och Republiken Vietnam (Sydvietnam) var de grundande medlemmarna. Dessa länder gick med på att hålla spelen vartannat år i juni 1959 och SEAP Games Federation Committee bildades därefter.

De första SEAP-spelen hölls i Bangkok 12–17 december 1959, med mer än 527 idrottare och funktionärer från 6 länder; Burma (nu Myanmar), Laos, Malaya, Singapore , Sydvietnam och Thailand deltog i 12 sporter.

Vid de 8:e SEAP-spelen 1975 övervägde SEAP-federationen att inkludera Brunei , Indonesien och Filippinerna . Dessa länder antogs formellt 1977, samma år som SEAP Federation bytte namn till Southeast Asian Games Federation (SEAGF), och spelen var kända som Southeast Asian Games . Trots dess läge närmare Stillahavsskärgården än den asiatiska kontinenten och inte vara medlem i ASEAN , antogs Östtimor vid de 22:a spelen i Sydostasien 2003 Hanoi – Ho Chi Minh City .

Sydostasienspelen 2009 var första gången som Laos någonsin arrangerade ett Sydostasienspel (Laos hade tidigare tackat nej till att vara värd för Sydostasienspelen 1965 med hänvisning till ekonomiska svårigheter). Den pågår från 9–18 december och har också firat 50 år av de sydostasiatiska spelen, som hölls i Vientiane , Laos . De sydostasiatiska spelen kallades ursprungligen Southeast Asian Peninsular Games och bytte namn efter att Brunei, Filippinerna och Indonesien inkluderades 1977. De första SEA-spelen hölls i Bangkok 1959 och bestod av mer än 527 idrottare och funktionärer i 12 sporter.

Symbol

Symbolen för de sydostasiatiska spelen introducerades under SEAP-spelen 1959 i Bangkok, som visar sex ringar som representerar de sex grundande medlemmarna och användes fram till 1997 års upplaga i Jakarta. Antalet ringar har ökat till 10 under 1999 års upplaga i Brunei för att återspegla inkluderingen av Singapore, som antogs i Southeast Asian Games Federation 1961, och Brunei, Indonesien och Filippinerna, som gick med i organisationen 1977. antalet ringar ökades igen till 11 under 2011 års spelen i Indonesien för att återspegla förbundets senaste medlem, Östtimor, som antogs 2003. Den officiella logotypen är en kombination av fem fingrar som håller den 10-cirklara kedjan Southeast Asian Games Federation logotyp , forma en bild av en duva, som är en symbol för fred. Det var nästan 1 000 bidrag till logotypen. Arrangörerna avslöjade också "For a Stronger Southeast Asia" som slogan för tävlingarna.

Deltagande NOCs

NOC-namn Formella namn Debuterade IOC -kod Andra koder som används
 Brunei Brunei Darussalam 1977 BRU BRN ( ISO )
 Kambodja kungadömet Kambodja 1961 KAM KHM (1972–1976, ISO)
 Indonesien Republiken Indonesien 1977 I EN IHO (1952), IDN ( FIFA , ISO)
 Laos Demokratiska folkrepubliken Laos 1959 LAO
 Malaysia Malaysia 1959 MAS MAL (1952 − 1988), MYS (ISO)
 Myanmar Republiken Myanmars union 1959 MITT A BIR (1948 – 1988), MMR (ISO)
 Filippinerna Republiken Filippinerna 1977 PHI PHL (ISO)
 Singapore Republiken Singapore 1959 SGP SIN (1959 – 2016)
 Thailand kungariket Thailand 1959 THA
 Östtimor Demokratiska republiken Östtimor 2003 TLS IOA (2000)
 Vietnam Socialistiska Republiken Vietnam 1959 TÄVLA VET (1964), VNM (1968–1976, ISO)

Värdstäder

Huvudartikel: Lista över värdstäder för spel i Sydostasien

Sedan de sydostasiatiska spelen började 1959 har det hållits i 15 städer i alla länder i Sydostasien utom Östtimor .

class=notpageimage|
Plats för de sydostasiatiska spelens värd
Lista över sydostasiatiska spel
Spel År Värdstäder Öppnas av Datum sporter evenemang Nationer Konkurrenter Topprankade lag Ref
Spel på sydostasiatiska halvön
1 1959 Thailand Bangkok , Thailand Kung Bhumibol Adulyadej 12–17 december 1959 12 N/A 6 518 Thailand (THA) [1]
2 1961 Myanmar Yangon , Burma President Win Maung 11–16 december 1961 13 N/A 7 623 Burma (BIR) [2]
1963 Tilldelas till Kambodja , inställd på grund av inrikespolitisk situation
3 1965 Malaysia Kuala Lumpur , Malaysia Yang di-Pertuan Agong Ismail Nasiruddin 14–21 december 1965 14 N/A 7 963 Thailand (THA) [3]
4 1967 Thailand Bangkok , Thailand Kung Bhumibol Adulyadej 9–16 december 1967 16 N/A 6 984 Thailand (THA) [4]
5 1969 Myanmar Yangon , Burma Premiärminister Ne Win 6–13 december 1969 15 N/A 6 920 Burma (BIR) [5]
6 1971 Malaysia Kuala Lumpur , Malaysia Yang di-Pertuan Agong Abdul Halim 6–13 december 1971 15 N/A 7 957 Thailand (THA) [6]
7 1973 Singapore Singapore City , Singapore President Benjamin Sheares 1–8 september 1973 16 N/A 7 1632 Thailand (THA) [7]
8 1975 Thailand Bangkok , Thailand Kung Bhumibol Adulyadej 9–16 december 1975 18 N/A 4 1142 Thailand (THA) [8]
Sydostasien spel
9 1977 Malaysia Kuala Lumpur , Malaysia Yang di-Pertuan Agong Yahya Petra 19–26 november 1977 18 N/A 7 N/A Indonesien (INA) [9]
10 1979 Indonesia Jakarta , Indonesien President Suharto 21–30 september 1979 18 N/A 7 N/A Indonesien (INA) [10]
11 1981 Philippines Manila , Filippinerna President Ferdinand Marcos 6–15 december 1981 18 N/A 7 ≈1800 Indonesien (INA) [11]
12 1983 Singapore Singapore City , Singapore President Devan Nair 28 maj – 6 juni 1983 18 N/A 8 N/A Indonesien (INA) [12]
13 1985 Thailand Bangkok , Thailand Kung Bhumibol Adulyadej 8–17 december 1985 18 N/A 8 N/A Thailand (THA) [13]
14 1987 Indonesia Jakarta , Indonesien President Suharto 9–20 september 1987 26 N/A 8 N/A Indonesien (INA) [14]
15 1989 Malaysia Kuala Lumpur , Malaysia Yang di-Pertuan Agong Azlan Shah 20–31 augusti 1989 24 N/A 9 ≈2800 Indonesien (INA) [15]
16 1991 Philippines Manila , Filippinerna President Corazon Aquino 24 november – 3 december 1991 28 N/A 9 N/A Indonesien (INA) [16]
17 1993 align="vänster" Singapore Singapore City , Singapore President Wee Kim Wee 12–20 juni 1993 29 N/A 9 ≈3000 Indonesien (INA) [17]
18 1995 Thailand Chiang Mai , Thailand Kronprins Vajiralongkorn 9–17 december 1995 28 N/A 10 3262 Thailand (THA) [18]
19 1997 Indonesia Jakarta , Indonesien President Suharto 11–19 oktober 1997 36 490 10 5179 Indonesien (INA) [19]
20 1999 Brunei Bandar Seri Begawan , Brunei Sultan Hassanal Bolkiah 7–15 augusti 1999 21 233 10 2365 Thailand (THA) [20]
21 2001 Malaysia Kuala Lumpur , Malaysia Yang di-Pertuan Agong Salahuddin 8–17 september 2001 32 391 10 4165    Malaysia (MAS) [21]
22 2003 Vietnam Hanoi och Ho Chi Minh City , Vietnam Premiärminister Phan Văn Khải 5–13 december 2003 32 442 11 ≈5000    Vietnam (VIE) [22]
23 2005 Philippines Manila , Filippinerna President Gloria Macapagal Arroyo 27 november – 5 december 2005 40 443 11 5336    Filippinerna (PHI) [23]
24 2007 Thailand Nakhon Ratchasima , Thailand Kronprins Vajiralongkorn 6–15 december 2007 43 475 11 5282    Thailand (THA) [24]
25 2009 Laos Vientiane , Laos President Choummaly Sayasone 9–18 december 2009 29 372 11 3100    Thailand (THA) [25]
26 2011 Indonesia Jakarta och Palembang , Indonesien President Susilo Bambang Yudhoyono 11–22 november 2011 44 545 11 5965    Indonesien (INA) [26]
27 2013 Myanmar Naypyidaw , Myanmar Vicepresident Nyan Tun 11–22 december 2013 37 460 11 4730    Thailand (THA) [27]
28 2015 Singapore Singapore City , Singapore President Tony Tan 5–16 juni 2015 36 402 11 4370    Thailand (THA) [28]
29 2017 Malaysia Kuala Lumpur , Malaysia Yang di-Pertuan Agong Muhammad V 19–30 augusti 2017 38 404 11 4709    Malaysia (MAS) [29]
30 2019 Philippines Filippinerna President Rodrigo Duterte 30 november – 11 december 2019 56 530 11 5630    Filippinerna (PHI) [30]
31 2021 Vietnam Hanoi , Vietnam President Nguyễn Xuân Phúc 12–23 maj 2022 40 526 11 5467    Vietnam (VIE)
32 2023 Cambodia Phnom Penh , Kambodja Kung Norodom Sihamoni (förväntad) 5–17 maj 2023 Framtida händelse
33 2025 Thailand Bangkok , Thailand Kung Vajiralongkorn (förväntad) 9–20 december 2025 Framtida händelse
34 2027 Malaysia Kuala Lumpur , Malaysia Yang di-Pertuan Agong Ibrahim Ismail (förväntad) TBD 2027 Framtida händelse
35 2029 Singapore Singapore City , Singapore TBA
36 2031 Vientiane , Laos Laos Laos Framtida händelse
37 2033 Philippines Filippinerna Framtida händelse

1963 års Southeast Asian Peninsular Games ställdes in. Som utsedd värd Kambodja vara värd för evenemanget på grund av instabilitet i landet, tillsammans med en oenighet med Internationella amatöridrottsförbundet . De 3:e SEAP-spelen övergick sedan till Laos som värdar, men de tiggde 1965 års evenemang med hänvisning till ekonomiska svårigheter.

sporter

Huvudartikel: Sports i Sydostasiatiska spel

Enligt SEAGF:s stadga och regler måste en värdnation arrangera minst 22 sporter: de två obligatoriska sporterna från kategori 1 (friidrott och vattensport), förutom minst 14 sporter från kategori 2 (obligatoriska sporter i OS och Asian Games). ), och högst 8 sporter från kategori 3 (grått i tabellen nedan). Varje sport ska inte erbjuda mer än 5 % av den totala medaljsumman, förutom för friidrott, vattensport och skytte (skottet höjdes för denna kategori 2013). För att varje sport och evenemang ska inkluderas måste minst fyra länder delta i den. Sporter som tävlat i de olympiska spelen och de asiatiska spelen måste prioriteras.

Sport år
Bågskytte 1977–1997, sedan 2001
Arnis 1991, 2005, 2019
Friidrott Allt
Aquathlon 2023
Badminton Allt
Baseboll 2005–2007, 2011, 2019
Basketboll 1979–2003, 2007, sedan 2011
Biljard och snooker Sedan 1987
Kroppsbyggande
1987–1993, 1997, 2003–2007, 2013, sedan 2021
Bowling
1977–1979, 1983–2001, 2005–2007, 2011, sedan 2015
Boxning Allt
Paddla kanot
1985, 1995, 2001, 2005–2007, 2011–2015, sedan 2019
Schack
2003–2005, 2011–2013, sedan 2019
Chinlone endast 2013
Kontraktsbro endast 2011
Cricket endast 2017
Cykling 1959–1979, sedan 1983
Danssport 2005–2009, sedan 2019
Dykning Sedan 1965
Duathlon Sedan 2019
E-sport Sedan 2019
Ryttare
1983, 1995, 2001, 2005–2007, 2011–2017
Fäktning 1974–1978, sedan 1986
Landhockey
1971–1979, 1983, 1987–1989, 1993–2001, 2007, 2013–2017
Konståkning 2017–2019
Fen simning 2003, 2009–2011, sedan 2021
Innebandy 2015, 2019
Fotboll Allt
Futsal 2007, 2011–2013, 2017, sedan 2021
Golf 1985–1997, 2001, sedan 2005
Gymnastik
1979–1981, 1985–1997, 2001–2007, 2011, sedan 2015
Handboll 2005–2007, sedan 2021
Beach handboll Sedan 2019
Ishockey 2017–2019
Inomhushockey 2017–2019
Jiujitsu Sedan 2019
Judo 1967–1997, sedan 2001
Karate
1985–1991, 1995–1997, 2001–2013, sedan 2017
Kenpō 2011–2013
Kickboxning Sedan 2019
Kurash Sedan 2019
Kun Khmer 2023
Gräskålar
1999, 2001, 2005, 2007, 2017–2019
Modern femkamp 2019
Muaythai 2005–2009, 2013, 2019–2021
Nätboll 2001, 2015–2019
Hinderkapplöpning 2019
Skärmflygning endast 2011
Pencak silat
1987–1989, 1993–1997, sedan 2001
Petanque Sedan 2001
Polo 2007, 2017–2019
Rullsporter endast 2011
Rodd
1989–1991, 1997, 2001–2007, 2011–2015, sedan 2019
Rugby unionen 1969, 1977–1979, 1995, 2007
Rugbysjuor 2015–2019
Segling

1961, 1967–1971, 1975–1977, 1983–1997, 2001, 2005–2007, 2011–2019
Sambo 2019
Sepak takraw 1967–1969, sedan 1973
Skytte Allt
Snabbåkning på kort banor 2017–2019
Skyddskran 2007–2009
Skateboardåkning 2019
Sportklättring endast 2011
Mjuk boll
1981–1983, 1989, 2003–2005, 2011, 2015, 2019
Mjuk tennis 2011, 2019
Squash
1991–2001, 2005–2007, 2015–2019
Simning Allt
Surfing 2019
Synkroniserad simning 2001, 2011, 2015–2017
Bordtennis Allt
Taekwondo Sedan 1985
Tennis 1959–2011, sedan 2015
Traditionell båttävling
1993, 1997–1999, 2003–2007, 2011–2015
Triathlon 2005–2007, sedan 2015
Volleyboll 1959–1997, sedan 2001
Vovinam 2011–2013, sedan 2021
Vattenpolo 1965–2017
Åka vatten skidor 1987, 1997, 2011, 2015–2017
Wakeboardåkning Sedan 2019
Tyngdlyftning 1959–1997, 2001–2013, sedan 2017
Brottning 1987, 1997, 2003–2013, sedan 2019
Wushu 1991–1993, 1997, sedan 2001
Xiangqi Sedan 2021

Medaljtabell genom tiderna

Rättad efter att ha balanserat uppgifterna från Asiens olympiska råd och andra arkiverade webbplatser som hade behållit de tidigare medaljtabellerna för Sydostasiatiska spelen. Viss information från ovan nämnda webbplatser saknas, är felaktig och eller är inte uppdaterad.

Medaljtabell för Sydostasiatiska spelen genom tiderna
Rang NOC Guld Silver Brons Total
1    Thailand (THA) 2345 2031 2096 6472
2    Indonesien (INA) 1893 1796 1861 5550
3    Malaysia (MAS) 1342 1318 1775 4435
4    Vietnam (VIE) 1133 992 1107 3232
5    Filippinerna (PHI) 1122 1260 1587 3969
6    Singapore (SGP) 994 1048 1436 3478
7    Myanmar (MYA) 573 759 1027 2359
8    Kambodja (CAM) 78 128 299 505
9 Laos (LAO) 71 100 352 523
10    Brunei (BRU) 15 56 164 235
11    Östtimor (TLS) 3 9 28 40
Summa (11 poster) 9569 9497 11732 30798
  • ^[1] – Tävlade som Malaya i de första spelen fram till 1961.
  • ^[2] – Republiken Vietnam upplöstes i juli 1976 när den slogs samman med Demokratiska republiken Vietnam (Norra Vietnam) för att bli den socialistiska republiken Vietnam , även känd som Vietnam. Därför anses medaljräkningarna för detta land vara som fram till 1975. I 1989 års upplaga gick ett enat Vietnam åter med i spelen med ett nytt namn och flagga. Medaljer som vunnits av Sydvietnam är redan kombinerade här. Internationella olympiska kommittén (IOC) använder inte längre koder för Sydvietnam efter enandet med Nordvietnam.
  • ^[3] – Tävlade som Burma fram till 1987.
  • ^[4] – Tävlade som Kampuchea och Khmerrepubliken.

Lista över flera medaljörer i sydostasiatiska spel

Huvudartikel: Lista över flera medaljörer i sydostasiatiska spel

Olika individer har vunnit flera medaljer vid spelen, inklusive de föregående Southeast Asian Peninsular Games.

Från och med 2019 har singaporeanska simmaren Joscelin Yeo vunnit flest medaljer i Sydostasien med 55 (40 guld, 12 silver, 3 brons). Hon nådde denna milstolpe under 2005 års spelen , och passerade det tidigare rekordet med 39 guldmedaljer som satts av en annan singaporisk simmare Patricia Chan .

Kritik

Spelen är unika genom att de inte har några officiella gränser för antalet sporter och evenemang som ska tävlas, och utbudet kan bestämmas av den arrangerande värden i väntan på godkännande av Southeast Asian Games Federation. Bortsett från obligatoriska sporter är värden fri att släppa eller introducera andra sporter eller evenemang (Se sport i sydostasiatiska spel ) .

Detta spelrum har resulterat i att värdar maximerat sina medaljdragningar genom att släppa sporter som är ofördelaktiga för dem själva i förhållande till sina kamrater och införandet av obskyra sporter, ofta med kort varsel, vilket hindrar de flesta andra nationer från att bygga trovärdiga motståndare. Exempel på dessa inkluderar:

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Southeast_Asian_Games&oldid=1144147216 "