Siegerländisch

Siegerländisch ( tyska : Siegerländer-Platt , lokalt kallad Sejerlännr Pladd ) är den nordöstligaste dialekten i Mosel Frankiska dialektgruppen . Siegerländisch talas i regionen kring staden Siegen i Tyskland. Dialekten talas också i delar av norra Altenkirchen samt delar av Westerwaldkreis . Det har starka lexikaliska likheter med de hessiska dialekterna och till sydwestfaliska , som talas i omgivande regioner. Det tillhör den västcentraltyska grenen av de högtyska språken . Den avgränsas i norr av Benrath-linjen , som skiljer den från det westfaliska språket och därmed från lågtyskan , samt i öster av Sankt Goar-linjen och i väster av Eifel och Ripuariska språket .

Fonologiska egenskaper

Dialekten har talmönster som att säga dat och wat snarare än das respektive var . Denna dialekts förverkligande av det tyska /r/-fonem, till skillnad från de flesta tyska dialekter, låter liknande det nordamerikanska /r/-ljudet, eftersom det är ett approximativt artikulerat med tungspetsen.

Position inom det högtyska konsonantskiftet

Siegerländisch har endast delvis genomgått det högtyska konsonantskiftet .

p → pf - Denna ljudförändring har inte inträffat i Siegerländisch. Se standardtyska Pferd , Topf och Apfel , som återges på Siegerländisch som Päärd , Döbbe och Abbel .

p → f - Denna ljudförändring har åtminstone delvis inträffat i de flesta varianter av Siegerländisch. Det kan ses i schlafen , framfört som schloafe , men i norra Altkreis återges ofta standardtyska auf som op .

t → s - Inte helt komplett; 'små' ord som das , was , och es behåller konsekvent /t/ i Siegerländisch (därav dat , wat och et ).

t → z - Siegerländisch verkar helt ha tagit till sig denna ljudförändring. I Siegen hör man Zitt och zwo för Standard German Zeit och zwei .

tt → tz - Siegerländisch påverkas delvis av denna ljudförändring. Standardtyska Katze återges identiskt på Siegerländisch, men /tt/ förekommer ibland.

k → ch - Liksom i standardtyskan sker detta endast intervokaliskt och i ordslutläge.

d → t - I Siegerländisch är det röstlösa alveolarstoppet i allmänhet unaspirated, så skillnaden mellan /t/- och /d/-fonem är mindre märkbar.

v/w/f → b - Denna ljudförändring har skett med några få ord; till exempel, Standard German Weib återges som Wibsmensch . De flesta ord behåller dock lågtyska uttal av dessa konsonanter. Till exempel kallas standardtyska lieber och Trauben leewer och Wingtruweln på Siegerländisch, och imperativet Bleib noch hier! återges som Bliff noch hee!

Rhotisk konsonant

Den Siegerländische rotiska konsonanten (/r/ ljud) är kanske det mest påtagliga fonologiska draget i dialekten. Det är en koronal approximant , ibland postalveolär men typiskt retroflex.

Röstlösa plosiver

I motsats till de flesta tyska dialekter, är röstlösa plosiver i Siegerländisch i allmänhet inte aspirerade . Det är således svårt och ibland omöjligt för infödda talare att skilja dem från tonande plosiver när de direkt föregår vokaler. Endast /k/ behåller ibland sin strävan i ordets initiala position.

Lenition av /g/

Konsonanten /g/ återges vanligtvis som /x/ ⟨ch⟩ i stavelseslutposition. Till exempel återges Standard German Berg som Berch .

Elision av /n/

Konsonanten /n/ förloras ofta i ordslutposition.

Exempel

Pronomen

I - ich - Ech

He - er - Hä

She - sie - er/dat

We - wir - mir/mer

Tid

Idag - Heute - ho

Imorgon - morgon - morgon

Morgon - Der Morgen - Dr Morje

Dagar i veckan

Måndag - Montag - Månéch

Tisdag - Tisdag - Dersdéch

Onsdag - Mittwoch – Méddwoch/Middwuch

Torsdag - Donnerstag - Donnrschdéch

Fredag ​​- Freitag - Frijdaach

lördag - Samstag - Samsdach

söndag - Sonntag - Sonnéch

människor

Tjej - Mädchen – Mäddche

Boy - Junge – Jong

Ouppfostrat barn - ungezogenes Kind – Bloach, Boachd, Oodochd, Schinnoss (weibl.), Rotzbloach

Dad - Papa - Babbe

Mom - Mama - Mamme

Farmor - Oma - Omma

Se även

Mosel frankiska

Trierisch