S:t Olavsleden
St. Olavsleden (engelska: St. Olav's Path ; svenska : S:t Olavsleden ), är en pilgrimsväg mellan Selånger utanför Sundsvall i Sverige och Nidarosdomen i Trondheim i Norge , till minne av den helige Olav som var kung av Norge 1015 till 1028. S:t Olavsleden var en av Pilgrimslederna . Från 1970-talet fram till 2012 hette den Mittnordenleden .
Idag sträcker sig S:t Olavsleden 564 km från Bottenhavet i öster till Atlanten i väster genom två länder och elva kommuner. Leden är markerad med S:t Olavssymbolen, som markerar alla så kallade S:t Olavsvägar ( Sv.: S :t Olavsvägar ), som leder mot Nidarosdomen . S:t Olavsleden går genom det urgamla kulturlandskapet och följer så nära som möjligt de vägar och stigar som dåtidens pilgrimer och andra resenärer vandrade och red. De första hundra kilometrarna följer leden till största delen Ljungan älv, och i Jämtland går leden längs med sjöarna Revsundssjön och Storsjön , och så småningom Indalsälven . St. Olavsleden korsar de skandinaviska bergen på gränsen mellan Sverige och Norge längs svenska länsväg 322 ( Skalstuguvägen ) och går i Norge genom jordbrukslandskapet nära Trondheimsfjorden . St. Olavsleden är måttligt kuperad vilket gör den lämplig för cykling.
Historia
Dagens kunskap om den helige Olaf kommer främst från den isländska historikern Snorri Sturluson , död 1241, som skrev ett stort antal kungasagor i sin Heimskringla , varav en berättar om kung Olaf. År 995 föddes Olaf Haraldsson ( Óláfr Haraldsson ) på Ringerike i södra Norge. Vid 12 års ålder gav han sig ut på en vikingaresa och det tog många år innan han återvände till norsk mark. Olaf blev så småningom en skicklig och erfaren viking med långa resor i Östersjön och ända ner till Spanien . Den 16 oktober 1013 döptes Olaf i franska Rouen , och hans betydelse för den kristna kyrkan började med detta dop. År 1015 stod Olaf åter på norsk mark och siktade på att förena Norge med sig själv som kung och att införa kristendomen i Norge. Som ett led i detta försökte han bygga ett förbund med den svenske kungen Olof Skötkonung , vilket bland annat ledde till ett äktenskap med Olofs dotter Astrid . År 1020 var Olaf Haraldsson kung i ett enat Norge, och 1024 infördes en ny lagstiftning som byggde på kanonlagen . Denna lagstiftning hade en djupgående effekt på det norska samhället genom dess ambition att förändra gamla lokala traditioner. Detta ledde till ett ökat missnöje med Olaf. Motståndet växte, och Olaf tvingades lämna landet 1028 och bege sig till Novgorod , där hans svägerska Ingegerd bodde, gift med tsar Jaroslav . Olaf stannade i Novgorod i nästan två år, innan han bestämde sig för att återvända till Norge och återta kronan.
Enligt sägnen antecknad på 1680-talet kom Olaf i början av juli 1030 efter några års landsflykt i land i Selångers socken i Sundsvall . Denna hamn nämndes första gången i en skriftlig källa från 1530-talet, och på 1600-talet kallades den kungens hamn eller Selångers hamn. Kung Olaf ska ha rest ett kopparklädd kors i hamnen som ännu borde ha legat där fyrtio år innan historien skrevs ner. Han reste till Norge med sin här för att kristna landet och ta tillbaka kungens tron. Resan slutade i Stiklestad , där Olaf dödades under slaget vid Stiklestad den 29 juli.
Nästan omedelbart efter hans död började rykten spridas om Olafs helighet- Olav den hellige . Ett drygt år senare - den 3 augusti 1031 - grävdes kroppen upp i närvaro av biskop Grimketel . Biskopen helgonförklarade Olaf och hans kvarlevor flyttades till S:t Klemens kyrka i Nidaros . Byggandet av Nidarosdomen , en gravkyrka för S:t Olaf, började 1070. Den grundades på den plats där hans kvarlevor begravdes i marken efter slaget i Stiklestad. Gravplatsen började locka pilgrimer från hela Europa.
Selånger
Selånger var utgångspunkten för den viktigaste transportleden mellan Norge och Sverige under medeltiden och enligt den svenske historikern Nils Ahnlund (1889–1957) kan den ha använts under vikingatiden . Järnvaruhandel i nord–sydlig riktning tros ha ägt rum i Selångers utskeppningshamn (vid en lättillgänglig landförbindelse mellan hav och älv Ljungan), redan på 500-talet, vilket resulterat i en rikedom som avslöjats i fynd gjorda i bl.a. Högom kammargrav ( Högoms gravfält ) i Selångers socken. Selånger kyrkoruin ligger nära hamnen.
Pilgrimsväg
Nidaros och dess katedral blev ett av den kristna världens viktigaste pilgrimsmål i paritet med Jerusalem , Rom och Santiago de Compostela . Ett stort antal pilgrimer från hela den kristna världen besökte Nidarosdomen årligen. I samband med reformationen minskade dock antalet pilgrimer och i Sverige förbjöds pilgrimsvandring 1544.
Minnet av Olafs marsch från Selånger till Trondheim levde dock kvar. Längs leden finns många S:t Olafs källor, och i flera kyrkor finns medeltida skulpturer som föreställer S:t Olaf. Åre gamla kyrka ( Åre gamla kyrka ) blev en av dessa centrala mötesplatser som rymmer en träskulptur av Olaf från 1300-talet men med en karolinsk trehörningshatt från 1719 istället för den förlorade kronan. I många städer och byar finns gatunamn, kopplade till S:t Olaf och till pilgrimsfärd, inklusive Pilgrimsvägen ( Pilgrimsvägen ) . I västra delen av Bräcke kommun i region Jämtland finns Pilgrimstads samhälle .
Under årens lopp har det gjorts insatser på lokal nivå för att bevara delar av leden. Inför Trondheims 1000-årsjubileum 1997 Härnösands stift initiativ till att återuppliva intresset för S:t Olavsleden. Sundsvall , Östersund och Trondheim har haft ett samarbete sedan 1999, tillsammans och gjort investeringar för att popularisera vandringsturismen. Samarbetet mellan Länsstyrelsen i Jämtland och Olavsfestivalen ( Olavsfestdagene ) i Trondheim hade samma mål.
Vandringsleden idag
Den 7 september 2013 öppnades S:t Olavs stig igen med vandringar och gudstjänst i Nidarosdomen. Rutten har återskapats enligt följande: Selånger - Tuna - Stöde - Torp - Borgsjö - Jämtkrogen - Bräcke - Gällö - Revsund - Pilgrimstad - Brunflo - Östersund - Frösön - Alsen - Mattmar - Järpen - Undersåker - Åre - Medstugan - Skalstugan - Sul - Stiklestad – Stjørdal - Trondheim .
Se även
Relaterad läsning
- Raju, Alison (2015) Pilgrimsvägen till Trondheim: Oslo till Nidarosdomen (Trondheim: Museumsforlaget) ISBN 978-82-83-05004-2
- Kollandsrud, Mari (1997) Pilgrimsleden til Nidaros (Oslo: Gyldendal) ISBN 978-82-05-24786-4
- Hansen, Knut Ingar (1997) Pilegrimsgang til Nidaros (Oslo: Gyldendal Tiden) ISBN 978-82-478-0028-7
externa länkar
| Myndighetskontroll : Internationell |
|---|
