S:t Agnes afton

Den här artikeln handlar om dikten av John Keats. För dikten av Alfred Tennyson, se St. Agnes (dikt) . För information om helgonet, se Saint Agnes .

Eve of St Agnes , John Everett Millais c. 1863

The Eve of St. Agnes är en romantisk narrativ dikt av 42 Spenserian strofer som utspelar sig i medeltiden . Den skrevs av John Keats 1819 och publicerades 1820 . Dikten ansågs av många av Keatss samtida och de efterföljande viktorianerna vara en av hans finaste och var inflytelserik i 1800-talets litteratur .

Titeln kommer från dagen (eller kvällen) före högtiden i Saint Agnes (eller St. Agnes' Afton) . S:t Agnes, jungfrurs skyddshelgon, dog som martyr i 300-talets Rom. Aftonen infaller den 20 januari; högtidsdagen den 21. De spådomar som Keats hänvisar till i denna dikt hänvisas till av John Aubrey i hans Miscellanies (1696) som associerade med St. Agnes natt.

Bakgrund

Keats baserade sin dikt på folktron att en flicka kunde se sin framtida make i en dröm om hon utförde vissa riter på kvällen till St. Agnes; det vill säga, hon skulle gå och lägga sig utan någon kvällsmat och föra över nålar en efter en från en nålkudde till en ärm medan hon reciterade Herrens bön. Då skulle den tilltänkta maken dyka upp i hennes dröm.

En skotsk version av ritualen skulle innebära att unga kvinnor möttes på S:ta Agnes afton vid midnatt, de skulle gå en efter en in på en avlägsen åker och kasta i lite säd, varefter de upprepade följande ramsa i en bön till St. Agnes: "Agnes söt, och Agnes vacker, hit, hit, reparera nu; Bonny Agnes, låt mig se pojken som ska gifta sig med mig."

Keats började skriva detta framstående verk medan han bodde i Chichester . Han reste till Chichester, förmodligen anländer på St Agnes' Day, 20 januari 1819. Det sägs att den medeltida arkitekturen i Chichester inspirerade den stora salen och huset där Madeline bodde. En staty av Keats finns på Eastgate Square i Chichester för att fira det faktum att han startade den här dikten där. Statyn avtäcktes av Chichester-baserade skådespelerskan Dame Patricia Routledge .

I originalversionen av sin dikt betonade Keats de unga älskarnas sexualitet, men hans förläggare, som fruktade allmänhetens reaktion, tvingade honom att tona ner erotiken.

Komplott

Flygningen av Madeline och Porphyro , målning av William Holman Hunt

En bittert kylig natt ber en äldre pärlman sina böner i kapellet i Madelines familjs förfäders hem, där en högljudd fest har börjat. Madeline längtar efter kärleken till Porphyro, svuren fiende till hennes anhöriga. Hon har hört "gamla damer fulla många gånger deklarera" att hon kan få ljuva drömmar om sin älskare om hon denna natt, St. Agnes' Afton, drar sig tillbaka till sängen efter de rätta ritualerna.

Senare på natten tar sig Porphyro till slottet och trotsar inträdet, letar efter Angela, en äldre kvinna som är vänlig mot sin familj, och uppmanar henne att leda honom till Madelines rum på natten, där han bara kan se på hennes sovande form. Angela övertalas endast med svårighet och skaffar först lite mat från banketten åt dem.

Dold i en utsmyckad, snidad garderob i Madelines rum, ser Porphyro när Madeline gör sig redo för sängen. Han kryper fram när hon sover, för att förbereda en fest med sällsynta delikatesser. Madeline vaknar och ser framför sig samma bild som hon har sett i sin dröm och, eftersom Porphyro är en del av det, tar hon emot honom i sin säng. När hon vaknar till fullo och inser sitt misstag, säger hon till Porphyro att hon inte kan hata honom för hans bedrägeri eftersom hennes hjärta är så mycket i hans, men att om han går nu lämnar han efter sig "En duva övergiven och förlorad / Med sjuk obeskuren vinge".

Porphyro förklarar sin kärlek till Madeline och lovar henne ett hem med honom över de södra hedarna. De flyr från slottet, passerar insensate, berusade festare och rusar in i natten. Angelas död avslöjas i diktens sista strof och pärlstaven, "efter tusen aves berättade, / för aye osökt för sov bland hans aska kall".

Kommentar

Dikten är skriven i gotisk stil och återspeglar "...många av samma bekymmer som Keats utforskar i sina odes--fantasi, drömmar och visioner, och livet som en blandning av motsatser." I den blandar Keats en medeltida legend med en berättelse om stjärnkorsade älskare, som Romeo och Julia och den traditionella franska romansen Floris och Blancheflour .

Anspelad av andra

  • Rudyard Kiplings novell " Wireless " (1902) har berättaren som bevittnar en återskapande av dikten av en man i trans som, på grund av likheterna i hans situation med Keats (han är en konsumerande apotekares assistent), blir "avstämd" till poeten.
  • HP Lovecrafts novell " The Outsider " innehåller den sista strofen i dikten som en epigraf.
  • Harry Clarkes The Eve of St. Agnes är ett målat glasmästerverk inspirerat av dikten.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Eve_of_St._Agnes&oldid=1119871148 "