Rawżat aṣ-ṣafāʾ
.jpg)
Rawżat aṣ-ṣafāʾ fī sīrat al-anbiyāʾ w-al-mulūk w-al-khulafāʾ ( روضة الصفا في سیرة الانبياء والملوك والملوك والملوك trädgården profeter och kungar och kalifer') eller Rawdatus- safa är en persisk -språkig historia om ursprunget till islam , tidig islamisk civilisation och persisk historia av Mīr-Kh v ānd . Texten färdigställdes ursprungligen i sju volymer 1497 e.Kr.; den åttonde volymen är ett geografiskt index. Verket är mycket vetenskapligt, Mīr-Kh v ānd använde nitton stora arabiska historier och tjugotvå stora persiska samt andra som han ibland citerar. Hans arbete var grunden för många efterföljande historier inklusive Hajjī Khalfahs verk.
Stil
Mīr-Kh v ānd gjorde lite försök till en kritisk granskning av historiska traditioner och skrev i en blommig och ofta bombastisk stil. Den omfattar sju stora volymer och en geografisk bilaga; men det sjunde bandet, sultanen Ḥosayns historia, tillsammans med en kort redogörelse för några senare händelser fram till 1523, kan inte ha skrivits av Mīr-Khv v ānd själv, som dog 1498. Han kan ha sammanställt förordet, men det var hans barnbarn, historikern Kh v ānd-Amīr (1475–1534), som fortsatte huvuddelen av denna volym och till vilken också en del av bilagan måste tillskrivas.
Manuskript, upplagor och översättningar
Det finns olika persiska manuskript i Iran, Wien, Paris och London. En persisk upplaga publicerades i Paris 1843 som Histoire des Samanides par Mirkhond . Den publicerades i sin helhet på persiska 1843 (Paris) och litografisk i Mumbai (1848 eller 1852). Standardutgåvan som används i stipendium är den persiska utgåvan Tarikh i Rawzat al-Safa (7 vols) av Abbad Parviz (Teheran, 1959).
Översättningar
På grund av sin popularitet har Rawżat aṣ-ṣafāʾ genomgått flera upplagor och översättningar. Omkring 1596 förberedde Pedro Teixeira en spansk översättning av Rawżat aṣ-ṣafā̄ʾ . Boken översattes delvis till engelska 1715, Tahirid- och Saffarid- delarna (av kapitel 2.3-4) till latin 1782 och Sassaniddelen (av kapitel 1.2) till franska 1793. Ett avsnitt översattes som Mirchondi Historia Seldschukidarum ( 1838) av Johann August Vullers.
Från 1892 till 1893 utarbetades en översättning av den första boken (upp till Rashidun-kaliferna) till engelska av orientalisten Edward Rehatsek och redigerades av Forster Fitzgerald Arbuthnot för Royal Asiatic Society, i två delar. Vie de Mahomet d'après la traditionen av E. Lamairesse och Gaston Dujarric översattes från engelskan (1897).
Omnämnanden av Jesus
Mir Khvand nämner Jesus från Koranen. Mir Khvand registrerar ett antal mirakel relaterade till Jesus, inklusive de som nämns i Koranen, som att Jesus talar från vaggan, botar spetälska och uppväcker de döda.
Texten i Edward Rehatseks översättning av renhetens trädgård innehåller en version av Abgar- legenden, angående omvandlingen av kung Abgar av Edessa (kallad Nassibin eller Nasibain i den persiska texten) före korsfästelsen:
Historiker har rapporterat att det på I'sas tid – uwb, etc. – fanns en kung i landet Nassibin som var mycket arrogant och tyrannisk. Jag har skickats på uppdrag till honom, började mot Nassibin. När han kom i närheten stannade han och sade till sina apostlar: 'Vem av er kommer att gå in i staden och säga: I'sa, som är Allahs tjänare, Hans budbärare och Hans ord, kommer till er.'
Ghulam Ahmad (Urdu 1899, engelska 1978) och senare publikationer från Ahmadiyya Muslim Community såsom Review of Religions ger en omskrivning av Abgar-berättelsen från Mir Kvands Rawżat aṣ-ṣafā̄ʾ , som också tydligen placerar berättelsen om Jesu resor till Syrien. hans tjänst och före korsfästelsen , även om senare Ahmadi-författare drar slutsatsen att händelserna är efter korsfästelsen. Ahmad ansåg att "Om rapporten i Rauzat-us-Safaa är korrekt, verkar det som att Jesus, genom att resa till Nasibain, hade för avsikt att åka till Afghanistan genom Persien och bjuda in till Sanningen de förlorade stammarna av judar som hade kommit till bli kända som afghaner."
Upplagor
- Engelska (omtryck) via Zavia Books, med översättning av Sheikh Syed Mubarik Ali Jilani Hashimi (2005).
- Engelska 1832 – "inget orientaliskt verk som stod högre i offentlig uppskattning än detta".
- Nawal Kishore Press , Lucknow, (nd)
- Arabic (1988) – روضة الصفا في سيرة الأنبياء والملوك والخلفاء - محمد بن خاوندشاتة الدار البارة المحقق السباعس محمد السباعي, أحمد عبد القادر الشاذلي
Anteckningar
Arbeta online
- Elliot, HM (Henry Miers), Sir; John Dowson (1871). "23. Rawżat aṣ-ṣafāʾ, av Mirkhond" . Indiens historia, som berättas av dess egna historiker. Muhammadstiden (Vol 4.) . London: Trübner & Co.