Nix Ingenting

" Nix Naught Nothing " är en saga som ingår i Joseph Jacobs antologi, English Fairy Tales (1898). Nix Naught Nothing är en översättning av den skotska berättelsen "Nicht Naught Nothing", ursprungligen samlad av Andrew Lang från en gammal kvinna i Morayshire , Skottland .

Berättelsen är av Aarne-Thompson folksaga typ 313, och har många besläktade, mycket spridda. Den har också nära likheter med den grekiska myten om Jason och Medea .

Upplagor

Lang transkriberade berättelsen dikterad av "Miss Margaret Craig of Darliston, Elgin " på dialekten Morayshire och publicerade berättelsen, "Nicht Naught Nothing", i Revue Celtique III (1876–8). Sagan trycktes också om senare och införlivades i hans essä "En långt färdad berättelse" (1885). Jacobs version "Nix Naught Nothing" (1898) med den ändrade titeln härrör från Langs skotska berättelse.

Synopsis

(Jacobs modifierade version, om inte annat anges - L anger Langs text och J Jacobs version)

En drottning födde en son medan kungen var borta, och som inte ville döpa honom förrän hans far kom tillbaka, förordnade att han skulle kallas Nix Naught Nothing (L: Nicht Naught Nothing) fram till den tiden. Kungen var borta länge, och Nix Naught Nothing växte till en pojke. När kungen reste hem erbjöd sig en jätte att hjälpa honom över en flod i utbyte mot "Nix Naught Nothing", och kungen, utan att veta att han hade en son med detta namn, gick med på det. När han fick veta vad han hade gjort, försökte kungen ge jätten hönsfruns son och sedan trädgårdsmästarens son, men båda pojkarna förrådde sitt ursprung, och jätten dödade dem. Till slut fick kungaparet ge prinsen till jätten.

Jätten hade en dotter, och hon och prinsen blev väldigt förtjusta i varandra. När prinsen var vuxen och jätten skickade honom för att städa stallet, kallade hon på djur för att städa det åt honom. När jätten skickade honom för att tömma en sjö (L: loch ), kallade hon fisk att dricka den. När jätten befallde honom att ta ner ett fågelbo från ett högt träd utan att krossa något av äggen, skar hon av sina fingrar och tår för att göra en trappa, men under det äventyret gick ett ägg sönder. Prinsen och jättens dotter bestämde sig för att fly. Jätten jagade efter dem. Flickan lät Nix Naught Nothing slänga ner sin kam, som blev en balja, och sedan hennes hårdolk, som blev en häck av rakhyvlar, och sedan slog hon en magisk kolv, som gav en våg som dränkte jätten (L. saknar konto). av olika medel genom vilka dottern omintetgjorde eller dränkte jätten; förmodligen dog jätten av en slump under förföljelsen. Jacobs har vävt in dessa detaljer genom att låna från andra berättelser, efter Langs förslag.).

Jättens dotter var för trött för att gå vidare, och skickade Nix Nought Nothing före henne till kungens slott. Men hönsfrun vars son hade dött förbannade honom, och han föll i en djup sömn så snart han kom till slottet. Kungen och drottningen kände fortfarande inte igen sin vuxna son, och kungen lovade att vilken jungfru som kan väcka den sovande mannen ska gifta sig med honom. (L. Nicht hade redan fått ett försprång redan innan jättens jakt började. Inget omnämnande av förbannelse eller någon orsak till slumrande. Lova åt honom att gifta sig med en jungfru som väcker honom saknad.)

Jättens dotter anlände till slut till kungens slott och klättrade i ett träd över en brunn för att se efter prinsen. Men när hennes reflektion föll på vattenytan, misstog trädgårdsmästarens dotter som kom för att hämta vatten bilden för sin egen. Hon bestämde sig för att hon var vacker nog att vara en utmanare för att gifta sig med den sovande främlingen. Efter att ha lärt sig av hönsfrun en motverkande besvärjelse för att avvärja hans sömnighet så länge hon önskade, lyckas hon väcka prinsen en stund, och säkra det utlovade äktenskapet. Under tiden hade trädgårdsmästaren, som gjorde sitt eget vattensysslor, upptäckt jättens dotter uppe i trädet och fört henne in i sitt hus, meddelade nyheten att hans dotter skulle gifta sig med främlingen, och visade henne Nix ingenting. (L. Trädgårdsmästarens dotter och hustru, bara lurade av eftertanke och tro att de är för bra för att dra vatten ur brunnen. Jättens dotter lär sig av trädgårdsmästaren Nichts trolovning med kungens dotter, dvs sin egen syster.)

Jättens dotter sjöng nu sin bedjande tjusning för att hennes sovande älskade skulle vakna, påminnande om allt som hon hade gjort för honom; det var till ingen nytta. Men hon kallade honom Nix Naught Nothing, och kungen och drottningen fick veta att han var deras egen son. De fick trädgårdsmästarens dotter att ta bort förtrollningen, avrättade hönsfrun (endast J) och gifte sig med Nix Naught Nothing med jättens dotter.

Paralleller

Reinhold Koehler [ de ] noterar i en uppföljning till Revue Celtique -publikationen flera parallella folksagor. Först är The Battle of the Birds och dess åtta varianter, Campbell 's Popular Tales of the West Highlands #2. Detta är också källan från vilken Jacobs, efter Langs antydan, lånar detaljerna om hjältinnan som kastar ett föremål (flaska/vattenblåsa) som förvandlas till en sjö för att dränka jätten. Soluis denna sagogrupp, "Änkans son" är en som nämner "Ljusets svärd", Claidheamh och andra berättelser som listas under den grupperingen innehåller liknande handlingselement och motiv.

Från Irland kommer en liknande berättelse, "The Three Tasks" ( Carletons drag och berättelser om irländska bönder, 1830); samt "The Giant and his Royal Servant" ( Patrick Kennedy , Fireside Stories of Ireland, 1870) som delar inslaget i kungafamiljens försök att lura jätten genom att förlösa ett allmänningsbarn som prinsens surrogat.

Koehler kan konsulteras ytterligare för ryska, zigenare ( romanska ), italienska, baskiska och franska exempel. I den ryska berättelsen Sjökungen och Vasilisa den vise förvandlar hjältinnan hästarna till Kissel och honung, och den lockade Sjökungen slukar på dem tills han spricker.

Langs essä, "A Far-travelled Tale", hävdar att analoger finns ännu längre bort (Zululand, Madagaskar, Samoa, bland Algonquian-indianerna, Japan, för att lägga till listan). Han tar upp "formeln att lämna hinder bakom sig" ( Stith Thompson -motiv D672. Hinderflygning) och listar motsvarigheter som historien om Śṛingabhuja i Kathasaritsagara , ryska berättelser om "Vasilissa den vise och vattenkungen" och den japanska mytologiska berättelsen av Izanagi som gjuter kammar och huvudbonader för att kasta av sig den "fula kvinnan från Hades" (faktiskt åtta kvinnor, kallade Yomotsu-shikome ). Som noterats i #Synopsis , anpassade Jacobs odds och bitar från dessa analoger för att reparera defekten (lacuna) som Lang upptäckte i sin egen råa insamlade version.

Lang noterar likheten mellan Nix Naught Nothing och den grekiska berättelsen om Jason och Medea . Trollkvinnan hjälper till i jakten på det gyllene skinnet när hon "slänger bakom de förkrossade kvarlevorna av sin egen bror, Apsyrtos" för att stoppa Colchians i jakten.

En amerikansk engelsk variant lästes av Mr Newell innan Folk-Lore Congress med titeln Lady Feather Flight . Mr Newell föreslår att Shakespeares storm har mytiska resonanser med denna berättelse.

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nix_Nought_Nothing&oldid=1134448925 "