Lin Shu

Lin Shu

Lin Shu ( kinesiska : 林紓 , 8 november 1852 – 9 oktober 1924; artighetsnamn Qinnan ( 琴南 ) var en kinesisk man av bokstäver, speciellt för att ha introducerat västerländsk litteratur för en hel generation kinesiska läsare, trots sin okunnighet om främmande I samarbete med andra översatte han från engelska eller franska till litterär kinesiska över 180 verk, mestadels romaner, hämtade från 98 författare från 11 länder.

Liv

tidigt liv och utbildning

Lin föddes i Min County (nuvarande Fuzhou City) i Fujian- provinsen och dog i Peking . Han föddes i en fattig familj. Men han tyckte om att läsa kinesiska böcker och arbetade hårt med att assimilera dem. År 1882 beviljades han titeln Juren , som gavs till forskare som framgångsrikt klarade det kejserliga provet på provinsnivå. Den unge Lin Shu hade progressiva åsikter och trodde att Kina borde lära sig av västerländska nationer för att landet skulle kunna avancera.

Översättningar

1897 dog Lins hustru. Hans vän Wang Shouchang ( 王壽昌 ) (1864–1926), som hade studerat i Frankrike och hoppats kunna distrahera Lin från sin sorg, föreslog att de tillsammans skulle översätta till kinesiska Alexandre Dumas La Dame aux Camélias . Wang Shouchang tolkade berättelsen för Lin, som gjorde den till kinesiska. Översättningen ( kinesiska : 巴黎茶花女遺事 ; lit. 'Past Stories of the Camellia-woman of Paris') publicerades 1899 och blev en omedelbar succé. Progressiva intellektuella insåg att effekten av översatt litteratur på allmänheten kunde utnyttjas för deras reformagenda. På Lin Shus tid ägnade sig många forskare med borgerlig läggning, såsom Kang Youwei och Liang Qichao , sig åt att översätta litterära verk och politiska romaner, i syfte att främja borgerliga reformer.

Lin Shu är också allmänt känd som en guwenjia (古文家 mästare i forntida prosa), vilket också kastar honom som ett ankare för den traditionalistiska kulturpolitiken. Lin Shu använde klassisk kinesiska i översättningen av romaner i ett försök att överbrygga klyftan mellan klassisk kinesiska och västerländska litterära språk.

Å ena sidan stärkte han den klassiska kinesiska narrativa funktionen för att anpassa sig till en realistisk beskrivning; å andra sidan försökte han göra sina översättningar mer kortfattade än originalet genom förenkling för att passa de kinesiska läsarnas vana. Som en berömd översättare har Lin Shu använt sin fantasi för att kommunicera med den osynliga texten och samarbeta med de utländska författarna.

Lin beskriver, i sin översättares förord ​​till Dickens The Old Curiosity Shop ( kinesiska : 孝女耐兒傳 ; lit. 'Biography of the Filial Daughter Nell'), hur han arbetade med sina översättningar :

Jag har inga främmande språk. Jag kan inte bli en översättare utan hjälp av flera herrar, som tolkar texterna åt mig. De tolkar, och jag skriver ner vad de tolkar. De stannar och jag lägger ifrån mig pennan. 6 000 ord kan produceras efter bara fyra timmars arbete. Jag är mest lyckligt lottad som får mina felplågade, grova översättningar vänligt accepterade av de lärda. (予不審西文，其勉強廁身于譯界者，恃二三君子，為余口述其詞，余轁瀳叉止，日區四小時，得文字六千言。其間疵謬百出，乃蒙海內名公，不鄙穢其徑率而收之，此予之大幸也。)

Vetenskapliga kommentarer

Lins översättningar var mycket bortglömda tills essän "Lin Shus översättningar" ( kinesiska : 林紓的翻譯 ) av Qian Zhongshu dök upp 1963. Sedan dess har intresset för Lins översättningar återupplivats. År 1981 tryckte Commercial Press ( kinesiska : 商務印書館 ; pinyin : Shāngwù yìnshūguǎn ), den ursprungliga utgivaren av många Lins översättningar, om tio av Lins återgivningar (i förenklade tecken , med moderna skiljetecken).

I sin uppsats citerade Qian Zhongshu Goethes liknelse av översättare som " geschäftige Kuppler" , som påstod att Lin Shu fungerade väl som en matchmaker mellan västerländsk litteratur och kinesiska läsare, eftersom han själv (en högst ivrig läsare av västerländska böcker) verkligen motiverades av Lins översättningar för att lära sig främmande språk. Qian påpekade också att Lin Shu ofta gjorde "förbättringar" av originalet såväl som förkortningar. Enligt Qian kan Lin Shus karriär, som varade i nästan 30 år, delas upp i två faser. I den första fasen (1897–1913) var Lins återgivningar mestadels kraftfulla, trots alla felöversättningar. Efter det var Lins återgivningar tråkiga och tjänade bara som ett sätt att försörja sig.

Följande är Lins tolkning av den berömda öppningen av David Copperfield :

大偉考伯菲而曰：余在此一部書中，是否為主人翁者，諸君但逐節下觹炪諸君但逐節下觹為媬余之生事，不能不溯源而筆諸吾書。余誕時在禮拜五夜半十二句鐘，聞人言，鐘聲丁丁時，正吾開口作呱呱呱之聲, oavsett om det kommer att vara mitt eget liv eller jag kommer att bli den annat , måste dessa sidor visa. För att börja mitt liv med början av mitt liv, registrerar jag att jag föddes (som jag har fått veta och tror) på en fredag, klockan tolv på natten. Det anmärktes att klockan började slå till och jag började gråta samtidigt.)

Sinologen Arthur Waley hade en hög uppfattning om Lins översättningar, vilket antydde att de inte är sämre än Dickens original:

Att sätta Dickens på klassisk kinesiska verkar på ytan vara ett groteskt företag. Men resultaten är inte alls groteska. Dickens blir oundvikligen en ganska annorlunda och enligt mig en bättre författare. All överarbete, överdrift och obehindrat bråk försvinner. Humorn finns där, men omvandlas av en precis, ekonomisk stil; varje punkt som Dickens förstör av okontrollerad överflöd, gör Lin Shu tyst och effektivt.

Under den nya kulturella rörelsen ansågs Lin Shu mycket vara en försvarare av litterär kinesisk. Han motsatte sig inte användningen av språkkinesiska (han skrev faktiskt ett antal dikter på folkspråket), men han kunde inte enas om det totala avskaffandet av litterär kinesiska som föreslogs då.

Källor

  • Chen, Weihong och Cheng, Xiaojuan. "En analys av Lin Shus översättningsaktivitet ur ett kulturellt perspektiv." Theory and Practice in Language Studies , vol. 4, nr. 6 juni 2014, sid. 1201.
  • Rachel Lung (2004). Den muntliga översättarens "Synlighet": Den kinesiska översättningen av David Copperfield av Lin Shu och Wei Yi, Volum 17, Issue 2, 2e semestre 2004, sid. 161–184 Traduction, éthique et société
  • Waley, Arthur (1958). "Notes on Translation", The Atlantic Monthly , 100-årsjubileumsnumret.
  • Relinque Eleta, Alicia (2021). "Entre tapices flamencos y brocados chinos", i Miguel de Cervantes. Historia del Caballero Encantado. Traducción de Lin Shu de El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha , Ginger Ape Books&Films, Mil Gotas, s. 21-45.
  • Xue Suizhi 薛绥之 Zhang Juncai 张俊才 (red.) (1983). Lin Shu yanjiu ziliao (林纾研究资料 "Material för att studera Lin Shu"). Fuzhou: Fujian renmin chubanshe.
  • Mikaël Gómez Guthart. " Lin Shu, författare till Quijoten ", World Literature Today, juli 2018.
  • Chen, Weihong och Cheng, Xiaojuan. (2015). En preliminär undersökning av Lin Shus kreativa översättning. Journal of Language Teaching and Research, 6 , 416-422.
  • César Guarde-Paz (2015) A Translator in the Shadows of Early Republican China Lin Shus position in Modern Chinese Literature an Overview, Monumenta Serica, 63:1, 172-192
  • Hill, Michael Gibbs. "Nationalklassicism: Lin Shu som läroboksförfattare och antolog, 1908-1924." Twentieth-Century China , vol. 33, nr. 1, nov. 2007, s. 27–52.
  • Huang, Alexander CY "Lin Shu, osynlig översättning och politik." Perspectives: Studies in Translation Theory and Practice , vol. 14, nr. 1, 2006, s. 55–65.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Lin_Shu&oldid=1112224432 "