Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof

Hbf kempten.JPG
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof
Deutsche Bahn
Genomgångsstation
Allmän information
Plats
Bahnhofplatz 2, Kempten , Bayern Tyskland
Koordinater Koordinater :
Rader)
Plattformar 5
Annan information
Stationskod 3155
DS100-kod MKP
IBNR 8000197
Kategori 3
Hemsida
Historia
Öppnad 1852/1969
Tjänster
DB Regio Bayern
Martinszell (Allgäu)


RE 7 Allgäu-Franken-Express via Kempten
Martinszell (Allgäu)


RE 17 Allgäu-Franken-Express via Kempten
Immenstadt

RE 70 via Kempten
Terminal
RE 74 via Buchloe
Günzach
Martinszell (Allgäu)
RE 75
Kempten (Allgäu) Ost
Immenstadt

RE 76 via Kempten
Martinszell (Allgäu)

RE 77 via Kempten
Kempten (Allgäu) Ost
Terminal RB 73
St Mang
mot Pfronten-Steinach
Plats
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof is located in Bavaria
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof
Plats i Bayern
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof is located in Germany
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof
Plats i Tyskland
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof is located in Europe
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof
Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof
Plats i Europa

Kempten (Allgäu) Hauptbahnhof är en järnvägsstation i Kempten i den tyska delstaten Bayern . Det är den viktigaste stationen i Kempten och ett nav för Neu-Ulm-Kempten-järnvägen , Buchloe -Lindau-järnvägen och Ausserfern-järnvägen . Den ursprungliga Kempten-stationen byggdes 1852 som en terminalstation nära stadens centrum och ersattes av en genomgående station 1969.

Historia

Den första Kempten-stationen byggdes under byggandet av Ludwig South-North Railway , öppnade den 1 april 1852 mellan Kaufbeuren och Kempten och förlängdes den 1 maj 1853 från Kempten till Immenstadt . Då det å ena sidan var önskvärt att stationen låg så nära centrum som möjligt, och å andra sidan var en korsning av den djupa Illerdalen till en rimlig kostnad endast möjlig vid en smal punkt en kilometer söder om staden beslöts att bygga en ändstation, som används för både passagerare och gods. År 1853 försågs stationen med en struktur betecknad som "administrationsbyggnaden", en täckt "hem"-plattform, en entréhall och ett godsskjul. Administrationsbyggnaden hade tre fulla våningar och en mezzanine, ett lågt sluttande tak som stöddes av räfflor , vilket speglar den traditionella arkitekturen i de alpina foten. Den "ovanliga högst uppstyltade byggnaden" var typisk för många kommersiella byggnader från början av den industriella revolutionen .

Idrifttagandet av järnvägen Neu-Ulm–Kempten den 1 juni 1863 och en avsevärd ökning av trafiken ledde till de första rekonstruktionerna av plattformen och spåranläggningarna 1869. Mellan 1885 och 1888 byggdes mycket av stationen om av de kungliga bayerska statliga järnvägarna . Den 9 november 1888 invigdes entrébyggnaden för renässansen med en rymlig entréhall, tre väntrum och ett rum för kungligheter ( tyska : Fürstenzimmer ). Ett bagagetåg förband bagagekontoret med de tre perrongerna och fem spåren. Entrébyggnadens flyglar, som varit en del av den tidigare stationsbyggnaden, höjdes till tre våningar, vilket skymmer byggnadernas perspektiv från stationsförgården. Centralbyggnaden hade två våningar. Öppnandet av Außerfern-järnvägen till Pfronten den 1 december 1895 och linjen till Isny ​​den 15 oktober 1909 ledde till ytterligare förändringar av stationen.

Den 1 juli 1907 öppnades Kemptens förbifartsjärnväg, vilket avlastade ändstationen från genomfartstrafik, särskilt godståg. Förbifarten kopplade linjerna från Neu-Ulm, Kaufbeuren och Pfronten direkt till järnvägen till Immenstadt. En ny bro över Iller uppfördes för förbifarten; det är en välvd bro gjord av tampad betong med en längd på 155 meter och ett huvudvalv med en frigång på 64,5 meter, som korsar floden på en höjd av 33 meter. Norr om förbifartslinjens bro byggdes ytterligare två stammade betongbroar på tillfartslinjen till terminalstationen. Träfackverksbron som tidigare användes av linjen omvandlades till en vägbro. En rangerbangård byggdes på förbifartslinjen för rangering av godståg från Bayern och angränsande länder i nordost mot Bodensjön , Schweiz och sydvästra Europa; den hade en kapacitet på 1 200 vagnar per dag. Samtidigt flyttades motordepån cirka två kilometer från terminalstationen söder om rangerbangården. 1933 förlorade varvet sin nationella betydelse, eftersom långväga godståg körde över den nyligen elektrifierade linjen Ulm–Augsburg och undvek den kuperade Allgäu-banan.

Från 1912 gick några "D-tåg" ( D-Züge : långdistansuttryck) på förbifartslinjen. Samtliga D-tåg gick på förbifartsbanan från vintertidtabellen 1925/26. Istället för att stanna vid Hauptbahnhof stannade tågen vid Kempten-Hegge station, som var förbunden med pendeltåg, senast järnvägsbussar , till centralstationen, 3,6 km bort.

På 1960-talet hanterade Kempten station cirka 10 000 dagliga passagerare, varav 40 % var genomfartstrafik, 20 % representerade förflyttande passagerare och 40 % var lokaltrafik. Varje dag trafikerades det av 200 passagerartåg och 42 godståg.

Genom stationen 1969

1961 godkändes en grundläggande omformning av Kemptens järnvägsanläggningar. Förstudier visade att byggandet av en ny genomgående station skulle kosta dubbelt så mycket som den nödvändiga upprustningen av den befintliga stationen, men skulle resultera i en betydande minskning av driftskostnaderna. Staden Kempten förväntade sig att den genomgående stationen skulle förbättra innerstadens svåra trafikförhållanden. Den bästa platsen för den nya stationen visade sig vara vid rangerbangården, cirka en kilometer söder om stationen. Tillfartslinjerna kunde följa den tidigare sträckan för förbifartsjärnvägen. För att göra projektet ekonomiskt genomförbart skulle linjen använda bron över Iller som används av förbifarten.

Bygget påbörjades 1965. Totalt flyttades 300 000 m³ jord och 34 kilometer spår och 180 uppsättningar punkter installerades eller lades om. Enligt den ursprungliga planen skulle passagerarstationen ha haft fyra plattformar med sju plattformsspår, men man beslutade att tills vidare avstå från byggandet av en fjärde plattform på grund av en minskning av trafikvolymen. Stationsbyggnaden byggdes väster om perrongerna och var planerad att hantera biljettförsäljning på 1 500 och röjning av 8,5 ton bagage varje dag. Stationshuset byggdes som en fyravåningsbyggnad med 14 000 kubikmeter slutna utrymmen, inklusive kontor för Deutsche Bundesbahn (DB), utrustning för järnvägsdrift och en restaurang med 85 sittplatser. Särskild vikt lades vid den sju meter breda tunneln till plattformarna, första gången som DB installerade som en gemensam struktur för transport av bagage och passagerare. byggdes en ny kontorsbyggnad för Deutsche Bundespost . En reläförregling byggdes söder om entrébyggnaden, som ersatte elva gamla signalboxar.

Depån öster om passagerarstationen reducerades avsevärt i omfattning efter övergången från ånga till dieseldragkraft. De två rundhusen med 45 stånd revs. I slutet av 1960-talet var depån platsen för 95 diesellokomotiv, inklusive 20 rälsbussar och 20 växlingslok. 1950 hade 55 ånglok placerats i Kempten. Dragförändringen innebar att antalet anställda i depån sjönk från 269 till 170.

Den totala kostnaden 1972 för ombyggnaden av stationen var 39,7 miljoner DM .

Den gamla terminalstationen revs; Kempten-Hegge station stängdes också efter idrifttagandet av den nya stationen. Ett utbildningskomplex, ett köpcentrum ( Forum Allgäu ) och en evenemangshall ( BigBOX Allgäu ) etablerades i det tidigare stationsområdet. Iller-bron på stationsinfarten gjordes om till en vägbro och den tidigare träbron som hade omvandlats till en vägbro gjordes om igen för cyklister och fotgängare.

Infrastruktur

Flera busslinjer till centrum och de omgivande samhällena går från busshållplatsen på stationens förgård. Stationshuset renoverades och moderniserades 2008. Det har tre biljettkontor och fem biljettautomater. Likaså har flera butiker etablerats i sidorummen. Huvudentrén är från väster, där det även finns buss- och taxiförbindelser. Det finns även parkeringsmöjligheter. Öster om perrongerna finns långtidsparkeringsplatser, varifrån det finns direkt tillgång till perrongen med tunnelbana.

Spåren från Kempten station används vanligtvis enligt följande:

Spår Längd i m Höjd i cm Trafik Riktning
1 330 38 Lokal Immenstadt
2 417 38 Lokala och regionala Memmingen
3 417 38 Lokala och regionala Immenstadt
4 439 38 Lokala och regionala Buchloe / Memmingen
5 439 38 Lokal Pfronten-Steinach

Operationer

Följande långdistans- och regionala rutter trafikerar Kemptens station:

Linje Rutt Frekvens
IC 24 Hamburg-Altona Hannover Göttingen Kassel-Wilhelmshöhe Würzburg Augsburg Kempten Immenstadt Oberstdorf Ett tågpar
IC 62 / RE Dortmund Duisburg Köln Koblenz Mainz Mannheim Heidelberg Stuttgart Ulm Kempten – Oberstdorf Ett tågpar
RE 7 / RE 17 ( Nürnberg –) Augsburg Buchloe – Kaufbeuren – Kempten – Immenstadt – Lindau-Reutin / Oberstdorf Varannan timme
RE 70 / RE 76 München – Kaufering – Buchloe – Kaufbeuren Kempten – Immenstadt – Lindau-Reutin / Oberstdorf Varannan timme
RE 75 Ulm – Memmingen Kempten – Immenstadt – Oberstdorf Varje timme
RB 73 Kempten Pfronten -Steinach (– Reutte ) Varje timme

Anteckningar

  •   Reinhold Breubeck (2005). "Die Eisenbahn im Oberallgäu und Außerfern". Eisenbahnknoten Kempten (Allgäu) (på tyska). Neustadt/Coburg: Eisenbahn-Fachbuch-Verlag. ISBN 3-9807748-9-9 .
  •   Karl-Heinz Böttcher (1969). "Der neue Durchgangsbahnhof i Kempten (Allgäu)". Eisenbahntechnische Rundschau (på tyska) (18): 327–338. ISSN 0013-2845 .

externa länkar

"Spårplan för Kempten Hauptbahnhof" (PDF) (på tyska). Deutsche Bahn . Hämtad 10 december 2001 .