Kärnsäkerhetstoppmöte 2016

Kärnsäkerhetstoppmöte 2016
Kärnsäkerhetstoppmöte 2016
Värdland	Förenta staterna
Datum	31 mars – 1 april 2016
Plats(er)	Walter E. Washington Convention Center
Städer	Washington, DC
Deltagare	58 representanter
Följer	Kärnsäkerhetstoppmöte 2014
Hemsida	www .nss2016 .org

Toppmötet om kärnsäkerhet 2016 var ett toppmöte som hölls i Washington, DC, USA den 31 mars och den 1 april 2016. Det var den fjärde upplagan av konferensen, som efterträder 2014 års toppmöte om kärnsäkerhet .

Bakgrund

Toppmötet om kärnsäkerhet 2016 hölls på Walter E. Washington Convention Center i Washington, DC i USA.

Deltagare

Värdnation (USA)

Deltagande nationer

Europeiska unionens medlemmar endast representerade av Europeiska rådets ordförande och Europeiska kommissionens ordförande (som observatör)

Deltagande världsledare vid toppmötet om kärnsäkerhet 2016

Särskilt frånvarande från toppmötet var ledare eller företrädare för Ryssland, Nordkorea, Iran och Vitryssland. En betydande kontingent av asiatiska ledare, särskilt från södra Asien som Indien och Singapore, som deltog i toppmötet var dock ett troligt tecken på kontinental oro över terroristhot tillsammans med sårbara kärnkraftsanläggningar.

Land/organisation	Representanter)
Algeriet	Abdelmalek Sellal ( premiärminister )
Argentina	Mauricio Macri ( president )
Armenien	Serzh Sargsyan ( president )
Australien	Julie Bishop ( utrikesminister )
Azerbajdzjan	Ilham Aliyev ( president )
Belgien	Jan Jambon (vice premiärminister och inrikesminister )
Brasilien	Mauro Vieira ( utrikesministeriet )
Kanada	Justin Trudeau ( premiärminister )
Chile	Michelle Bachelet ( president )
Kina	Xi Jinping ( president )
Tjeckien	Bohuslav Sobotka ( premiärminister )
Danmark	Lars Løkke Rasmussen ( statsminister )
Egypten	Sameh Shoukry ( utrikesminister )
europeiska unionen	Donald Tusk ( president )
europeiska unionen	Federica Mogherini ( unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik )
Finland	Sauli Niinistö ( president )
Frankrike	François Hollande ( president )
Gabon	Ali Bongo Ondimba ( president )
Georgien	Giorgi Margvelashvili ( president )
Tyskland	Ursula von der Leyen ( försvarsminister )
Ungern	Viktor Orbán ( premiärminister )
Indien	Narendra Modi ( premiärminister )
Indonesien	Jusuf Kalla ( vice ordförande )
Internationella atomenergiorganet (observatör)	Yukiya Amano (generaldirektör)
Interpol (observatör)	Jürgen Stock (generalsekreterare)
Israel	Yuval Steinitz ( ministeriet för nationell infrastruktur, energi och vattenresurser )
Italien	Matteo Renzi ( premiärminister )
Japan	Shinzō Abe ( premiärminister )
Jordanien	Abdullah II bin Al-Hussein ( Kung )
Kazakstan	Nursultan Nazarbayev ( president )
Litauen	Dalia Grybauskaitė ( president )
Malaysia	Ahmad Hamidi Zahid ( vice premiärminister )
Mexiko	Enrique Peña Nieto ( president )
Marocko	Moulay Rachid ( prins )
Nederländerna	Mark Rutte ( premiärminister )
Nya Zeeland	John Key ( premiärminister )
Nigeria	Muhammadu Buhari ( president )
Norge	Erna Solberg ( statsminister )
Pakistan	Tariq Fatemi (assistent till Pakistans premiärminister )
Filippinerna	Mario Montejo ( sekreterare för vetenskap och teknik )
Polen	Andrzej Duda ( president )
Rumänien	Klaus Iohannis ( president )
Saudiarabien	Hashim A. Yamani (president för kung Abdullah City för atomenergi och förnybar energi)
Singapore	Lee Hsien Loong ( premiärminister )
Sydafrika	Maite Nkoana-Mashabane ( minister för internationella relationer och samarbete )
Sydkorea	Park Geun-hye ( president )
Spanien	José Manuel García-Margallo ( utrikes- och samarbetsminister )
Sverige	Margot Wallström ( utrikesminister )
Schweiz	Johann Schneider-Ammann ( president )
Thailand	Prayut Chan-o-cha ( premiärminister )
Kalkon	Recep Tayyip Erdoğan ( president )
Ukraina	Petro Poroshenko ( president )
Förenade arabemiraten	Abdullah Bin Zayed Al Nahyan ( utrikesminister )
Storbritannien	David Cameron ( premiärminister )
FN (observatör)	Ban Ki-moon ( generalsekreterare )
USA (värd)	Barack Obama ( president )
Vietnam	Pham Binh Minh ( vice premiärminister och utrikesminister )

Meddelanden

Modi och Obama vid toppmötet.

Olika länder, inklusive Kazakstan och Polen, åtog sig att minska sina lager av högt anrikat uran. Japan gick med på att skicka ytterligare separerat plutonium till USA. Kanada lovade 42 miljoner dollar för att stärka kärnsäkerheten. USA avslöjade att sitt eget lager av höganrikat uran har sjunkit från 741 ton på 1990-talet till 586 ton från och med 2013. Ett förstärkt kärnsäkerhetsavtal, som hade försvagat sedan 2005, godkändes slutligen, vilket utökade säkerhetskontrollerna för kärnmaterial och krävde straffrättsliga påföljder för kärnvapensmuggling. Enligt USA har tio nationer sedan det senaste toppmötet 2014 tagit bort eller kasserat cirka 450 kilo höganrikat uran; Argentina, Schweiz och Uzbekistan är nu fria från höganrikat uran, liksom hela Latinamerika och Karibien.

Toppmötesdeltagarna uppgav att toppmötet 2016 skulle bli "det sista av detta slag".

Tre månader efter mötet kom NPCIL och Westinghouse överens om att ingå avtal om 6 reaktorer senast i juni 2017.

Se även

externa länkar

Officiell hemsida