Hjul ljuskrona
En hjulkrona är en belysningsinstallation , i form av en ljuskrona som hänger från taket i form av ett ekerhjul. De äldsta och viktigaste exemplen härrör från den romanska perioden.
Hjulkronor gjordes i det praktiska syftet att belysa de stora kyrkorna och andra offentliga områden, men i religionen hade de också symbolisk betydelse, som föreställde Edens lustgård eller Guds rike . Hjulet, dess portar och dess torn, som vanligtvis är dekorerade med profeter och apostlar eller inskrivna med deras namn, symboliserar stadsmuren i det nya Jerusalem . Strävpelarna, tornen och ljusen nummer tolv eller en multipel av tolv, efter numerologin i Uppenbarelseboken . Denna symbolik återfinns först på tvåhjuliga ljuskronor i Hildesheim-katedralen . Den stora hjulljuskronan i Heliga gravens kyrka var en inspiration.
Romanska hjulljuskronor
I Tyskland finns fyra stora romanska hjulkronor. Att de är gjorda av eldförgylld koppar och inte av rent guld har räddat dem från att smälta ner. De var dekorerade med profeter och änglar i silver och med dyrbara ädelstenar, men för det mesta har dessa gått förlorade.
- Ljuskronan Barbarossa i katedralen i Aachen tillskrivs Frederick Barbarossa (1122–1190).
- Hartwigs ljuskrona i Comburg , Schwäbisch Hall , med en diameter på 5 meter, från 1100-talet (även kallad Himmlische Jerusalem (Himmelska Jerusalem) med helgon och soldater i tornen.
- Hezilo ljuskrona i Hildesheim katedral med en diameter på 6 meter, en donation av biskop Hezilo av Hildesheim (1054–79).
- Azelin-ljuskrona i Hildesheims katedral med en donationsinskription av biskop Thietmar av Hildesheim (1038–44).
Gotiska hjulljuskronor
I Minster Church of St. Alexander i Einbeck finns en senare gotisk hjulkrona av målad mässing med en diameter på ca. 3,5 meter. Inskriptionen på dess fäste daterar den till 1420. Den var förmodligen begåvad av Degenhard Ree, en kannik för kollegialkyrkan. Kompositionen borde gå tillbaka till ett förlorat exempel i Pöhlde Kloster.
Ett annat gotiskt exempel finns i:
- Katedralen St. Stephan och St. Sixtus , i brons, i Halberstadt (1516)
Nyromanska hjulljuskronor
I vissa nyromanska kyrkor finns det också stora hjulkronor. Några av dessa var elektriska även när de först installerades. Några exempel:
- St. Godehards basilika i Hildesheim, skänkt 1864 av Marie av Saxe-Altenburg
- St Cäcilia i Harsum (ca 1886)
- Saint-Pierre-le-Jeune i Strasbourg (ca 1890)
- Bethlehemkirche i Hannover (ca 1904)
- St. Elisabeth i Bonn under samtida fresker i kupolen (ca 1910) (elektrifierad från installation)
Moderna hjulljuskronor
Det finns också moderna hjulkronor, som fortsätter denna tradition:
- Herrenhäuser Kirche i Hannover (ca 1990)
- Stora St. Martin-kyrkan i Köln (före 1993)
- Kloster Lippoldsbergs kyrka (1999)
Vagnshjul
En annan typ är vagnhjulskrona. Som namnet antyder är den vanligtvis gjord av gamla vagnshjul. I motsats till de flesta hjulkronorna skapades vagnhjulskronor vanligtvis som ett billigt sätt att lätta upp de gemensamma utrymmena i stora hus, företag och offentliga hallar. De flesta av dem var gjorda av trä förstärkt med stål.
Bibliografi
- Hans Sedlmayr: Die Entstehung der Kathedrale . Zürich 1976. S. 125–130
- Clemens Bayer: Die beiden großen Inschriften des Barbarossa-Leuchters . I: Celica Jherusalem. Festschrift för Erich Stephany. Hrsg. Clemens Bayer. Köln 1986. S. 213–240
- Bernhard Gallistl: Bedeutung und Gebrauch der großen Lichterkrone im Hildesheimer Dom . I: Concilium Medii Aevi 12 (2009) S. 43–88 (PDF; 2,9 MB)
- Rolf Dieter Blumer, Ines Frontzek: Recherchiert och kartiert. Der Comburger Hertwig-Leuchter . I: Denkmalpflege i Baden-Württemberg, 41. Jahrgang 2012, Heft 4, S. 194–199 ( PDF )