Hjul ljuskrona

Hartwigs ljuskrona i Comburg

En hjulkrona är en belysningsinstallation , i form av en ljuskrona som hänger från taket i form av ett ekerhjul. De äldsta och viktigaste exemplen härrör från den romanska perioden.

Hjulkronor gjordes i det praktiska syftet att belysa de stora kyrkorna och andra offentliga områden, men i religionen hade de också symbolisk betydelse, som föreställde Edens lustgård eller Guds rike . Hjulet, dess portar och dess torn, som vanligtvis är dekorerade med profeter och apostlar eller inskrivna med deras namn, symboliserar stadsmuren i det nya Jerusalem . Strävpelarna, tornen och ljusen nummer tolv eller en multipel av tolv, efter numerologin i Uppenbarelseboken . Denna symbolik återfinns först på tvåhjuliga ljuskronor i Hildesheim-katedralen . Den stora hjulljuskronan i Heliga gravens kyrka var en inspiration.

Romanska hjulljuskronor

I Tyskland finns fyra stora romanska hjulkronor. Att de är gjorda av eldförgylld koppar och inte av rent guld har räddat dem från att smälta ner. De var dekorerade med profeter och änglar i silver och med dyrbara ädelstenar, men för det mesta har dessa gått förlorade.

Gotiska hjulljuskronor

I Minster Church of St. Alexander i Einbeck finns en senare gotisk hjulkrona av målad mässing med en diameter på ca. 3,5 meter. Inskriptionen på dess fäste daterar den till 1420. Den var förmodligen begåvad av Degenhard Ree, en kannik för kollegialkyrkan. Kompositionen borde gå tillbaka till ett förlorat exempel i Pöhlde Kloster.

Ett annat gotiskt exempel finns i:

Nyromanska hjulljuskronor

Elektrisk hjulljuskrona i St. Elisabeth Bonn

I vissa nyromanska kyrkor finns det också stora hjulkronor. Några av dessa var elektriska även när de först installerades. Några exempel:

Moderna hjulljuskronor

Det finns också moderna hjulkronor, som fortsätter denna tradition:

Vagnshjul

En annan typ är vagnhjulskrona. Som namnet antyder är den vanligtvis gjord av gamla vagnshjul. I motsats till de flesta hjulkronorna skapades vagnhjulskronor vanligtvis som ett billigt sätt att lätta upp de gemensamma utrymmena i stora hus, företag och offentliga hallar. De flesta av dem var gjorda av trä förstärkt med stål.

Bibliografi

  • Hans Sedlmayr: Die Entstehung der Kathedrale . Zürich 1976. S. 125–130
  • Clemens Bayer: Die beiden großen Inschriften des Barbarossa-Leuchters . I: Celica Jherusalem. Festschrift för Erich Stephany. Hrsg. Clemens Bayer. Köln 1986. S. 213–240
  • Bernhard Gallistl: Bedeutung und Gebrauch der großen Lichterkrone im Hildesheimer Dom . I: Concilium Medii Aevi 12 (2009) S. 43–88 (PDF; 2,9 MB)
  • Rolf Dieter Blumer, Ines Frontzek: Recherchiert och kartiert. Der Comburger Hertwig-Leuchter . I: Denkmalpflege i Baden-Württemberg, 41. Jahrgang 2012, Heft 4, S. 194–199 ( PDF )

externa länkar