Grundläggande avtal mellan den heliga stolen och staten Israel

Det grundläggande avtalet mellan påvestolen och staten Israel eller "grundöverenskommelsen" är ett fördrag eller konkordat mellan påvestolen och staten Israel , undertecknat den 30 december 1993. Avtalet behandlar äganderätten och skattebefrielsen för romersk-katolska kyrkan inom israeliskt territorium. Det löste inte alla problem, och parterna fortsätter att mötas i ett försök att lösa de kvarstående problemen.

Det grundläggande avtalet kompletteras med ett tilläggsprotokoll som undertecknades samma datum, som innehåller bestämmelser om upprättandet av normala diplomatiska förbindelser mellan Heliga stolen och Israel.

Avtalet och dess tilläggsprotokoll ratificerades av staten Israel den 20 februari 1994, och samma datum underrättades Heliga stolen om sådan ratificering. Den Heliga Stolen å sin sida ratificerade avtalet och dess protokoll den 7 mars 1994, och staten Israel underrättades om sådan ratificering den 10 mars 1994. Även detta datum, efter det att utbytet av diplomatiska meddelanden angående den ratificeringen av fördraget trädde det i kraft i internationell rätt. Den israeliska Knesset har dock inte antagit någon lagstiftning för att ratificera fördraget i Israels inhemska lag.

Som ett resultat av avtalet etablerades diplomatiska förbindelser mellan Heliga stolen och Israel 1994, där Vatikanen utsåg en apostolisk nuntius till Israel och Israel utsåg en ambassadör i Vatikanen. Zion Evrony var israelisk ambassadör i Vatikanen från 30 september 2012 till 2016. Han följdes av Oren David.

Diplomatiska relationer

Diplomatiska förbindelser mellan Heliga stolen och Israel upprättades den 19 januari 1994. Ett antal frågor mellan de två staterna är fortfarande olösta och föremål för förhandlingar.

Avtal om juridisk person

Den 10 november 1997 ingick Vatikanen och Israel ett "Legal Personality Agreement" (även kallat "Avtalet om Kyrkans juridiska person") i enlighet med artikel 3 (3) i det grundläggande avtalet som föreskriver:

När det gäller katolsk juridisk person enligt kanonisk rätt kommer Heliga stolen och staten Israel att förhandla om att ge den full verkan i israelisk lag, efter en rapport från en gemensam underkommission av experter.

Enligt bestämmelsen gick Israel med på att ”försäkra den katolska kyrkans juridiska personlighet ” och alla katolska institutioner verksamma i Israel full effekt i israelisk lag. Avtalet erkänner bolagsstatusen i lag, istället för den tidigare de facto- statusen, för de katolska enheter som bildats under katolsk kanonisk lag, utan att behöva införlivas enligt israelisk lag.

De enheter som omfattas av avtalet är:

Avtalet har fortfarande inte ratificerats av Knesset.

Återstående problem

Kyrkoskatter

Israels skatter på kyrkans egendom och inkomster i Israel är fortfarande ett problem för Vatikanen.

Visum för kyrkans personal

Israels ändring av reglerna för det tidigare lätta beviljandet av visum till kyrkans personal är en fråga för Vatikanen.

Kyrkans egendom

Statusen för kyrkliga egendomar och samhällen enligt israelisk inhemsk lag är fortfarande olöst. När regionen var en del av det osmanska riket och, senare, under den brittiska obligatoriska administrationen , åtnjöt kyrkliga fastigheter en speciell juridisk och skattemässig status. [ förtydligande behövs ] Deras status blev oklar i och med skapandet av staten Israel. Kyrkans egendom är fortfarande en fråga för Vatikanen, eftersom den katolska kyrkan har omfattande fastighetsinnehav i Israel.

I ett dokument om de första fem åren av överenskommelsen, sa Rabbi David Rosen , chef för den amerikanska judiska kommitténs avdelning för interreligiösa frågor, att normalisering av den juridiska ställningen för kyrkans personal och institutioner är en komplex fråga. Rosen skrev:

Heliga stolen skulle ha velat ha betraktats som en extra territoriell enhet som åtnjuter samma privilegier som utländska delegationer och deras egendomar. Det fanns inget sätt att Israel skulle ge en sådan status, särskilt inte för en gemenskap som överväldigande består av israeliska medborgare. Dessutom, bortsett från principen, att ha gjort det för det katolska samfundet utan att göra det för andra kristna samfund skulle ha inneburit betydande svårigheter för Israel.

Israel–Vatikanens arbetskommission

Israel-Vatikanens arbetskommission sammankallades i Jerusalem den 30 april 2009 för att försöka lösa ekonomiska frågor med det då kommande besöket av Benedikt XVI i Mellanöstern i åtanke. Kommissionen kunde inte nå en överenskommelse och träffades igen i Vatikanen den 10 december 2009.

Ytterligare ett möte hölls den 20 maj 2010; enligt uppgift diskuterades möjligheten till ett omfattande avtal mellan Israel och Vatikanen. Efter ytterligare ett möte, som hölls den 21 september 2010, rapporterades fler framsteg.

Nästa möte ägde rum den 6 december 2010 och ytterligare ett möte den 14 juni 2011. Ytterligare ett möte var planerat till den 1 december 2011 men sammankallades i Israel först den 26 januari 2012. Vissa framsteg rapporterades vid ett möte den 12 juni 2012. Arbetsutskottet sammanträdde den 29 januari 2013, men inga specifika framsteg rapporterades. Ytterligare ett möte hölls den 5 juni 2013, men inga framsteg rapporterades. Ett annat möte hölls den 11 februari 2014 i Jerusalem och nästa möte var planerat till juni 2014. Det planerade mötet med kommissionen hölls dock inte, troligen på grund av spänningar kring fredsprocessen. Ytterligare ett möte ägde rum i Jerusalem den 18 januari 2017 och ett annat möte ägde rum i Vatikanen den 13 juni 2017. Förhandlingarna hade inte avslutats den 14 juni 2019.

Se även

externa länkar