Garderobsmanus

Relaterat till garderobsdrama är ett garderobsmanus ett manus som inte är avsett att produceras/uppföras utan istället att läsas av en ensam läsare eller ibland högt i en liten grupp.

Även om alla publicerade, eller helt enkelt lästa, manus rimligtvis kan betraktas som ett "garderobsmanus", har japanska och västerländska författare från 1900- och 2000-talet skapat en handfull filmmanus som uttryckligen är avsedda att läsas snarare än produceras/framföras. Denna klass av prosafiktion skriven i manusform är kanske det mest exakta exemplet på garderobens manus.

Denna genre hänvisas ibland till med en romaniserad japansk neologism : "Lesescenario (レーゼシナリオ)" eller, efter Hepburns romanisering av japanska , ibland "Rezeshinario." En sammanslagning av det tyska ordet Lesedrama ("läs drama") och det engelska ordet scenario, denna term betyder helt enkelt "garderobsscenario" eller i förlängningen "garderobsmanus."

Kritiskt intresse

Brian Norman, biträdande professor vid Idaho State University , hänvisar till James Baldwins One Day When I Was Lost som ett "garderobsmanus . " Manuset skrevs för ett projekt för att producera en film, men projektet fick ett bakslag. Därefter publicerades manuset som ett litterärt verk .

Lee Jamiesons artikel "The Lost Prophet of Cinema: The Film Theory of Antonin Artaud " diskuterar Artauds tre Lesescenarios (listade nedan) i samband med hans "revolutionära filmteori". Och i French Film Theory and Criticism: 1907–1939 listar Richard Abel följande kritiska behandlingar av flera av de surrealistiska "publicerade scenariotexterna" (36) listade i exempelavsnittet nedan:

  • JH Matthews, Surrealism and Film (U of Michigan P, 1971), 51–76.
  • Steven Kovács, From Enchantment to Rage: The Story of Surrealist Cinema (Associated UP, 1980), 59–61, 157–76.
  • Linda Williams, Figurer of Desire: A Theory and Analysis of Surrealist Film (U of Illinois P, 1981), 25–33.
  • Richard Abel, "Utforska det diskursiva fältet för den surrealistiska filmscenariotexten," Dada/Surrealism 15 (1986): 58–71.

Slutligen, i sin artikel "Production's 'dubious advantage': Lesescenarios, closet drama, and the (manus)writer's riposte", skisserar Quimby Melton historien om Lesescenario-formen, placerar genren i en historisk litterär kontext genom att dra paralleller mellan den och Västerländsk " garderobsdrama " och hävdar att vi kan överväga vissa fall av protomanus för garderobsdrama. Artikeln hävdar också att skrivandet av den här typen av "läsvänliga" performancetexter i grunden är en omstörtande handling där (manus)författare arbetar i ett performance-läge endast för att avsiktligt kringgå produktionen och därigenom (åter)häva den narrativa representationens textuella primat och (re) ) gör anspråk på en direkt (åter)kontakt med sin publik.

Kommentarsektionen i Meltons artikel har också en pågående diskussion om Lesescenario-kanonen. [8] Listan med exempel nedan är baserad på "Produktionens "tveksamma fördel", den diskussionen, och Meltons "Lesecenario Bibliography" på Google Docs. Bibliografin innehåller ytterligare kritiska verk som rör enskilda Lesescenarios och/eller kanonen i stort.

Exempel

Alfabetisk efter författarens efternamn. För en fullständig lista, se Meltons ovannämnda Google Docs-bibliografi .

A

B

C

  • Secrets on the Island och Arletty, Young Woman from Dauphine (av Louis-Ferdinand Céline )
  • The End of the World, filmad av ängeln från Notre Dame och Atlantis (av Blaise Cendrars )
  • A Broken Foot: A Documentary (av Hendrik Cramer)

D

  • "The Reefs of Love", Midnight at Noon: A Study of Marvelous Modernity och "There Are Bugs in the Roast Pork" (av Robert Desnos )
  • Pierre, eller The Demon Unmasked (av André Desson och André Harlaire)
  • Savoir Vivre (av Jean-Paul Dreyfus och Bernar Lahy-Hollebecque)

F

  • "Eyes Wide Open" ("Paupières mûres"), "Horizontal Bar" och "Mtasipoj" (av Benjamin Fondane )

G

H

J

K

L

M

N

O

R

S

  • The Evening Murder (av Haruo Sato )
  • Lägg inte en hund utanför: En film utan ord (av Claude Sernet)

T

  • Whispering Moon, (av Jun'ichirō Tanizaki )
  • The Unconquerable People, The Doctor and the Devils, Rebecca's Daughters, The Beach of Falesá, Twenty Years A-Growing, Suffer Little Children, The Shadowless Man, and Me and My Bike (av Dylan Thomas )

W

Se även

externa länkar

  • Ryūnosuke Akutagawa, Asakusa Park (Trans. Seiji M. Lippit. nycBigCityLit.com, februari 2004. https://web.archive.org/web/20080820223841/http://www.nycbigcitylit.com/feb2004/contents/longerdraughts. html [10 maj 2009]).
  • Antonin Artaud, Les Dix-huits sekunder (Google Books, nd https://books.google.com/books?id=hdhR9dmPah0C&lpg=PP1&dq=antonin%20artaud%20selected&pg=PA113#v=onepage&q&f=false [1 januari 201]) .
  • Louis-Ferdinand Céline, Secrets dans l'îsle (Trans. Mark Spitzer. Cipher Journal, nd http://www.cipherjournal.com/html/celine.html [10 maj 2009]).
  • Seiji M. Lippit, "The Disintegrating Machinery of the Modern: Akutagawa Ryunosuke's Late Writings" ( Journal of Asian Studies [9] 58:1 [februari 1999]: 27-50).
  • Fred, David (2007-09-08). "Sista orden" . The Guardian . Hämtad 2009-05-10 .
  • Hiroo Yamagata ([Lesescenario] Translator, Negrophobia and The Last Words of Dutch Schultz ), Intervju (SCRIPTjr.nl 1.2. [juni 2010]. http://scriptjr.nl/issues/1.2/hiroo-yamagata-interview-1- 2.php [1 januari 2011]).
  • Lom Long as a Lese-scenario : En professor vid Tokyo University of Foreign Studies , Seiji Udos artikel om Chart Korbjittis Lesescenario
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Closet_screenplay&oldid=1132332692 "