Ebla tabletter
Ebla -tabletterna är en samling av så många som 1 800 kompletta lertavlor , 4 700 fragment och tusentals mindre marker som finns i palatsarkiven i den antika staden Ebla , Syrien . Tabletterna upptäcktes av den italienske arkeologen Paolo Matthiae och hans team 1974–75 under deras utgrävningar i den antika staden Tell Mardikh . Tabletterna, som hittades in situ på kollapsade hyllor, behöll många av sina samtida leretiketter för att hjälpa till att referera till dem. De dateras alla till perioden mellan ca. 2500 f.Kr. och förstörelsen av staden ca. 2250 f.Kr. Idag hålls tabletterna på museer i de syriska städerna Aleppo , Damaskus och Idlib .
Upptäckt och arkeologiskt sammanhang
Tabletterna upptäcktes precis där de hade fallit när deras trähyllor brann i den sista branden av "Palace G". Arkivet förvarades på ett ordnat sätt i två små rum utanför en stor publiksal (med en upphöjd pojke i ena änden); det ena förrådet innehöll endast byråkratiska ekonomiska register på karaktäristiska runda läsplattor, det andra, större rummet innehöll rituella och litterära texter, inklusive pedagogiska texter för undervisning av unga skriftlärare. Många av tabletterna hade inte tidigare bakats, men när alla bevarades av branden som förstörde palatset, tjänade deras förvaringsmetod till att bränna dem nästan lika grundligt som i en ugn: de hade förvarats upprätt i delvis infällda trähyllor , rectos vända utåt, lutade bakåt i en vinkel så att början på varje tablett kunde ses med en blick, och separerade från varandra av fragment av bakad lera. De brinnande hyllorna pannkakade – kollapsade på plats och bevarar ordningen på tabletterna.
Språk
Två språk förekom i skriften på tabletterna: sumeriska och ett tidigare okänt språk som använde den sumeriska kilskriftsskriften (sumeriska logogram eller " sumerogram ") som en fonetisk representation av det lokalt talade ebla-språket . Den senare skriften identifierades ursprungligen som proto-kanaaneisk av professor Giovanni Pettinato , som först dechiffrerade tavlorna, eftersom det föregick de semitiska språken i Kanaan , som ugaritiska och hebreiska . Pettinato drog senare tillbaka beteckningen och bestämde sig för att helt enkelt kalla den " Eblaite ", det namn som den är känd under idag.
Den rent fonetiska användningen av sumeriska logogram markerar ett betydelsefullt framsteg i skrivandets historia . Från det tidigare systemet som utvecklats av sumeriska skriftlärda, med en blandad användning av logogram och fonetiska tecken, använde skriftlärda vid Ebla ett reducerat antal tecken från de befintliga systemen helt fonetiskt, båda de tidigaste exemplen på transkription (återgivning av ljud i ett system som uppfanns för ett annat språk) och ett stort förenklingssteg mot " läsarvänlighet " som skulle möjliggöra en bredare spridning av läskunnighet i palats-, tempel- och handelssammanhang.
Innehåll och betydelse
Tabletterna ger en mängd information om Syrien och Kanaan under den tidiga bronsåldern , och inkluderar de första kända referenserna till " kanaanéerna ", " Ugarit " och " Libanon ". Innehållet i tabletterna avslöjar att Ebla var ett stort handelscentrum. Ett huvudfokus var ekonomiska register, inventeringar som registrerade Eblas kommersiella och politiska relationer med andra levantinska städer och loggar över stadens import- och exportaktiviteter. Till exempel avslöjar de att Ebla producerade en rad öl , inklusive en som verkar heta "Ebla", för staden. Ebla var också ansvarig för utvecklingen av ett sofistikerat handelsnätverk mellan stadsstater i norra Syrien. Detta system grupperade regionen i en kommersiell gemenskap, vilket tydligt framgår av texterna.
Det finns kungalistor för staden Ebla, kungliga förordningar, edikt och fördrag. Det finns tidningar som listar platsnamn , inklusive en version av en standardiserad platsnamnslista som också har hittats i Abu Salabikh (möjligen forntida Eresh ) där den daterades till ca. 2600 f.Kr. De litterära texterna inkluderar psalmer och ritualer, epos och ordspråk.
Många tabletter innehåller både sumeriska och eblaitiska inskriptioner med versioner av tre grundläggande tvåspråkiga ordlistor som kontrasterar ord på de två språken. Denna struktur har gjort det möjligt för moderna forskare att förtydliga sin förståelse av det sumeriska språket, på den tiden fortfarande ett levande språk, eftersom det inte fanns några tvåspråkiga ordböcker med sumeriska och andra språk fram till upptäckten av tablettkorpusen, vilket lämnade uttal och andra fonetiska aspekter av språket oklart. De enda tavlor på Ebla som uteslutande skrevs på sumeriska är lexikaliska listor , förmodligen för att användas för att träna skrivare . Arkiven innehåller tusentals copybooks, listor för att lära sig relevant jargong och skraplotter för studenter, vilket visar att Ebla var ett stort utbildningscenter som specialiserat sig på utbildning av skriftlärare. Lagrade separat med ordböckerna, det fanns också syllabarier av sumeriska ord med deras uttal på eblaitisk.
Biblisk arkeologi
Tillämpningen av Ebla-texterna på specifika platser eller personer i Bibeln väckte kontroverser och fokuserade på huruvida tavlorna hänvisade till, och därmed bekräftade, existensen av Abraham , David och Sodom och Gomorra bland andra bibliska referenser. De sensationella påståendena gjordes av Giovanni Pettinato och förenades med förseningar i publiceringen av de fullständiga texterna, och det blev snart en aldrig tidigare skådad akademisk kris. Den politiska kontexten för den moderna arabisk-israeliska konflikten gav också eld till debatten och förvandlade den till en debatt om "beviset" för sionistiska anspråk på Palestina .
Men mycket av den initiala mediespänningen om förmodade eblaitiska kopplingar till Bibeln, baserad på preliminära gissningar och spekulationer av Pettinato och andra, beklagas nu allmänt eftersom den genereras av "exceptionella och ogrundade påståenden" och "stora mängder desinformation som läckt ut till offentlig". Den nuvarande konsensusen är att Eblas roll i biblisk arkeologi strängt taget är minimal.
Se även
Bibliografi
- Alfonso Archi, Ebla och dess arkiv Texter, historia och samhälle, De Gruyter, 2015 ISBN 9781614517160 e ISBN 9781614517887
- Moorey, Peter Roger Stuart (1991), A century of biblical archeology , Westminster John Knox Press, ISBN 978-0-664-25392-9 .
- Dumper, Michael; Stanley, Bruce E. (2007), Cities of the Middle East and North Africa: A Historical Encyclopedia , ABC-CLIO, ISBN 978-1-57607-919-5 .
- Chavalas, Mark W. (2003), Mesopotamia and the Bible , Continuum International Publishing Group, ISBN 978-0-567-08231-2 .